search
Sök
menu
Meny

Ung livsstil - studier kring barns och ungas levnadsvanor

Jönköpings kommun genomför vart tredje år Ung livsstil, undersökningar om barns och ungdomars livsstil och preferenser i mellan- och högstadiet, gymnasiet och särskolan.

Ung livsstil är ett forsknings- och utvärderingsprojekt som studerar barn och ungdomars levnadsvanor och livsvillkor inom en rad områden samt preferenser inom fritid och kultur. Projektetet startade 1984 som ett samarbete mellan ett femtontal kommuner i Sverige och sociologiska institutionen vid Stockholms Universitet med bl.a. Stig Elofsson och Ulf Blomdahl, sociolog och forskningsledare i Ung livsstil.

Utan spaning ingen aning

Kultur- och fritidsförvaltningen har uppdrag att verka för ett brett och mångfaciterande utbud inom kultur- och fritidsektorn för kommunens invånare. Utifrån Barnkonventionen ska vi i större utsträckning lyssna på barn och ungdomars önskemål och synpunkter - Ung livsstil är ett sätt.

Jönköping har deltagit sedan 1994 och genomför studien vart tredje år, på uppdrag från kommunens samverkansgrupp för barn och ungdom (SBU). Undersökningen genomförs av kultur-och fritidsförvaltningen.

Ung livsstil visar vad unga medborgare gör, vad de vill göra och barn och ungdomars prioriteringar. Resultatet från Ung livsstil blir därmed en vägvisare, den talar om hur kommunens satsningar, utvärderingar och uppföljningar av kommunala och statliga mål kan göras.

Genomförande

Enkäten delas ut till ett slumpartat urval bland barn och ungdomar i mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet, både i kommunala skolor och friskolor. Pojkar och flickor ingår i samma utsträckning, liksom ungdomar med olika skolframgång, barn och ungdomar i olika familjeformer, barn och ungdomar i olika socioekonomiska grupper, barn  och ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund och barn med olika funktionsvariationer. Resultaten är därför representativa för alla elever i kommunen

Vid senaste undersökningen (2015) var svarsfrekvensen i mellanstadiet 93 procent, för högstadiet 86 procent och gymnasiet 84 procent. För särskolans del var svarsfrekvensen över 80 procent i grundskolan och över 70 procent för gymnasiet.

Besvarade frågor

Enkäten tar upp en rad frågor som rör såväl barn och ungdomars trivsel i skolan som deras fria tid. Vad vill de göra, vilka önskningar finns? Vilken uppfattning har de om hälsa? Hur ser deltagandet ut vad gäller föreningsliv och kultur- och fritidsaktiviteter? Hur är förtroendet till vuxna och kompisar? Finns det möjlighet till inflytande i skola och på fritid? Läsvanor? Hur ser deras framtidsplaner ut med mera.

Förändringarna i Ung livsstil sedan tidigare mätningar

En viktig förändring sedan starten 1994 är att både barn och ungdomar i Jönköping upplever att de totalt sett har det bättre på fritiden. Kompisar är det som är viktigast för tonåringar, både i Jönköping och i andra kommuner. 

   – Resultatet från senaste undersökningen (2015) visar bland annat att föreningsdeltagande bland barn i mellanstadieåldern har ökat och för år 5 har vi svenskt rekord! Av de kommuner som ingår i Ung livsstil är vi även bäst i landet på att lyckats med att vända trenden med föreningstappet bland ungdomar i gymnasieåldern. Men resultatet visar också att vi behöver jobba mer med att nå tjejer, göra fritidsgårdarna attraktivare och satsa mer på upplevelseaktiviteter, säger Lena Lück, samordnare för barn- och ungdomssamverkan (SBU), kultur- och fritidsförvaltningen.

Utvecklingsarbete pågår

Kunskaper om barn och ungdomars levnadsvillkor och deras önskningar var tidigare mycket begränsade. Tack vare Ung livsstil kan vi nu få en uppfattning om dessa och även se förändringar över tid. Men resultatet av undersökningen ska också göra skillnad! De satsningar som görs och kommer att göras framöver ska vara ett kvitto på att barn och ungdomars synpunkter och önskningar tas på allvar.

   – Några av de satsningar som gjorts är till exempel ”prova på-dagar” med olika aktiviteter som föreningar erbjuder, en långsiktig satsning med Idrottsskola för barn i lågstadieåldern, fler aktiviteter och nätverk för tjejer, festivaler i bostadsområden och en permanent fritidsverksamhet för ungdomar med funktionsvariationer (Stråga fritidsgård). Förändringarna i ungdomars levnadsvillkor och vad de efterfrågar ändras över tid och utvecklingsarbetet pågår hela tiden, menar Lena Lück .

Lena Lück
Samordnare för barn- och ungdomssamverkan(SBU),
kultur- och fritidsförvaltningen