search
Sök
menu
Meny

Positiv utveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården

Pojke på fält. I bakgrunden syns vatten.

Genrebild. Foto: Smålandsbilder

En allt ljusare personalsituation, familjer som upplever större delaktighet och en stabil samverkansstruktur. Det var några av förbättringarna i den sociala barn- och ungdomsvården som mötte nationella samordnaren Cecilia Grefve, när hon besökte Jönköping.

Vad har hänt sen sist och hur löper förbättringsarbetet på? Det var två av huvudfrågorna när Cecilia Grefve, regeringens nationella samordnare, förra veckan gjorde ett återbesök i Jönköping för att träffa politiker, chefer och medarbetare med ansvar för kommunens arbete med barn och unga. Det är ingen hemlighet att situationen i barn- och ungdomsvården varit, och delvis fortfarande är, ansträngd. Grefve menar ändå att hon ser tydliga förbättringar sedan uppdraget inleddes.

Cecilia Grefve

Cecilia Grefve. Foto: Sören Andersson

‑Vi samarbetar med ungefär 50 kommuner och vid återbesöken märker vi att det händer en hel del positivt. Nu uppger de kommuner som vi hittills besökt att det finns medarbetare på de allra flesta tjänsterna, men problemet är att det inte finns någon överkapacitet och att det är skört. Nästan alla kommuner vi besökt jobbar systematiskt med att förbättra situationen för sina medarbetare. Det handlar om allt från arbetsmiljöfrågor till lönesatsningar och möjligheten att jobba hemifrån, säger hon.

Aktivt förbättringsarbete

I Jönköpings kommun har mycket gjorts för att förbättra socialsekreterares arbetsmiljö. Idag är alla tjänster på två av tre områdeskontor tillsatta. Dessutom görs särskilda lönesatsningar, ett nytt traineeprogram har sjösatts och flera projekt för att ytterligare förenkla och förbättra vardagen pågår. Förbättringsarbetet i Jönköping imponerar, menar Grefve, som särskilt gläds åt den trygga samverkansstrukturen och perspektivbytet där socialtjänsten arbetat för att göra berörda familjer mer delaktiga i arbetet, en förändring hon kallar för ett ”jättesteg”.

‑Att byta förhållningssätt är en stor omställning som handlar om mer än att utbilda handläggare. Detta är ett nytt sätt att tänka och leda verksamheten på, där vi jobbar med strukturer för att göra familjerna mer delaktiga i att hitta lösningar som passar dem. Glädjande nog ser vi också positiva resultat, där fler familjer idag upplever en större delaktighet än tidigare, förklarar Annika Åberg, funktionschef vid individ- och familjeomsorgen.

"Måste bli verkstad"

Cecilia Grefves uppdrag som nationell samordnare avslutas vid årsskiftet. Då ska hennes erfarenheter sammanställas i en slutrapport. Dessutom har tio olika nationella utvecklingsarbeten föreslagits under pågående arbete, varav fem redan är beslutade av Regeringen.

‑De ska leva vidare efter att mitt uppdrag löpt ut. Vi har inte råd att detta blir någon hyllvärmare. Nu måste det bli verkstad, där vi tillsammans måste hjälpas åt att sprida kompetens och lärande exempel över landet, säger Cecilia Grefve.

Publicerad: 2017-02-07 12.17