Kalk sprids på åkrarna för friskare jord och renare Landsjön
Publicerad:
I vackra Skärstaddalen norr om Huskvarna ligger Landsjön som en blå juvel. Här lever flera värdefulla djurarter och här samlas även badsugna människor, men vattnet är alltmer sällan tillräckligt bra för bad.
Det är en lite gråmulen dag. Sommarvärmen som var påtaglig igår är bortblåst, men lerjorden på åkern i Berghem är fortfarande varm. Här går en gödselspridare fram och tillbaka och sprider ut strukturkalk, en metod som ska minska övergödningen i Landsjön och som dessutom underlättar för jordbruket.
– Vi provar strukturkalkning här för att minska utsläppen av fosfor till Landsjön. Det finns tydliga tecken på att vattenkvaliteten i Landsjön inte är tillfredsställande. Övergödningen i Landsjön orsakar grumligt vatten, minskat siktdjup, algblomningar och risk för fiskdöd, berättar Jesper Villaume, vattenhandläggare på miljöskyddsenheten.
Binder fosfor
Kalken som sprids ut är en noga uttänkt blandning av bränd kalk och mesakalk, som är en restprodukt från pappersbruk. När kalken sprids ut och blandas ner i jorden startar en kemisk process som binder fosforet till jorden så att det inte rinner vidare till vattendrag.
– Strukturkalkning är bra för miljön, och det ger också merskörd för lantbrukaren. Kalkningen ger jorden en bättre markstruktur. Det går åt mindre diesel till maskinerna och växtrötterna kan ta sig lättare ner i jorden. Jorden torkar fortare på våren vilket gör att man snabbare kan komma igång med jordbruket. Och det är säkrare vid extremväder – kommer det en störtskur kan marken infiltrera vattnet snabbare, förklarar Emma Brihall, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet.
Fler åtgärder
Strukturkalkningen i Berghem är ett demoprojekt, men planer finns på att göra det i större skala. Och för att minska övergödningen kommer det att behövas fler åtgärder.
– Några exempel på åtgärder som minskar utsläppen av kväve och fosfor är att anlägga skyddszoner intill vattendrag, återskapa våtmarker eller att anlägga ett tvåstegsdike. Kommunen jobbar aktivt för att få till åtgärder i områden med övergödningsproblematik, säger Jesper Villaume.
Läs mer om kommunens åtgärder vid sjöar, vattendrag och våtmarker
Övergödning
Övergödning uppstår när för mycket näringsämnen, främst kväve och fosfor, tillförs till vattendrag eller sjöar. Dessa näringsämnen kommer ofta från jordbruk, avloppsvatten och dagvatten. Den ökade näringsmängden orsakar ökad tillväxt av alger, något som leder till grumligt vatten, dåligt siktdjup, syrebrist med mera, vilket påverkar växter och djurs möjligheter att överleva i sjön.
Övergödning orsakar syrebrist i bottenvattnet och påverkar siktdjupet i sjön, vilket gör det svårt för flera fiskarter och andra bottenlevande djur och växter att överleva. När dessa arter dör ut minskar den biologiska mångfalden, och ekosystemet i och runt sjön störs.
