search
Sök
menu
Meny

Mulltoa, förmultningstoalett, torrtoalett

Vilket toalettsystem ska jag välja? Det finns flera olika varianter av torrtoaletter. Vi rekommenderar en torrtoalett som kompletteras med någon typ av urinseparering.

En torrtoalett som kompletteras med någon typ av urinseparering ger en ”luktfri” toalett och att det blir lättare att ta vara på näringsämnena. Det är också en fördel för komposteringen.

Torrtoalett med urinsortering

En toalett med urinsortering avskiljer urinen och fekalierna torkar ut. I enkelspolande urinsorterande toaletter spolas urinen med lite vatten medan fekalierna (bajset) faller ned i ett uppsamlingskärl (det finns även dubbelspolande toaletter). Urinen samlas upp i en tank och kan efter lagring användas och spridas på åkermark eller i egna odlingar. Bad, disk- och tvättvatten leds inte till denna tank utan till en reningsanläggning. 

Ventilering sker med hjälp av fläkt eller självdrag. Fraktionen med fekalier kan man sedan kompostera.

Dessa system är relativt billiga, enkla och väl beprövade. Lagrad urin är utmärkt kvävegödsling och lämpar sig för spridning både på gräsmattor, i trädgårdsodling och i jordbruket. Information om olika modeller finns att läsa hos konsumentverket, se länk nedan. Mer nyttig information om enskilda avlopp och krav angående utformning av torrtoaletter finns på avloppsguiden.

Att kompostera latrinavfall, tips och råd

Urin är ett bra gödningsmedel och fekalier blir ett utmärkt jordförbättringsmedel efter kompostering. Att kompostera är inte svårt, men det krävs intresse och ett visst mått av kunskaper för att lyckas. Räkna med att det tar en del tid att sköta komposten. I gengäld bidrar du till minskade avfallstransporter, vilket spar både pengar och miljö. Samtidigt får du en näringsrik kompostmull. En latrinkompost kan köpas i handeln. Du kan även bygga/anordna en kompost själv utifrån vissa krav.

  • Det krävs alltid två kärl (eller så ska komposten vara tvådelad), eftersom fekalierna ska komposteras minst 6 månader utan att nytt avfall läggs i.
  • Det är en fördel om komposten får ”ligga till sig” ytterligare 6 månader.
  • En latrinkompost kräver tät botten, så vätskan inte tränger ut.
  • Kompostkärlet måste också vara så pass tät att råttor, fåglar och flugor inte tar sig in.
  • Ofta tillsätts strö i form av barkmull, träspån eller torv ovanpå för att undvika lukt och flugor.
  • En latrinkompost måste vara utförd i tåligt material. Den kan t.ex. bestå av betong. Du kan köpa färdiga betongringar komplett med botten och lock med ventilationsanordning. Komposten kan även göras i trä (undvik impregnerat trä).
  • Botten i trälådan måste kläs in med tätt och tåligt material, t.ex. armerad plast eller en tjock gummiduk.
  • Komposten måste också vara ventilerad och ventilationen måste förses med någon typ av insektsnät.
Hantering av urin
  • Lagring av urin ska ske i tätslutna behållare. Därmed kan det vara bra att ha två kärl att byta emellan.
  • En spädning på 1:8 rekommenderas innan spridning för att undvika lukt.
  • Spridningen får enbart ske på den egna fastigheten
  • Det kan vara en fördel att sprida urin i samband med regn eller att vattnai efterhand så att lukt undviks.
  • Spridningen bör också ske under växtsäsong på marken, för säkerhets skull en månad innan skörd.
Sluten tank

Du som inte vill kompostera latrin kan installera en sluten tank för uppsamling av avloppsvatten från snålspolande WC. Vid tömning av avloppsvattnet i en sluten tank – som görs årsvis – måste detta transporteras med slamsugningsbil och tömmas vid ett kommunalt reningsverk. För att installera en sluten tankkrävs att du kontaktar miljö- och hälsoskyddskontoret, se länken nedan om enskilt avlopp.