search
Sök
menu
Meny

Johan Skyttes väg

Bymarken, Jönköping

Efter Johan Skytte, 1577-1645, ämbetsman, friherre.
 
Johan Skytte föddes i Nyköping och dog i Söderåkra prästgård i Kalmar län. Föräldrar var borgmästare Bengt Nilsson Skräddare och Anna Andersdotter. Han adlades 1604 och tog namnet Skytte efter moderns släkt. Han hette förut Schroderus. 1605 gifte han sig med Maria Näf.
 
Johan Skytte var ämbetsman, friherre och riksråd. Han studerade i Nyköping och vid Stockholms universitet, samt nio år i Europas förnämsta lärosäten. Han uppvisade en ovanlig skicklighet som latinsk vältalare, matematiker samt kännare av främmande länders statsrättsliga förhållanden och historia. Han var unge prins Gustav Adolfs lärare (Gustav II Adolf) och lär ha haft stor betydelse för hans andliga utveckling. Vid sidan om lärartjänsten var han verksam inom finansförvaltningen och deltog i lagstiftningsarbetena. Han utsågs till hovråd 1603 och år 1619 deltog han vid gränsförhandlingarna med Danmark.

Mest känd är nog Skytte för att 1622 ha inrättat den "Skytteanska professuren" i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet. Han skänkte medel till dess underhåll och professuren finns fortfarande kvar, numera enbart i statskunskap. Skytte hade diplomatiska uppdrag och var 1629-34 generalguvernör i Livland, Ingermanland och Karelen. Han tog 1630 initiativet till hovrätten i Riga och 1632 till universitetet i Dorpat (Tartu). Han hävdade kungamaktens intressen i riksrådet mot aristokratin.
 
Han visade ett stort pedagogiskt intresse och startade bl.a. Ålems skola i Kalmar län 1637 där "alla socknens barn ska åtnjuta kostnadsfri undervisning". Familjen Skytte betalade lönen. 1634 blev han president för Göta hovrätt i Jönköping. Han gav också ut vetenskapliga skrifter.