Använda avfall för anläggningsändamål

Här hittar du som planerar att använda schaktmassor eller annat avfall för anläggningsändamål information om vad som krävs enligt lag för att skydda miljö och hälsa. Beroende på föroreningsrisk kan anmälan eller tillstånd krävas. Här finns också vägledning om ansvar, egenkontroll och säker hantering.

Vid grävning, rivning eller sanering uppstår ofta stora mängder jord, sten och andra material, så kallade schaktmassor. Dessa massor klassas i de flesta fall som avfall. Även om de inte är förorenade räknas de som avfall så snart ägaren inte längre vill behålla dem.

Schaktmassor kan i vissa fall återanvändas istället för att deponeras. Återvinning av schaktmassor och annat icke farligt avfall kan till exempel ske vid byggprojekt eller markanläggningar, vilket bidrar till att minska avfallsmängden och spara på naturresurser.

För att kunna återvinna avfall för anläggningsändamål måste följande kriterier vara uppfyllda:

  • Det måste finnas ett tydligt syfte med återvinningen.
  • Avfallet ska ersätta ett traditionellt anläggningsmaterial.
  • Arbetet ska göras på ett sätt så att föroreningarna inte ökar på den nya platsen.

Undersökning av avfallets innehåll och egenskaper

För att avgöra om schaktmassor kan utgöra en risk för människors hälsa eller miljön är det viktigt att ha kunskap om deras innehåll och egenskaper.

Innan massor hanteras eller används behöver en bedömning göras av risken för föroreningar. Vilka undersökningar som krävs beror både på hur massorna ska användas och vilken information som redan finns tillgänglig.

Följande frågor kan hjälpa till att bedöma om massorna kan vara förorenade:

  • Kommer massorna från en fastighet där saneringsarbeten pågår?
  • Kommer massorna från en fastighet som kan ha fyllts ut med förorenade massor?
  • Finns det eller har det funnits avfallsupplag, kemikalielagring, cisterner, tankar eller oljeavskiljare på platsen?
  • Kommer massorna från schaktning av vägbankar, bangårdar eller banvallar?
  • Har olja, bensin eller diesel tankats på platsen?
  • Har det skett olyckor på platsen, såsom kemikaliespill eller brand?
  • Finns det andra faktorer som tyder på att massorna kan vara förorenade?

Genom att besvara dessa frågor kan riskerna bättre bedömas och en säker hantering av massorna planeras.

Anmälan och tillstånd

Vid användning av avfall i anläggningsändamål kan det krävas en anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden eller tillstånd från länsstyrelsen. Vad som gäller beror på hur stor föroreningsrisken är.

Den som producerar avfallet ansvarar för att ta reda på om det kan innehålla föroreningar. Den som ska använda avfallet måste bedöma om platsen där det ska användas är lämplig.

Så här avgörs om en anmälan eller ett tillstånd behövs:

  • Låg föroreningsrisk – Anmälan ska göras till miljö- och hälsoskyddskontoret.
  • Mer än ringa föroreningsrisk – Tillstånd krävs från länsstyrelsen.
  • Ingen föroreningsrisk – Ingen anmälan eller tillstånd krävs, men andra tillstånd, såsom samråd, strandskyddsdispens eller marklov, kan behövas.

Att bedöma föroreningsrisk och miljöpåverkan kan vara svårt. Miljö- och hälsoskyddskontoret kan ge vägledning och råd i dessa frågor. Därför rekommenderas att kontakt tas i god tid innan arbetet planeras. En anmälan ska skickas in minst sex veckor innan arbetet startar.

Anmälan till miljö- och hälsoskyddskontoret

Du gör din anmälan till miljö- och hälsoskyddskontoret via blanketten nedan. Blanketten skickas till:

Miljö- och hälsoskyddskontoret
Jönköpings kommun
551 89 Jönköping

eller via e-post miljo@jonkoping.se

Blankett, anmälan av om användning av avfall för anläggningsändamål Pdf, 155.4 kB.

Vad ska en anmälan innehålla?

En anmälan om att använda avfall i anläggningsändamål ska innehålla tillräcklig information för att bedöma om massorna är lämpliga för ändamålet. Miljö- och hälsoskyddskontoret kan ge vägledning om vad som behöver ingå i anmälan.

Anmälan ska innehålla:

  • Fastighetsuppgifter – fastighetsbeteckning och fastighetsägarens kontaktuppgifter (adress, telefonnummer och e-post).
  • Sökandes uppgifter – namn, adress, organisationsnummer/personnummer, telefonnummer och e-post.
  • Beskrivning av syfte – åtgärden ska ha ett tydligt och motiverat syfte.
  • Beskrivning av avfallet – typ av avfall, ursprung (fastighetsbeteckning eller adress), uppskattad mängd och eventuellt föroreningsinnehåll. Ange även om avfallet innehåller invasiva arter.
  • Tidsplan – datum och tidsperiod då avfallet ska läggas upp.
  • Entreprenör/utförare/transportör – företagsnamn, organisationsnummer eller personnummer.
  • Resultat av eventuell provtagning – provtagning ska göras om det saknas relevant information för att bedöma avfallets innehåll.
  • Planerade skyddsåtgärder – beskrivning av åtgärder för att minska miljöpåverkan.
  • Situationsplan – karta som visar tomtgränser, vägar, vattendrag, närliggande vattentäkter och bostäder.
  • Egenkontroll – beskrivning av hur kontrollen ska genomföras, exempelvis kontroll av inkommande massor, journalföring, provtagningsplan och transportdokument.

