search
Sök
menu
Meny

Grundskola

I de kommunala grundskolorna i Jönköping står lärandet i fokus. Målet är att var och en ska få lära och utvecklas så långt som möjligt utifrån egna förutsättningar.

Här kan du läsa mer om grundskola, fritidshem, grundsärskola och förskoleklass.

Vi har en hög lärartäthet och hög kompetens bland våra lärare. Deras viktigaste uppgift är att inspirera eleverna att lära, ta vara på deras egen lust och nyfikenhet och förmedla värderingar som bygger på respekt för alla.

Att känna sig trygg är en förutsättning för att lära sig, och vårt mål är att varenda elev i våra skolor ska känna sig trygg. Respekten för allas lika värde ska genomsyra vardagen.

Skolan har också en viktig roll i att främja elevernas hälsa. Rutinerna i skolan kring rörelse, kost med mera spelar roll för deras livsstil även utanför skolan.

Den kommunala skolans innehåll och olika arbetssätt i lärandet kännetecknas av bredd, mångfald och kvalitet. 

Varje elev har rätt att utvecklas så långt som möjligt, utifrån läroplanens mål. Elever och vårdnadshavare ska kunna förstå och se en tydlig koppling mellan det som händer i klassrummet, läroplanens mål och lärarens bedömning.

Skolans lärare planerar sin undervisning utifrån läroplanens mål.

Eleven har rätt att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, och få återkommande avstämningar.

IUP, bedömningar och åtgärdsprogram

Under hela skoltiden ska läraren kontinuerligt informera sina elever och deras vårdnadshavare om hur eleven lär sig och utvecklas. Det sker både muntligt och skriftligt på olika sätt. Alla elever ska ha en individuell utvecklingsplan, en IUP. IUP:n ska innehålla skriftliga omdömen som visar kunskapsutvecklingen i alla ämnen och en planering för elevens fortsatta arbete mot läroplanens mål.

De skriftliga omdömena i IUP ska vara tydliga och lätta att förstå, och de ska ge en tydlig signal om eleven riskerar att inte nå målen. Den framåtsyftande planeringen i IUP ska innehålla realistiska målsättningar för eleven och konkret beskriva vad skolan, eleven och vårdnadshavaren kan göra för att eleven ska ha framgång i skolarbetet. Planeringen ska utgå från elevens förmågor, intressen och starka sidor.

Elever som behöver särskilt stöd i skolan har rätt att få det. Om någon (du som förälder, eleven själv, lärare eller annan personal i skolan) befarar att en elev inte kommer att nå målen, så ska rektor snabbt utreda elevens behov av särskilt stöd. Om man konstaterar ett behov, så ska ett åtgärdsprogram upprättas.

Utvecklingssamtalet

Eleven kan dokumentera sitt lärande på andra sätt, till exempel i en portfolio eller loggbok, där eleven och vårdnadshavare kan följa utvecklingen. Läraren dokumenterar också fortlöpande hur elevens lärande utvecklas. Den här samlade dokumentationen blir sedan underlag till det utvecklingssamtal som läraren har med eleven och vårdnadshavare minst en gång per termin.

På utvecklingssamtalet talar man om hur det går i skolan och hur eleven trivs. Under samtalet ska man prata om hur skolan kan stödja och stimulera elevens utveckling. Samtalet ger eleven och vårdnadshavaren en möjlighet att påverka och ta ansvar för elevens skolgång. På utvecklingssamtalet talar man om IUP:n och skriver in det man kommer överens om. Läraren följer sedan upp IUP:n med jämna mellanrum och vid nästa utvecklingssamtal utvärderas och revideras den.

Betyg i grundskolan

Elever får betyg i årskurs 6, 7, 8 och 9. I årskurs 6-8 får man ett terminsbetyg efter varje termin. I årskurs 9 får man terminsbetyg efter höstterminen, och ett slutbetyg när man slutar grundskolan. Det är med slutbetyget som man söker in till gymnasieskolan.

Betygsstegen har sex steg A, B, C, D, E och F. A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt. Om en elev haft stor frånvaro och betyg inte kan sättas, för att det inte går att bedöma elevens kunskaper, så sätts ett streck (-). Betyget F och streck ska inte användas i grundsärskolan.

Uppskjuten skolplikt

Enligt lag har alla barn i Sverige skolplikt från och med höstterminen det år de fyller sex år. Grundtanken är att alla barn ska gå i den skolform de tillhör och att verksamheten och undervisningen ska anpassas efter varje individs behov.

Om barnet av någon anledning ska börja skolan ett år senare ska vårdnadshavare göra en ansökan om uppskjuten skolplikt. För ansökan kontaktas rektor.

Det behöver finnas särskilda skäl för att skjuta upp skolstarten och det är huvudmannen (Jönköpings kommun) som avgör om barnet ska få börja skolan ett år senare eller inte.

Särskilda skäl kan vara om:

  • barnet har funktionsnedsättning/funktionsnedsättningar

  • barnet har en försenad utveckling av någon anledning

  • barnet har tillbringat kort tid i Sverige och har ett annat modersmål

  • barnets utveckling gynnas av ytterligare ett år i förskolan

Ett barn är inte per automatik berättigat till uppskjuten skolplikt om något av ovanstående särskilda skäl föreligger. En bedömning av barnets bästa görs i varje enskilt fall.

Tidigare skolstart

Utgångspunkten är att ett barn börjar förskoleklass det år hen fyller sex år. I vissa fall kan ett barn tas emot i förskoleklass höstterminen det år hen fyller fem år. Det är ingen rättighet att få börja förskoleklass ett år tidigare, det är huvudmannen (kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse eller motsvarande om det är en fristående skola) som avgör.

Ett barn som börjar förskoleklass vid fem års ålder omfattas inte av skolplikten men måste närvara i skolan och delta i undervisningen. Om barnet går ut förskoleklass ett år tidigare får barnet börja åk 1 i grundskolan alternativt i någon av de andra obligatoriska skolformerna.

Hoppa över förskoleklass

Ett barn kan få hoppa över förskoleklass och börja grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan det år hen fyller sex år. Barnets vårdnadshavare gör begäran via rektor, barnet behöver bedömas ha förutsättningar att klara av att gå i vald skolform.

Rektor fattar beslut i de ärenden som gäller grundskolan, grundsärskolan eller sameskolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten fattar beslut i ärenden som gäller specialskolan.

Källor: 7 kap. 4, 10–11 a §§ och 8 kap. 3 § skollagen.

Läs mer om skolplikt och rätt till utbildning, Skolverketlänk till annan webbplats

Läs mer om förskoleklass - börja och närvara, Skolverketlänk till annan webbplats