Jämställt i politiken i Jönköping
I Jönköpings kommun går det en förtroendevald per 390 invånare. Totalt finns 313 förtroendevalda i kommunen. Fem av dem är förtroendevalda på heltid, alla andra sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier eller ordinarie arbeten.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort en kartläggning av förhållandena för lokalpolitikerna i de olika kommunerna i Jönköpings län.Det är nästintill lika många kvinnor som män bland de förtroendevalda i Jönköpings kommun, 53 % män och 47 % kvinnor mot 58 % män respektive 42 % kvinnor i riket. Det finns förtroendevalda i alla åldrar men unga mellan 18 och 29 år och pensionärer över 65 år är underrepresenterade. Flest förtroendevalda, 42 %, återfinns i gruppen 50-64 år medan den gruppen bara utgör 23 % av befolkningen i kommunen. 9 % av de förtroendevalda är utrikes födda mot 14 % av befolkningen.Kartläggningen visar att 10 % av de förtroendevalda är småbarnsföräldrar. Kommunanställda är väl representerade bland de förtroendevalda. 31 % har Jönköpings kommun som arbetsgivare medan 45 % av de förtroendevalda finns i den privata sektorn, 13 % i statlig tjänst och 11 % är landstingsanställda. I Jönköping har mer än varannan förtroendevald en eftergymnasial utbildning, 56 % av de förtroendevalda mot 32 % av kommuninvånarna.I rapporten redovisas också allmänhetens förtroende för lokalpolitikerna och verksamheten. Med hjälp av Statistiska Centralbyrån har Jönköpings kommun gjort en omfattande medborgarundersökning om uppfattningen om kommunen som "boplats", hur de kommunala verksamheterna sköts och vilket inflytande man har som invånare i sin kommun. Invånarna i Jönköpings kommun är mer nöjda med kommunen som en plats att bo och leva på och hur den kommunala verksamheten fungerar, jämfört med möjligheten till insyn och inflytande över de kommunala besluten och verksamheterna.
- Resultaten visar att medborgarna är nöjda med det demokratiska systemet i de kommuner de bor i, kommenterar Björn Kullander från avdelningen för demokrati och styrning på SKL.
Förtroendebetygen är generellt sett lägre än betygen för hur man upplever kommunen som boplats och för hur nöjd man är med de kommunala verksamheterna.
- Att de förtroendevalda får lägre betyg än verksamheterna kan bero på att de i sitt uppdrag måste göra svåra avväganden och ibland fatta obekväma beslut. Det kan vara svårt för medborgarna att se kopplingen till helhetsansvaret. Det lägre förtroendet kan också bero på att invånarna har mer kontakt med verksamheterna direkt än med politikerna. De ser vad personalen gör men inte vad politikerna uträttar.
Jönköpings läns lokalpolitiker (pdf 756kB)