search
Sök
menu
Meny
Sök

Så kan vi bevara, utveckla och bygga nytt – ett gemensamt arbete

etikett

16.41

sdf

Varje projekt ska bidra till sin omgivning. Stråket längs norra Munksjön bjuder på restauranger och böljande bänkar längs vattnet. Foto: Sydväst arkitektur och landskap.

Rätt balans mellan skönhet, funktion och nytta – arkitektur handlar om formandet av vår fysiska miljö och våra gemensamma stadsrum. Både om hur vi bygger nytt och hur vi bevarar våra befintliga miljöer. Kommunens arkitekturstrategi ska beskriva hur vi ska tänka för att lyckas med balansen.

Nu har ett förslag på en arkitekturstrategi tagits fram för att skapa en gemensam bild och ett helhetsperspektiv på hur vi ska utveckla och värna våra stadsmiljöer och vår landsbygd.

Arkitektur är den byggda bilden av oss själva. Arkitek­tur skapar vår lokala identitet. Unikt för vår kommun är att vi har tre gamla städer, Gränna, Huskvarna och Jönköping. Men de har olika karaktärer och detta är viktigt att bevara. Vad som passar bra i centrala Jön­köping passar kanske inte in i trästaden Gränna. Men bygger vi nytt med kvalitet och ser till att det samspelar med omgivningen samt förvaltar våra gamla byggnader rätt, så stärker vi både våra olika stadsdelars, tätorters men också hela kommunens identitet och här kan vi alla hjälpa till.” – utdrag ur förslaget på Jönköpings kommuns arkitekturstrategi.

Strategin ska vara ett dialogverktyg och ett kunskapsunderlag. Den ska bli ett stöd i hur processen att utforma såväl offentliga byggnader och privata bostäder som gator, torg och parker. På vilket sätt kan fasaden samspela med sin omgivning i ett visst område? Hur kan en specifik park anpassas utifrån dess placering i staden, och vad saknas i en stadsdel? Arkitektur handlar också om innovation. En gemensam arkitekturstrategi ger bättre förutsättningar redan tidigt i planeringen.

Tillsammans för stark stadsidentitet

Torsdag 5 maj offentliggjordes förslaget på Jönköpings kommuns första arkitekturstrategi, som stadsbyggnadsnämnden fått i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram. Kommunens stadsarkitekt Bengt Mattias Carlsson har varit projektledare för den arbetsgrupp som arbetat fram dokumentet som nu lämnas över till politiken för behandling och beslut.

– Stadsbyggande är ett komplext samverkansarbete med många inblandade och därför är det viktigt att vi i vår kommun hittar gemensamma målbilder. Vi måste nu i vår generation bygga vidare på och utveckla de processer som vi arbetat med under våra tidigare stadsbyggnadsvisioner. Rätt använd hjälper arkitekturstrategin oss att välja väg framåt enligt översiktsplanen, att forma en bättre gemensam arkitekturkultur och så stärker vi Jönköpings identitet, säger Bengt Mattias Carlsson.

– I processen att ta fram strategin har vi haft dialoger och workshops med privata och offentliga byggaktörer, kommunens förvaltningar, politiker, arkitekter och allmänheten. Tanken är nu att i ett nästa steg fortsätter att samverka om hur vi på bästa sätt formar rätt arbetssätt, ännu bättre samarbetsprocesser och att vi nu gemensamt nyttjar strategin som en praktisk plattform för att höja den arkitektoniska kvalitén i vår kommun.

Medborgardialog - så tyckte kommuninvånare om arkitektur

I november och december samlade vi in synpunkter om vad kommuninvånare tycker om för byggnader och stadsmiljöer genom en enkel medborgardialog på sociala medier och webben. Resultatet gav en bild av vilken arkitektur som uppskattas och dialogen blev sedan ett av underlagen i arbetet med kommunens arkitekturstrategi.

Svaren samlades in dels i en enkät på jonkoping.se, dels genom kommentarer på instagram- och facebookinlägg. Totalt fick vi in 189 svar om stadsmiljöer och 237 svar om byggnader.

De byggnader som flest svarande tycker mest om var gamla brandstationen och Per Brahegymnasiet. I toppen låg även bland annat Spira och Gamla Rådhuset.

