search
Sök
menu
Meny

Råd om oro för små, mellanstora, stora barn – och vuxna

Kille framför dator

Många barn har många frågor om det som händer i världen just nu. Vilka svar är bäst att ge för att lindra oro? Och vad ska vi vuxna säga när vi själva saknar svar?

En som har både svar att ge och kloka tankar och råd att dela med sig av är Victoria Laag som är psykolog på elevhälsoenheten. Vi inleder samtalet med att prata om det som de flesta andra pratar om just nu: att ett nytt okänt virus sprider sig i vårt samhälle och påverkar vår vardag på olika sätt. Och att det lätt väcker oro bland både barn och vuxna.
– Är vi vuxna oroliga är det lätt att känslan ”smittar av sig” på våra barn, så det är väldigt viktigt att börja med att ta hand om vår egen oro och frustration, säger Victoria.

Fånga upp små barnen i stunden

Vidare är det viktigt att komma ihåg att barn i olika åldrar har olika sätt att uttrycka oro på. Det är inte ovanligt att yngre barn säger att de till exempel har ont i magen eller en klump i halsen när de är oroliga över något. De minsta barnen kan också bli mer klängiga och lättare ledsna än vanligt.
– Vi behöver fånga upp dem när de kommer till oss, visa att vi är tillgängliga, finns där och lyssnar. Men utan att ställa ledande frågor och utan att ge dem svar de inte frågat efter, säger Victoria.
– Yngre barn tar oftast in saker i små portioner, ofta börjar de prata om något helt annat mitt i samtalet, kanske dinosaurier, och då är det bästa vi kan göra att hänga på och släppa det andra. Ibland kan det vara bra att rita lite samtidigt eller titta på bilder som gör det lättare att förstå. Det är viktigt att de svar vi ger är på barnets nivå.

Möt äldre barn med fakta och förklaringar

Ju äldre barn, desto mer kan du aktivt våga fråga vad de tänker på och hur de mår utöver att vänta in deras egna frågor, om du märker signaler på att något verkar bekymra dem. Skolbarn i mellanstadieåldern vill gärna förstå hur världen faktiskt fungerar och då hjälper oftast fakta och förklaringar.
– Vi behöver svara ärligt på deras frågor även om svaret är att vi inte vet. Det är viktigt att berätta att det finns duktiga vuxna som har ett ansvar att se till att det blir bra och att vi jobbar med att lösa problemen. Förklara exempelvis varför det är viktigt att tvätta händerna så ofta, varför ni inte får träffa äldre mormor och morfar eller åka på semester.

Hjälp tonåringarna att hitta relevant fakta

När det gäller barn i högstadie- och gymnasieåldern söker de ofta sina egna svar och då kan man som vuxen finnas där för att guida och vägleda dem till vettig och relevant information.

– Man kan fråga vad det är de hört och varifrån de fått sin information. Och hjälpa dem att sålla och vara källkritisk. Det kan också vara bra att begränsa tiden som man ägnar åt nyheter och sociala medier, och det gäller även vuxna.
– När det gäller äldre barn är det också viktigt att ta sig tid att lyssna och inte vara för snabb med att ge råd. Det bästa är faktiskt att till och med fråga om lov innan man ger råd.

Det låter som om de flesta av råden du gett även kan användas i andra tider?
– Ja, oro fungerar ofta likadant oavsett anledning.

Victorias råd för oroliga stora och små (oavsett anledning till oro):

Victoria Laag

Victoria Laag är psykolog på elevhälsan.

  • Är du själv orolig, frustrerad eller arg? Börja med att hantera dina egna känslor. Om barnen märker att du är stressad (och det gör de ofta) finns risk att de drar sig undan och inte tycker att det är lönt att prata med dig.
  • Försök att låta bli att skuldbelägga någon – utgå från att alla gör sitt bästa. Försök hjälpa varandra att göra rätt, istället för att skälla på varandra när ni gör fel.

  • Tänk på grundbehoven – att äta bra, sova tillräckligt och röra på dig. Om vi är utvilade, mätta och har fått frisk luft ökar vår motståndskraft och gör det lättare att hantera oro och obehag.
  • Under en stressad eller orolig period kan det också vara bra att dra ner på koffeindrycker, t ex kaffe och energidrycker, som kan ge liknande symptom som vid oro och dra igång kroppen ytterligare. Fysisk aktivitet hjälper oss istället att göra av med överskottsenergi på ett bra sätt och hjälper kroppen ner i varv.

  • Det kan också vara bra att tänka på sin andning. Under oro och stress ökar andhämtningen och pulsen. För att motverka detta kan det hjälpa att medvetet andas lugnt. Det finns många bra och enkla andningsövningar att ta hjälp av. När vi andas lugnt så kan vi ”lura” hjärnan att faran är över, vilket hjälper kroppen att återställa balans och minska på övriga orossymptom också.

Publicerad: 2020-05-25 08.25