search
Sök
menu
Meny

Kvinnostigar i Stadsparken

Bild från Jönköpings stadspark. Foto: smalandsbilder.se

I Småland fanns flera betydelsefulla kvinnor som alla har gjort avtryck på olika sätt. Våren 1996 invigdes tio kvinnostigar i Jönköpings stadspark, dedikerade till dessa kvinnor.

Vera Nilsson

Född i Jönköping 1888. Hon fick sin konstnärliga utbildning på Tekniska skolan i Stockholm, på Valand i Göteborg och i Paris. Hon vistades långa tider utomlands men bosatte sig i Stockholm.

Ett av Veras favoritmotiv var barn och hon använda ofta sin egen dotter som modell. Hon följde realistiskt de olika utvecklingsstadierna i barns liv och lekar. Att realistiskt återge motivet var för Vera viktigare än de vedertagna skönhetsbegreppen och hon har bedömts som ”den mest lidelsefullt konsekventa expressionisten i den nyare svenska konsten”. Vera Nilsson dog 1979 i Stockholm.

Adéle Wetterlind

Född 1854 i Sörmland. Efter sin utbildning till folkskolelärarinna i Stockholm fick hon anställning vid Jönköpings folkskolor där hon kom att tjänstgöra hela sitt vuxna liv. Adéle visade ett aktivt intresse för sitt yrke och var en av intitativtagarna till grundandet av Sveriges Folkskkollärarförbund. Hon väckte tanken på skolbad och skoltandvård. Adéle tog även aktiv del i samhällsutvecklingen och arbetade speciellt för jämnställdhet mellan könen och för kvinnlig politisk rösträtt. På 1890-talet blev Adéle känd som Jönköpings första kvinnliga cyklist då hon cyklades genom södra Sverige propagerande för kvinnlig rösträtt. Adéle Wetterlind dog 1938 i Jönköping.

Hanna Ouchterlony

Född 1838 i Värnamo. Hon var stadens bokhandlerska och läste Rosenius och Kirkengaards religiösa skrifter. Dessa gjorde ett djupt intryck på henne och när hon träffade Bramwell Bocth, sonen till grundaren av Frälsningsarmén i England, utsåg denna Hanna att grunda Frälsningsarmén i Sverige och bli dess första ledare. Hon startade även Frälsningsarméns egen tidskrift Stridsropet. Hanna ledde Frälsningsarméns arbete i Sverige i tio år, därefter blev hon rörelsens ledare i Norge. Hanna Ouchterlony dog i Stockholm 1924.

Ulla Stenberg

Född i Jönköping 1792. Ulla var prästdotter, som liten lärde sig Ulla väva dräll och damast. Sedan hon gift sig med en rådman, som också var snörmakare och hade butik, fick hon avsättning för sina produkter. Hennes konstnärliga begåvning och småländska ihärdighet resulterade i att hon blev en av de första kvinnliga företagarna i Sverige. På 1820-talet startade hon det Stenbergska väveriet i Jönköping som genom användning av engelskt garn höll hög kvalitet på sina produkter. I kundkretsen fanns kungafamiljen och på en världsutställning i London belönades Ullas produkter med medalj. Ulla Stenberg dog 1858 i Jönköping.

Ellen Key

Född i Gladhammars socken i Kalmar län 1849. Hon kom genom sin far tidigt i kontakt med tidernas politiska frågor. I Stockholm arbetade hon som lärarinna men ägnade sig också åt föreläsningsverksamhet i arbetarföreningar och godtemplarloger. Då den extrema kvinnorörelsen hävdade könens likhet, pekade Ellen istället på kvinnans egenart. I olka litterära arbeten redovisade hon sin uppfattning om att kärleken och moderskapet är det centrala i kvinnans liv. Ellen bildade sig snart ett namn som förkämpe för fred, humanitet och framför allt för större rättvisa åt kvinnor. Ellen Key dog 1926 i sin villa Strand, invid Vättern.

Emilia Broomé

Född i Jönköping 1866. Här bedrev hon undervisningsverksamhet och startade bland annat Jönköpings skollovskolonier. Emilia arbetade också aktivt med samtidens fredsfrågor och tog initiativ till Sveriges kvinnliga fredsförening. Som dess ledare försökte hon påverka opinionen genom föredrag och skrifter. Emilia deltog även i det sociala reformarbetet och ville främst förbättra bostadsförhållanden för självförsörjande kvinnor och barnrika familjer. Som ledamot av Stockholms stadsfullmäktige deltog Emilia även i arbetet med den nya giftermålsbalken. Därmed blev hon Sveriges första kvinna att deltaga i lagstiftningsarbete. Emilia Broomé dog i Stockholm 1925.

Moster Persson

Hon är ihågkommen som en originell personlighet i Dunkehalla kring sekelskiftet 1900. Det berättas att moster Persson var en driftig och mycket respekterad kvinna som i sin stuga i stadsparkens utkant serverade öl till förbipasserande. Ibland fick hon avlagda kläder som betalning för varor av bättre bemedlade familjer i Jönköping. Kläderna sålde hon sedan till arbetarkvinnorna i kåkbebyggelsen i Dunkehalla. Moster Perssons stuga revs i slutet av 1950-talet i samband med att Dunkehallavägen byggdes.

Christina Nilsson

Född 1843 i torpet Snugge i Kronobergs län. Christina upptäcktes som ung då hon spelade fiol och sjöng på marknader i Småland. Snart blev hon elev hos Franz Berwald i Stockholm och därefter följde studier i Paris och debut i Verdis La Traviata. Smålands marknader bytte Christina ut mot scener i Europa och USA, men på sina turnéer sjöng hon gärna svenska folkvisor. På operascenen fängslade hon publiken med sitt dramatiska och intensiva agerande. Christina Nilsson dog som grevinna de Casa Miranda i sin villa Vik utanför Växjö 1921.

Kata Dalström

Född 1858 i Dalhems socken i Kalmar län. Hon växte upp i en högborgerlig miljö och kom på familjens gårdar i kontakt med lantarbetare och kolarpojkar. Detta utvecklade en stark social medkänsla med de arbetande klasserna, särskilt kvinnorna. Kata anslöt sig till det socialdemokratiska arbetarpartiet och framstod snart som en folktalare av stora mått. Hon kämpade bland annat för kvinnlig rösträtt och för facklig medvetenhet bland kvinnliga arbetare. Politiskt hamnade Kata slutligen i det nybildade radikala Vänsterpartiet och blev snart partiets flitigaste kvinnliga agitator. Kata Dalström dog 1923 i Stockholm. 

Elin Wägner

Född i Skåne 1882. Som ung tillbringade hon sina somrar i Småland och hon använde sig gärna av människor och motiv från småländsk miljö i sina böcker. Elin utbildade sig till journalist och var medarbetare i veckotidningen Idun och Dagens Nyheter. I sina skrifter framhöll hon kvinnans förmåga att lösa manssamhällets problem. Hon var kvinnorörelsens stora författare och förespråkare i Sverige. Elin invaldes 1944 som andra kvinnliga ledamot i Svenska Akademin. Hon var även med om att bilda Internationella kvinnoförbundet för Fred och Frihet och Rädda Barnen. Elin Wägner dog i Berga, Kronobergs län 1949.