search
Sök
menu
Meny

Klagomål på djur

Vill du klaga på vilda djur, andras husdjur eller skadedjur? Vi tipsar om vilka åtgärder som kan göras.

Vilda djur

Djur söker sig ofta till platser där människor lever för att hitta föda, söka skydd och skapa boplatser. Många samtal till miljö- och hälsoskyddskontoret rör vilda djur och fåglar i tätbebyggda områden, men vi kan sällan hjälpa till. Naturvårdsverket har mer tips om vad du kan göra för att förhindra att vilda djur trivs.

Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att vilda djur och skadedjur inte trivs på platsen. Nedan finns några exempel på vad du som fastighetsägare kan göra för att hålla vilda djur borta från din fastighet.

  • Släng eller lämna in fallfrukt på kommunens sortergårdar.
  • Inte överdriva matning vid fågelbordet. Maten kan locka till sig rådjur, vildsvin, kråkfåglar, duvor och även råttor.
  • Se till att din kompost är skadedjursäker.
  • Stör fåglar med till exempel ögonattrapper, reflekterande band eller akustiska fågelskrämmor.
  • Se över din sophantering så att vilda djur och fåglar inte kan komma åt soporna.
  • Stödmata inte djuren på din egen tomt under vintern. Om vilda djur matas under vintern lär de sig var det finns mat och de mister sin rädsla för människor.
  • Stör djuren kontinuerligt för att få dem att flytta.

Vem får bedriva skyddsjakt?

Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedriver inte tillsyn enligt jaktlagen eller artskyddslagen. Jaktlagen 9 § säger däremot att om ett vilt djur orsakar avsevärd skada eller om det kan antas vara farligt för människors säkerhet får polismyndigheten låta avliva djuret, om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning.

Fastighetsägaren har jakträtt (Jaktlagen 10 §), men vid skyddsjakt under perioden då vissa fåglar är fredade måste länsstyrelsen ge tillstånd eller dispens enligt (Artskyddsförordningen 14 §).

För mer information, ta kontakt med länsstyrelsen som arbetar med djurskydd. De kanske kan förklara lite mer ingående om hur artskyddslagen och jaktlagen förhåller sig till miljöbalken. Du kan även höra av dig till något skadedjursbolag. Även naturvårdsverket kan ha information eftersom de är ansvarig myndighet för jakt.

Råd om vilda djur, länsstyrelsen i Jönköpings länlänk till annan webbplats

Vilda djur, Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Grävling

Grävlingen finns i så gott som hela Sverige. Den trivs i löv- och blandskogar, trädgårdar och parker. Grävlingen är skygg och attackerar inte människor om den inte blir ytterst trängd eller överraskad. Grävlingen är mest aktiv i skymningen och på natten.

Grävlingar är inga skadedjur eftersom de inte orsakar olägenhet för människors hälsa. Fastighetsägaren får själv ta ansvar för att vidta åtgärder mot grävling.

Skador och olägenheter

Grävlingen kan orsaka skador på hus genom att den gräver gryt under dem. Den kan göra skada på havrefält genom att gå runt och bryta ner strån för att komma åt sädeskornen. I trädgårdar kan det hända att grävlingen skapar latriner vilket inte uppskattas av tomtägaren.

Alternativ till skyddsjakt

Genom ultraljud, resonansljud eller skrämsel­anordningar kan man skrämma bort grävlingar som gräver under byggnader. Det finns olika varianter att på marknaden. Grävlingarna förknippar obehaget med platsen och ger sig av för att hitta en lugnare plats att gräva sitt gryt.

Jaktbestämmelser

Jakttiden på grävling är 1 augusti – 15 februari i hela landet. Även att fånga i fälla är jakt. En grävling som fångas in måste avlivas, den får inte flyttas på. Om grävling kommer in på gård eller i en trädgård och där orsakar skada eller annan olägenhet får den skjutas eller infångas hela året (så kallad skyddsjakt).

