search
Sök
menu
Meny

Brandskydd i radhus

Svenska byggregler har länge haft som krav att en brand i en bostad inte ska sprida sig till angränsande bostäder under minst 60 minuter. Erfarenheter från inträffade bränder samt inventeringar av brandskydd i radhus har dock visat att det ofta finns brister som gör att brandspridning kan ske mycket fortare än så.

Varje bostad ska utgöra en egen brandcell. Det gäller oavsett om du bor i ett flerbostadshus eller i ett rad-/par-/kedjehus. En brandcell är ett utrymme där en brand ska kunna utvecklas och pågå en viss tid utan att den sprids utanför brandcellen. Väggarna mellan radhusen är alltid brandavskiljande. En del radhus är utformade med brandavskiljande väggar ända upp till yttertaket. Andra radhus har gemensamma vindar där det istället är vindsbjälklaget som utgör en horisontell brandavskiljning.

Brandspridning i radhus

Det vanliga är att branden börjar inne i ett av radhusen. Om den inte uppmärksammas och släcks i ett tidigt skede så utvecklas den till en rumsbrand. Då går fönsterrutorna i rummet sönder och det
slår ut både flammor och heta brandgaser. Branden tar sig sedan upp på vinden via den utskjutande takfoten. Sedan kan den sprida sig vidare till övriga bostäder. Det finns flera orsaker till varför. Svaga punkter har bland annat varit att takstolarna i ett tidigt skede förlorat sin bärförmåga och fallit ned
på vindsbjälklaget som då har kollapsat. En del radhus är också byggda helt utan brandavskiljande väggar på vinden eller har brister i dessa.

Ventilerad takfot

För byggnader med ventilationsöppningar till vinden i anslutningen mellan ytterväggarna och yttertaket finns möjligheten för en brand att sprida sig upp till vinden via takfoten. På detta sätt kringgår branden den avskiljning som ofta finns i vindsbjälklaget. Detta är en av de vanligaste orsakerna till brandspridning då en ventilerad takfot ofta är en förebyggande metod för fuktskador på vindar. Efter att branden har spridit sig upp till vinden kan den sprida sig vidare till andra
lägenheters vindsutrymmen om inte avskiljande väggar är byggda och tätade på rätt sätt.

Brandavskiljning på vinden, otätheter och håltagningar

De brandsavskiljande väggar som finns på radhusvindar har många gånger visat sig ha brister. Det är bland annat vanligt att väggarna inte är byggda tätt mot yttertak och i vissa fall kan väggarna saknas helt. Den avskiljande väggen kan vara ansluten mot exempelvis en träfiberboard (masonit) eller plastduk som när den blir utsatt för brand bågnar och tappar sin form och snabbt brinner igenom. Detta leder till att det bildas en glipa där brandgaser kan ta sig igenom till intilliggande vindsutrymme. Det är också vanligt att det finns genomföringar eller otätheter i avskiljande väggar för kablar och ventilation som inte är korrekt tätade. Detta gör att väggen är otät och
avskiljningen tappar sin funktion så att branden snabbare kan sprida sig genom vinden.

 

Takkonstruktioner

Fackverk som är sammankopplade med spikplåt eller liknande är en vanlig lätt konstruktion i radhus. Bristerna med denna konstruktion är dock att det räcker att en led fallerar för att hela konstruktionen ska bli svag. Oftast är spikplåten den svaga punkten i sådana fackverk. Vid en
eventuell brand lossnar spikplåtarna snabbt vilket leder till att vinden kan rasa samman.

Vanliga frågor och svar

Varför gör ni det här?
Att en brand snabbt kan sprida sig upp till vinden och leda till omfattande egendomsskador är ett vanligt och välkänt problem i samband med bränder i radhus. Både Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tidigare uppmärksammat detta och uppmanat kommuner, byggare och boende att kontrollera och åtgärda problemet.

Genom att identifiera radhuslängor som är byggda med brister i tak- och vindskonstruktioner har vi kunnat planera för hur vi ska agera i varje enskilt radhusområde om det skulle börja brinna. Nästa steg görs nu med syfte att öka invånarnas säkerhet och minska konsekvensen av en eventuell brand.

Vad tittar ni på vid platsbesöket?
Vi kontrollerar om det finns stor risk för snabb brandspridning till angränsande radhus vid en eventuell brand. Intressanta detaljer för oss är om vinden är gemensam eller sektionerad och hur sektioneringen i så fall är utförd. Vi kommer även att ta reda på hur yttertak och vindsbjälklag är utförda samt hur luftningen av vinden via takfoten är utformad.