Kulturhuset spira.

Kulturhuset Spira. Foto: Anna Hållams.

– Alla dessa byggnader är unika och har stora arkitektoniska kvaliteter, Göta Hovrätt är flera hundra år gammal och är resultatet av det bästa man kunde bygga på sin tid. Per Brahegymnasiet och brandstationen har drygt hundra år på nacken och byggdes på den tiden då stadsarkitekterna ritade offentliga byggnader som också medvetet skulle kliva fram i staden med torn och fondmotiv. Varje epok har sina ideal, sitt uttryck och sin teknik och det är det som gör staden intressant och läsbar. Men därför är det också extra roligt att vår egen tid med kulturhuset Spira, som med tydlig arkitektur kliver fram på sin udde i Munksjön, också har fått en plats i Jönköpingsbornas hjärta, säger Bengt Mattias.

Gamla Rådhuset vid ett folktomt Hovrättstorget.

Gamla Rådhuset, Hovrättstorget. Foto: Anna Hållams.

Bengt lyfter också fram att vi ställt frågan varför, då arkitektur inte handlar om fint eller fult utan mer om karaktär.

– Dessa svar är kanske intressantast och då till exempel några byggnader som fått enstaka röster, men med bra motiveringar som den arkitektoniska pärlan Österängskyrkan som är annorlunda eller ett av Sveriges första parkeringshus på Trädgårdsgatan som har lite av en New York-känsla.

Söder i topp

Den stadsdel som flest av de svarande uppskattade var Söder i Jönköping.

En gatukorsning på Söder i Jönköping som visar en av flera byggnader med avskuret hörn i området.

Butiker och caféer i bostadshusens bottenplan uppskattas på Söder. Foto: Anna Hållams.

– Söder uppskattas bland annat för att det är en genuin stadsdel med karaktär, en trevlig kvartersbebyggelse med ganska låga hus, samtidigt som det är en levande stadsdel med Klostergatan som är min favoritgata då den binder ihop flera stadsdelarsin med fantastiska butiker, restauranger och caféer, säger Bengt.

Även Öster, Väster och gamla Kålgården i Jönköping uppskattas av många – speciellt de kvarteren som har lite blandad äldre bebyggelse i trä eller sten.

Varför arkitekturstrategi?

Arkitekturstrategin bygger på Sveriges nya arkitekturpolitik Gestaltad livsmiljö där hållbarhet och arkitektonisk kvalitet är två centrala begrepp. Genom att ta fram denna dialogplattform som beskriver hur vi ska arbeta med arkitekturprocesser kan vi få ett bättre samarbete och då snabbare och bättre plan- och bygglovsprocesser mellan kommunen och andra aktörer. Att kunna beskriva vad man vill uppnå är en för­utsättning för en bra dialog och stärker möjlig­heten för att ytterligare höja den arkitektoniska kvaliteten på det som byggs.

Med arkitekturstra­tegin ställer kommunen krav på att man i alla projekt som påverkar vår fysiska miljö ska kun­na svara på tre frågor. Vad är den arkitektoniska idén, hur samspelar projektet med sin omgiv­ning och hur bidrar projektet till sin omgivning? Med rätt strategi skapar arkitektur både stora ekonomiska värden, och mervärde för både kommuninvånare och våra besökare när vi formar våra stadsrum.

Arkitekturstrategi i Jönköpings kommun

På uppdrag av kommunfullmäktige har stadsbyggnadsnämnden i Jönköpings kommun tagit fram ett förslag på arkitekturstrategi, med syfte att höja kommunens arkitektoniska kvalitet.

Strategin ska vara ett dialogverktyg och ett kunskapsunderlag när vi formar vår kommun, ett verktyg för såväl kommunens medarbetare som politiker, byggaktörer och allmänhet som alla utvecklar vår gemensamma livsmiljö på olika sätt.

Förslaget på arkitekturstrategin tas upp för beslut i stadsbyggnadsnämnden 12 maj. Nästa steg är behandling i kommun­styrelsen och beslut i kommunfullmäktige innan förslaget blir ett styrande dokument för arkitektur i Jönköpings kommun.

Relaterade artiklar