Om grävlingar, Svenska Jägareförbundetlänk till annan webbplats

Om grävlingar, Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Råttor

Råttor finns överallt där det finns människor. Att träffa på råttor utomhus kan vara obehagligt men bedöms generellt inte som en olägenhet för människors hälsa eftersom man inte vistas utomhus stadigvarande. Råttor behöver komma i kontakt med föda för att sprida smittor.

Det är fastighetsägarens ansvar att se till att råttor inte trivs. Som fastighetsägare kan du kontakta ett företag för skadedjursbekämpning, men det är viktigt att se över din fastighet och hitta källan till problemet. Överfulla sopkärl kan tillexempel dra till sig råttor. Som fastighetsägare är det viktigt att du ser över ditt abonnemang för hushållsavfall om du ofta har överfulla kärl. Kontakta June avfall & miljö AB för att ändra ditt abonnemang eller beställa extra tömning.

Om du upplever att en granne ofta har överfulla sopkärl som drar till sig råttor ska du kontakta fastighetsägaren i första hand.

Har du problem med råttor inomhus ska du kontakta din hyresvärd eller styrelse, de har en skyldighet att avhjälpa problemet. Om du själv äger ditt boende ska du kontakta ett företag som bekämpar skadedjur.

Råttor på allmän mark och torg

Det är Gata/Parkavdelningen, tekniska kontoret som tar emot din anmälan om olägenhet. Kontaktcenter hjälper dig med din fråga.

June Avfall & Miljö ABlänk till annan webbplats

Kontakta oss, Kontaktcenter Jönköpings kommunlänk till annan webbplats

Störande fåglar

Fåglar är inga skadedjur eftersom de inte orsakar olägenhet för människors hälsa. Det är fastighetsägarens ansvar för att vidta åtgärder mot fåglar. Genom att ändra på förutsättningarna kanske djuren inte vill vara där. Till exempel kan du:

  • Förhindra fåglar att bygga bo eller slå sig ner på takkanter, klängrännor mm.
  • Ta bort boet när fåglarna bygger det eller att spänna upp nät eller ståltråd.
  • Inte lämna mat obevakad utomhus och låta bli att mata fåglarna.

Fåglar är sällan en olägenhet

Fåglar upplevs många gånger som ett problem då de flyger i stora grupper, låter mycket och lämnar fågelträck efter sig. Det kan se otrevligt ut med träck på gatan men det är inte en olägenhet. Störningar från fåglar i bostadsområden och på allmän mark bedöms heller inte som en olägenhet för människors hälsa.

Det finns rättsfall gällande fågelstörningar där bedömning gjorts att det inte rör sig om en olägenhet trots att det har rört sig om tusentals fåglar.

Avskjutning sker i sällsynta fall

Det är ofta svårt att bedriva skyddsjakt på ett säkert sätt som inte äventyrar människors säkerhet. Många gånger befinner sig fåglarna också på platser dit kommunen inte har jakträtt. En fastighetsägare ska därför alltid i första hand själv försöka lösa problemet.

I sällsynta fall bedömer miljö- och hälsoskyddsnämnden att fåglar orsakar olägenheter för människors hälsa på en offentlig plats i kommunen och kan då ta beslut om åtgärder så som t.ex. avskjutning.

Förr ansågs enda sättet att lösa problem med störande fåglar att skjuta av dem. En avskjutning löser dock sällan problemet annat än för stunden. När man tar bort ett djur kommer oftast ett nytt till samma plats efter kort tid. Det är så naturen och djurens revir fungerar. Det skulle också krävas att väldigt många individer skjuts för att få en effekt som överhuvudtaget är märkbar.

Ormar på tomten

Ormar på tomten är inte en olägenhet enligt miljöbalken, det är fastighetsägarens ansvar att se till att ormar inte trivs på tomten.

Alla svenska ormar är fridlysta. Det betyder att du inte får döda, skada eller fånga ormar och deras ägg och ungar. Om du vill undvika att ormar flyttar in på din tomt är det bästa att se till att den inte är attraktiv för ormarna. Det kan du till exempel göra genom att:

  • ta bort rishögar,
  • sätta finmaskigt nät för hål i husgrunder,
  • kontrollera näten för källarventiler,
  • hålla gräset kortklippt,
  • Se till att komposter och lövhögar inte ligger intill huset.

