Vid byggnationen av Sanda högstadium har inget lämnats åt slumpen. Skolan står stabilt på omfattande klimatkalkyler och hållbara lösningar som klimatförbättrad betong, regnrabatt och solceller på taket.

Det är eftermiddag och full fart vid byggarbetsplatsen i Huskvarna. På gatan intill cyklar barn, skrattar och springer till bussen de håller på att missa. Innanför stängslen cirkulerar byggarbetare, traktorer och lyftkranar över de stora ytorna. Här kommer ett nytt Sanda högstadium att ta plats.

Varför behöver vi bygga mer hållbart?

Bygg- och fastighetssektorn bidrar till en betydande del av samhällets miljö- och klimatpåverkan. Från och med januari 2022 är det därför krav på att alla som söker om bygglov måste göra en klimatdeklaration för att redovisa hur stor klimatpåverkan byggnaden kommer att ha. Utifrån det riksdagsbeslutet fungerar Sanda högstadium som ett pilotprojekt i Jönköpings kommuns arbete med att bygga mer hållbart.

– Kommunen arbetar med att bygga hållbart genom att följa olika strategier och certifieringar. Till exempel arbetar vi alltid efter Miljöbyggnad Silver som säkerställer att byggnaden du vistas i är bra både för dig och för miljön. Där ingår också krav på ljud, ljus, värme och mycket mer, säger Anna Jonsson, projektledare på tekniska kontoret.

– Valet av metod beror på vad som ska byggas, med vilka material och andra projektspecifika förutsättningar. Under 2022 togs till exempel en träbyggnadsstrategi fram, vilket handlar om att minska byggsektorns klimatpåverkan genom att öka användningen av trä i byggprojekt inom kommunen, säger Maria Bergström, projektutvecklare på tekniska kontoret.

– Varje år uppdateras våra projekteringsanvisningar så att det finns möjlighet att optimera innan första spadtaget. Vår materialvalsgrupp arbetar löpande med att utreda vilka material som är bäst att använda utifrån miljösynpunkt. Dessutom bedöms alla inbyggda material utifrån flera faktorer i Byggvarubedömningen, säger Anna Jonsson.

Klimatsmarta lösningar på Sanda högstadium – några exempel:

• Stålet har bytts ut till träreglar i utfackningsväggarna och på så vis minskat ytterväggarnas klimatavtryck med över 200 procent.
  
  
• Betongen har klimatförbättrats i två steg. Dels genom krav i upphandling på en betong med inblandning av flygaska eller slagg, dels genom valet att använda limfria mattor som klarar en högre fuktighet och därmed en betong med högre vattencementtal. Detta har lett till en mindre mängd cement i materialet och därmed ett lägre koldioxidutsläpp.
  
  
• Majoriteten av planteringsytorna har en viktig funktion i att hantera dag- och regnvatten. Dagvatten innehåller ofta föroreningar från asfalt, byggnader och fordon som sedan rinner ut i våra vattendrag. Gårdens lägsta punkt kommer även att fungera som en regnrabatt med kapacitet att fördröja större volymer vatten och förhindra översvämningar.
  
  
• Kommunen vill installera solceller i största möjliga mån. Därför görs en lönsamhetskalkyl för att kunna installera solceller, vilket blir till verklighet i de allra flesta nybyggnadsprojekt. På Sanda högstadiums högsta tak planeras solceller med en toppeffekt på ca 100kW att installeras.