search
Sök
menu
Meny

Rivningslov och rivningsanmälan

Du måste ha rivningslov för att riva hela eller en del av en byggnad inom planlagt område. Det gäller även utanför planlagt område om områdesbestämmelserna säger det.

Utanför planlagt område behöver du göra en anmälan när du ska riva.

Ansökan om rivningslov görs till stadsbyggnadsnämnden. Rivningslovet upphör att gälla om åtgärden inte påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från beslutsdagen.

Du kan inte få rivningslov om

  • byggnaden eller byggnadsdelen omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser,
  • den behövs för bostadsförsörjningen,
  • den bör bevaras av dess historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.


Anmälan om rivning

En anmälan om rivning ska lämnas in  innan rivningsarbetet startar. Startbesked ska utföras av stadsbyggnadsnämnden innan rivning påbörjas.

Rivningsanmälan behövs inte för

  • bygglovbefriade komplementbyggnader,
  • ekonomibyggnader utanför detaljplan,
  • byggnader av hemlig natur för totalförsvaret.

Kontrollplan och materialinventering

För att avfallet ska hanteras på rätt sätt måste du planera rivningen. Genom att göra en materialinventering får du kunskap om vilka avfallsslag som kommer att uppstå under rivningen. Du ska också göra en beräkning av vilken mängd det kommer att bli av de olika avfallsslagen.

I inventeringen identifieras avfallsslagen och en beräkning av mängden av de olika avfallsslagen görs. Det som framkommer i inventeringen sammanställs i en kontrollplan. I kontrollplanen ska framgå hur avfallet ska hanteras. Särskilt viktigt är det att det framgår hur det farliga avfallet hanteras. Uppgifter om vilka entreprenörer som ansvarar för t.ex. transport och omhändertagande ska framgå av planen.

Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) kräver en kontrollplan vid rivning där det uppkommer farligt avfall.

Rivningsavfall

Återanvändning av material ska eftersträvas och deponering vara det sista alternativet enligt avfallshierarkin:
1. återanvändning
2. materialåtervinning
3. energiåtervinning
4. deponering

Hantering av avfall regleras i miljöbalken (SFS 1998:808) och dess bestämmelser, främst avfallsförordningen (SFS 2011:927).

Farligt avfall

Exempel på farligt avfall är lysrör, avfall som innehåller t.ex. PCB eller kvicksilver, och asfalt som innehåller stenkolstjära. Avfall som definieras som farligt avfall är markerat med en asterisk (*) i bilaga 4 till avfallsförordningen.

Olika typer av farligt avfall får inte blandas med varandra eller med andra avfallsslag. Farligt avfall ska förvaras på ett säkert sätt på rivningsplatsen i kärl med tydlig märkning.

Brännbart avfall

Brännbart avfall ska sorteras ut från icke brännbart avfall redan på rivningsplatsen. Undantag kan i göras i vissa fall, av t.ex. utrymmesskäl.

Sanering

Innehåller byggnaden t.ex. kvicksilverförorenade avloppsrör eller PCB-haltiga fogmassor/golv betraktas den som ett förorenat område. En anmälan om sanering ska göras till miljö- och hälsoskyddskontoret. Kontakta alltid miljö- och hälsoskyddskontoret om du är osäker på om byggnaden är förorenad. Upptäcker du en förorening under arbetets gång har du en upplysningsskyldighet och miljö- och hälsoskyddskontoret ska kontaktas omgående.

Avfallstransporter

Yrkesmässig transport av avfall eller transport av avfall som uppkommit i yrkesmässig verksamhet kräver anmälan eller tillstånd från länsstyrelsen. Det framgår närmare i 36, 37 och 42 §§ avfallsförordningen. Den som lämnar avfall som uppkommit i yrkesmässig verksamhet till någon annan för transport har en skyldighet att kontrollera att tillstånd finns alternativt att anmälan gjorts.

Lämnas farligt avfall till någon annan för transport ska ett transportdokument upprättas. Transportdokumentet ska innehålla uppgifter om lämnare, mottagare, avfallsslag och avfallsmängd (60 § avfallsförordningen).