Vad händer om ni hittar fel?
Är det så att vi bedömer att det finns allvarliga brister och att det därmed finns en överhängande risk för snabb brandspridning mellan radhusen kommer vi att ställa krav på åtgärder i ett så kallat föreläggande. Om du som fastighetsägare inte håller med om
eventuella krav så kommer du att kostnadsfritt kunna få din sak prövad av länsstyrelsen i första hand.

Behöver jag förbereda mig inför besöket?
Det enda du behöver förbereda är åtkomst fram till vindsluckan och eventuellt se till att ytorna uppe på vinden inte är belamrade med föremål som är hindrande eller kan komma till skada.

Hur får jag återkoppling efter tillsynsbesöket? Vad händer nu?
Det finns två alternativ, antingen får du brev hem på posten där vi avslutar ditt ärende utan vidare åtgärder, d v s det finns inga eller ringa brister. Det andra alternativet är att vi bedömer
att det finns brister och skickar ett föreläggande till dig där vi ställer krav på åtgärder. Du kommer då ha ungefär ett år på dig att åtgärda bristerna. I föreläggandet kommer vi att ge förslag på hur man kan åtgärda bristen men det är ändå du som fastighetsägare som har ansvaret för detaljprojekteringen.

Hur vanligt är det med brister?
Svårt att svara på, men vid liknande projekt i till exempel Uppsala kommun har cirka hälften av inventerade radhus haft allvarliga brister som medfört att brandavskiljningen inte har fungerat. I en översiktlig inventering som har gjorts i Jönköpings kommun uppskattas ca 25 % ha allvarliga brister och ytterligare 25 % har inte kunnat undersökas av olika anledningar. Totalt omfattas projektet av ca 600 separata bostäder i detta skede, fler kan komma att beröras
framöver.

Vad är ett radhus?
I detta projekt definieras radhus som bostäder med tre eller fler sammanbyggda hus, där nyttjanderättshavare disponerar ytan från golv till tak, oavsett om det rör sig om ett eller flera
plan. Bostäder sammanbyggda via komplementbyggnad inkluderas inte (kedjehus). Ett radhus kan vara eget ägande, hyresrätt eller ingå som en del i en förening.

Är det här projektet något som är unikt för Jönköpings kommun?
Nej, motsvarande inventeringar har genomförts i flera andra kommuner. Bland annat har Uppsala, Umeå, Linköping, Norrköping m.fl. genomfört stora inventeringar av hur brandskyddet är utformat i radhus. I Jönköpings län har exempelvis Habo, Mullsjö och Vaggeryd gjort inventeringar av sina radhusområden.

Vem är det som är ansvarig för brandskyddet i ett radhus?
Enligt lagen om skydd mot olyckor är det du som fastighetsägare som ska ha ett brandskydd i skälig omfattning. Du ska i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. 2 kap. 2 § lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

En fastighetsägare har också ett generellt ansvar enligt Plan- och bygglagen (2010:900) att underhålla sin byggnad och se till att den håller en viss standard. Detta gäller även brandskyddet.

Har ni rätt att ställa krav på åtgärder?
Ja, enligt lagen om skydd mot olyckor är det kommunen, i det här fallet räddningstjänsten, som har tillsynsansvaret av att du som fastighetsägare har ett brandskydd i skälig omfattning. Kommunen får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen ska följas. 5
kap. 1 § samt 5 kap. 2 § andra stycket lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

Har ni rätt att få tillträde till vinden?
Ja, enligt lagen om skydd mot olyckor har tillsynsmyndigheten, räddningstjänsten i Jönköpings kommun, rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och andra anläggningar samt att få de
upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.
5 kap. 2 § första stycket lag (2003:778) om skydd mot olyckor

Kostar räddningstjänstens besök något?
Vanligtvis tar räddningstjänsten ut en tillsynsavgift men i detta fall har vi valt att genomföra tillsynsbesöken kostnadsfritt. Är det så att man uteblir från tillsynsbesöket eller behöver
boka om tiden för mötet upprepade gånger kan detta bli förenat med en kostnad enligt den tillsynstaxa som stadsbyggnadsnämnden i Jönköpings kommun har beslutat om. Timpriset för 2017 är satt till 600 kronor.

Förklarande bilder

Kontakt

Henric Dovrén
Brandingenjör
Tfn: 036-10 56 74

Josefin Strand
Brandinspektör
Tfn: 036- 10 20 05