Du får fånga ormen och flytta den om den är på din tomt. Om du vill ha hjälp att flytta på ormen kan du höra av dig till ditt försäkringsbolag.

Rävar

Rävar i bostadsområden betraktas inte som olägenhet för människors hälsa och hanteras inte av miljö- och hälsoskyddskontoret.

Skabbräv kan eventuellt behövas avlivas för att minska djurens lidande. Tänk på att rävar som byter från vinterpäls till sommarpäls kan förväxlas med skabbräv. Det är fastighetsägarens ansvar att ta kontakt med skadedjurssanerare som kan utöva skyddsjakt på den egna fastigheten. På kommunal mark kan du nå ansvarig för skyddsjakt via kontaktcenter 036-10 50 00.

Kontakta oss, Kontaktcenter Jönköpings kommunlänk till annan webbplats

Rådjur

Det är inte ovanligt att rådjur söker sig in i trädgårdar för att kalasa på alla läckerheter som finns där. Detta betraktas inte som olägenhet för människors hälsa och hanteras inte av miljö- och hälsoskyddskontoret.

Höns och tuppar

Inom detaljplanelagt område krävs tillstånd från miljö- och hälsoskyddskontoret för att få ha tupp. Om du endast vill ha upp till fyra höns utan tupp inom detaljplanerat område behövs inget tillstånd.

Höns och tuppar får inte orsaka lukt- eller ljudstörningar för omgivningen så att det uppstår en olägenhet för människor. Grannar som blir störda av t.ex. lukt eller galande tupp rekommenderas att i första hand prata med djurägaren och i andra hand lämna ett klagomål till miljö- och hälsoskyddskontoret. Störningen ska vara återkommande.

Om ett klagomål är befogat kan det exempelvis innebära förbud mot att ha tupp eller krav om att de måste vara inomhus under vissa tider på dygnet.

Lokala hälsoföreskrifter Jönköpings kommunöppnas i nytt fönster (pdf, 62.8 kB)

Ansökan om att hålla djur inom detaljplanerat områdeöppnas i nytt fönster (pdf, 777.7 kB)

Klagomål på andras husdjur

Det är djurägarens ansvar att se till att husdjuret inte stör någon annan. I vissa fall kan grannars husdjur upplevas som störande, ta kontakt med djurägaren i första hand. Om det gäller katter och hundar, läs först igenom vår information om katt och hund.

Om du, efter att ha pratat med djurägaren, upplever en återkommande störning som påverkar ditt välbefinnande kan du höra av dig till oss. Vi vill gärna att du för störningsdagbok ett par veckor innan för att vi ska kunna handlägga ditt ärende på bästa sätt. Vi handlägger inte klagomål som rör enstaka händelser.

Katt

Hund

Klagomål på boendemiljönlänk till annan webbplats

Skadedjur inomhus

Har du skadedjur inomhus och äger din fastighet är det du som är ansvarig för att avhjälpa problemet. Ta kontakt med en skadedjurssanerare.

Om du bor i hyresrätt eller bostadsrätt ska du kontakta hyresvärden/styrelsen i första hand. Om klagomålet inte hörsammas av din hyresvärd/styrelse kan du lämna ett klagomål till miljö- och hälsoskyddskontoret.

Enstaka myror, silverfiskar, gråsuggor och tvestjärtar räknas inte som en olägenhet för människors hälsa, för att det ska räknas som en olägenhet för din hälsa krävs ett stort antal skadedjur och att enklare åtgärder inte fungerat.

Klagomål på boendemiljönlänk till annan webbplats

Bortsprungna och övergivna djur

I frågor som rör övergivna eller bortsprungna husdjur ska polis i första hand kontaktas enligt lagen om hittegods. Polisen bedömer huruvida djuret är borttappat eller övergivet.

Upphittat djur, polisenlänk till annan webbplats

Djur som far illa

Misstänker du att ett djur far illa? Misstanke om djurplågeri anmäls till länsstyrelsens djurskyddsenhet.

Anmäl bristande djurhållning, länsstyrelsen i Jönköpings länlänk till annan webbplats

Kontakt