search
Sök
menu
Meny

Lilla Nätaren,övergödning

Vy över Lilla Nätaren

Vattenprovtagningar visar att Lilla Nätaren har extremt höga fosforhalter. Under augusti månad är det ofta syrebrist i sjöns bottenvatten.

Fosforn kommer främst ifrån Ryssbysjön i Nässjö kommun, som ligger uppströms Lilla Nätaren. Ryssbysjön har problem med övergödning efter en sedan länge nedlagd jästfabrik.

Nedströms Lilla Nätaren finner vi Stora Nätaren som också har mycket höga till extremt höga halter av fosfor. Därefter avtar halterna i sjöarna Ylen och Stensjön som ligger ytterligare nedströms i vattensystemet. De höga fosforhalterna medför att det finns en stor risk för potentiellt giftiga och långvariga blomningar av blågröna alger.

Ett planktonprov från Lilla Nätarens vatten hälls över i en flaska

Algprovtagning 2006 i Lilla Nätaren.

Algblomning

Under sommaren 2006 var blågrönalgblomningen riklig i Lilla Nätaren och delar av Stora Nätaren. Under sommaren 2007 hade vi liknande algblomningar med potentiellt giftiga arter. Det betyder att algerna kan avge gift då de bryts ner efter en blomning. Om känsliga personer eller barn får i sig gift från eller efter en algblomning, kan det få allvarliga konsekvenser. Därför avråder vi från människor från att bada vid kraftig algblomning.

Den algart som klart dominerade vid algblomningen i Lilla Nätaren under 2006 och 2007 kan bilda nervgifter som i sin tur ger förlamningssymptom. En annan algart som förekom ger ofta giftiga kloner i näringsrika vatten, vilka kan orsaka matförgiftningssymptom, leverpåverkan och hudirritationer. I övrigt fanns sju andra potentiellt giftiga arter i Lilla Nätaren 2006. Situationen var inte bättre under 2007.

Utfiskning av Lilla Nätaren

Under tre (2009-2011) årgjordes utfiskningar i Lilla Nätaren för att få bättre balans i sjöns ekosystem. Tanken bakom utfiskningen är att gynna de arter som äter de plankton som skapar problem. Målet var att ta bort 60 % av vitfisken, det vill säga mört och braxen.

Utfiskningen skedde med nät med olika maskstorlekar före och under fiskens lekperiod, dvs. strax efter islossning och några veckor framåt. Provfiske i sjön 2011 visar att mörten inte längre dominerar och att det nu är en bättre ekologisk balans i fisksamhället. Abborre-beståndet är stärkt och har en bättre tillväxt.

En man i båt mäter siktdjupet i en sjö.

Mätning av siktdjup.

Varför mört och braxen?

Lilla Nätaren har dominerats av mört och braxen. Dessa äter djurplankton vilket gör att växtplankton kan växa fritt och orsaka algblomningar. Mört och braxen”hjälper” också näringsämnen att läcka ut genom att de är nere i sedimenten och letar mat. Detta gör att påväxtalger och växter inte kan etablera sig och hålla sedimenten syresatta. När sedimenten blir syrefattiga läcker ännu mer fosfor och växtplanktonen kan växa till ännu mera.

Genom att ta bort mört och braxen ska den negativa spiralen brytas och gynna djurplankton. Fler djurplankton skall äta mer växtplankton och minska andelen alger. När sikttdjupet ökar kan rovfisken konkurrera bättre med andra fiskar och hålla nere bestånden av mört och braxen. Detta gynnar också bottenväxter och påväxtalger vilket också minskar läckaget av fosfor.

Läs mer om plankton i rapporterna under dokument.

Vattenmyndighetens föreskrifter

Den ekologiska statusen i Lilla Nätaren har klassificerats som ”otillfredsställande” enligt Vattenmyndighetens föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster. Det kommer att krävas flera åtgärder under en längre tid för att få en god vattenkvalitet i sjön igen. Målsättningen är att Lilla Nätaren ska uppnå miljökvalitetsnormen ”god ekologisk status” senast år 2021.

Rapporter m.m.

Under arbetet med Lilla Nätaren har vi tagit fram en del rapporter och statistik. Detta kan du ta del av här.

Kontakt

Jenny Kanerva Eriksson
Limnolog/miljö- och hälsoskyddsinspektör
Tfn 036-10 54 55