search
Sök
menu
Meny

Demokrati, insyn och rättssäkerhet

Ordet demokrati kommer från grekiskans"demos" som betyder folket, och "kratein" som betyder styre. En förutsättning för god demokrati är medborgarens möjlighet till insyn och rättssäkerhet.

Jönköpings kommuns verksamhet spänner över många områden. Ytterst utgår kommunens styre från dig som kommuninvånare. Genom val vart fjärde år är du med och utser förtroendevalda för kommande mandatperiod.

Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen är en viktig del i det demokratiska samhället. Den innebär att myndigheter skall vara öppna för insyn så långt som möjligt.

Offentlighetsprincipen infördes i lagstiftningen år 1766. Den regleras i Sveriges grundlag av Tryckfrihetsförordningen.

Genom tryckfrihetsförordningen och offentlighetslagen har du rätt att ta del av allmänna offentliga handlingar hos statliga och kommunala myndigheter. Det kan ge dig insyn i hur förtroendevalda (politiker) och tjänstemän handlägger ärenden, vilka handlingar som kommit in till kommunens olika förvaltningar och vilka som skickats ut.

Om du vill ta del av allmänna handlingar ska du vända dig till diariet på den förvaltning där handlingarna finns, där ärendet hanterats.

Personuppgiftslagen

Lagen som reglerar hur personuppgifter samlas in, bearbetas och sprids heter Personuppgiftslagen (PuL). Lagen skyddar den enskildes integritet vid behandling av personuppgifter.

Jönköpings kommun har tagit fram riktlinjer för webbpublicering av personuppgifter.

Innan protokoll, kallelser och andra handlingar kan publiceras på webben måste de ”PuL-säkras”. Detta innebär att dessa handlingar först måste granskas och maskeras (rensas) från alla personuppgifter där kommunens intresse av att publicera uppgiften på webben inte väger tyngre än den enskildes intresse av skydd för den personliga integriteten.

Alla kommunens nämnder och förvaltningar har ett ansvar för att personuppgifter behandlas på ett korrekt sätt.

Vilka uppgifter är personuppgifter?
Personuppgift är all slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en fysisk levande person, t.ex. namn, personnummer, adress, telefonnummer, e-postadress, fastighetsbeteckning, kundnummer och foton. Uppgifter om företag är inte en personuppgift, förutom om det gäller en enskild firma.

För att personuppgifter till exempel i form av bilder eller löpande text ska få publiceras på webben, krävs att kommunens intresse – eller ibland det allmänna intresset – av att publicera uppgiften på webben väger tyngre än den enskildes intresse av skydd för den personliga integriteten.

Följande uppgifter definieras uttryckligen enligt PuL som så pass känsliga att de inte får publiceras på webben utan den enskildes samtycke.

  • Personnummer/samordningsnummer
  • Ras
  • Etniskt ursprung
  • Politiska åsikter, med undantag för politiker
  • Religiös eller filosofisk övertygelse
  • Medlemskap i fackförening
  • Hälsa eller sexualliv
  • Lagöverträdelser

I maj 2018 ersätts PuL av EU:s förordning Dataskyddsförordningen, GDPR.

Sekretessbelagda handlingar, sekretesslagen

Sekretessbelagda handlingar brukar i dagligt tal kallas för hemliga handlingar. Syftet med sekretess kan vara olika. Oftast rör det sig om att skydda enskilda personers integritet.

I sekretesslagen anges det vilken sorts uppgifter som ska sekretessbeläggas. Kommunen avgör utifrån lagens bestämmelser vilka handlingar som skall sekretessbeläggas.

Detta innebär till exempel att om du skickar ett brev till kommunen och skriver "hemligt" eller "konfidentiellt" på brevet, blir det sekretessbelagt endast om lagen medger det.