Miljö- och hälsoskyddskontoret kan ge råd om vad som behöver redovisas i anmälan och hur informationen ska dokumenteras.

Ansvar

Vid användning av schaktmassor i anläggningsändamål finns flera aktörer med olika ansvar. Beställaren, entreprenören, den som lämnar massor, den som mellanlagrar/behandlar dem och slutanvändaren har alla skyldigheter att säkerställa att massorna hanteras enligt lag och utan risk för miljö och hälsa.

Beställarens ansvar

Den som beställer en anläggning eller åtgärd har det övergripande ansvaret för att massorna hanteras korrekt:

  • Säkerställa att hanteringen följer gällande lagstiftning och informera entreprenören om eventuella risker.
  • Avgöra om åtgärden kräver anmälan eller tillstånd.

Entreprenörens ansvar

  • Ska alltid ta reda på eventuella risker vid grävarbeten.
  • Vid misstanke om föroreningar (till exempel onaturliga färgskiftningar eller lukt) ska entreprenören informera miljö- och hälsoskyddskontoret eller beställaren.

Den som lämnar massor ska kunna redovisa:

  • Ursprung – varifrån massorna kommer (fastighet) och tidigare markanvändning.
  • Föroreningsrisk – om det finns misstanke om föroreningar samt provtagningsresultat och eventuella laktester.
  • Klassificering – om massorna innebär mindre än ringa risk, är icke-farligt avfall eller farligt avfall.
  • Transport och mottagare – levererad mängd samt kontroll av att mottagaren har tillstånd att ta emot massorna.

Den som mellanlagrar eller behandlar massor ska:

  • Bedöma om informationen från den som lämnat massorna är rimlig.
  • Säkerställa att rätt information följer med massorna.
  • Dokumentera om klassningen av massorna ändras och motivera skälen till detta.

Slutanvändarens ansvar:

  • Bedöma om informationen om massorna är rimlig.
  • Genomföra provtagning om den tillgängliga informationen är otillräcklig för det tänkta ändamålet.
  • Avgöra om användningen kräver tillstånd, anmälan eller 12:6-samråd.
  • Spara information om massorna och deras hantering.

Genom att alla aktörer tar sitt ansvar säkerställs en korrekt och säker hantering av schaktmassor.

Tillsyn

Miljö- och hälsoskyddskontoret ansvarar för tillsyn av anläggningar och åtgärder som är anmälningspliktiga.

Vid granskning av en anmälan bedömer miljö- och hälsoskyddskontoret om massorna är lämpliga för det planerade ändamålet. Under genomförandet av verksamheten granskar de även hur egenkontrollen sköts för att säkerställa att hanteringen sker på ett korrekt och miljösäkert sätt.

Avgift

Taxan för miljö- och hälsoskyddsärenden baseras antingen på timavgiften och antalet arbetstimmar som ärendet tar, eller en fast avgift med ett bestämt antal handläggningstimmar.

Avgifter tas ut för:

  • Handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om tillstånd eller dispens.
  • Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av verksamhet eller åtgärd.
  • Handläggning och andra åtgärder vid övrig tillsyn.

Timavgifterna baseras på den faktiskt nedlagda tiden i ett enskilt ärende. Du betalar för den tid som våra inspektörer bedriver tillsyn på plats i din verksamhet och för förberedelser samt efterarbete. Dessutom för den tid vi lägger ner på att exempelvis begära in olika handlingar och kompletteringar samt beslut om avgift och eventuella sanktioner.

Från den 1 januari 2025 är timavgiften 1 366 kronor per timme. Därefter tas en avgift på 683 kronor för varje påbörjad halvtimme.

Kommunfullmäktige fastställer taxan. Avgifterna kan förändras varje år i samband med indexuppräkning.

Taxor

Taxa för miljö- och hälsoskyddsnämndens prövning och tillsyn enligt miljöbalken är angivna i taxebilagor som du kan beställa från Kontaktcenter.

Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken Pdf, 488.7 kB.

  • Taxebilaga 1, 2025: beskriver handläggningstid för prövning, godkännande, anmälan, tillsyn och information för miljöfarliga verksamheter och hälsoskydd.
  • Taxebilaga 2, 2025: beskriver fast årlig tillsynsavgift för miljöfarlig verksamhet. Fast avgift beräknas genom att antalet timmar i avgiftskoden multipliceras med gällande timtaxa.

Massor som inte ska återanvändas

Om schaktmassor inte ska användas för anläggningsändamål, behöver de hanteras på ett säkert sätt. Förorenade eller oönskade massor kan lämnas till Miljöhantering i Jönköping, kommunens deponi för avfall från företag och kommuner.

Miljöhantering i Jönköping

Senast granskad/publicerad: