Bisfenol A används vid tillverkning av polykarbonatplast och finns i den plastfilm som täcker insidan av konservburkar. I nappflaskor och barnmatsburkar är det numera inte tillåtet att använda bisfenol A på grund av dess misstänkta hormonpåverkande egenskaper. Ämnet har även använts i termopapper, till bland annat kvitton och biljetter. Från och med 2020 har denna användning förbjudits i hela EU. Ett problem är att ämnet ofta ersätts med andra bisfenoler där vi saknar kunskap om egenskaperna.
Bly är en tungmetall som tidigare har används i både färg och smink. Det har visat sig att ämnet har skadlig påverkan på nervsystemet och inlärningen vilket har lett till begränsningar i användningen. Det kan förekomma i smycken, nycklar och lödningar i elektriska produkter. Barns användning av dessa produkter bör därför minskas.
Bromerade flamskyddsmedel används för att försvåra att det börjar brinna i olika produkter, bland annat elektronik och möbler. Dessa ämnen kan vara både hälso- och miljöskadliga. Några av dem är klassade som PBT-ämnen vilket betyder att de stannar kvar länge i naturen, ansamlas i organismer och är giftiga. Därför är det viktigt att försöka minska spridningen av dessa.
Ftalater är en grupp ämnen som är vanliga att använda som mjukgörare i plast, framförallt PVC. Ämnena är inte bundna i plastmaterialet och läcker därför ut vilket gör att vi kan få i oss dem. Några har visat sig ha hormonstörande påverkan och har därför begränsats i användning, framförallt i barnartiklar. En del har också visat sig ha reproduktionsstörande påverkan vilket betyder att de kan försvåra att få barn och påverka fostret. När de farligaste ftalaterna förbjöds började ersättare användas och deras egenskaper har vi mindre kunskap om. Därför kan det vara bra att vara uppmärksam på produkter som kan innehålla ftalater.
Högfluorerade ämnen, också känt som PFAS, är en grupp ämnen som används för impregnering eftersom de har så bra smuts- och vattenavstötande förmåga. Exempel på produkter där ämnet kan användas är allväderskläder, pizzakartonger, stekpannor i teflon och klass-B brandskum. Många av dessa är svårnedbrytbara i naturen vilket betyder att de finns kvar länge. De samlas dessutom i organismer och är reproduktionsskadliga och vissa misstänks orsaka cancer.
Kadmium kan finnas bland annat i elektronik, konstnärsfärger eller som förorening i livsmedel. Det är en metall som i för stor mängd kan skada njurarna, orsaka benskörhet eller vara cancerframkallande.
Konserveringsmedel kan orsaka irritation eller allergi och bör därför undvikas i produkter som används av barn. Till exempel är det bättre att använda papper och vatten än våtservetter till vardags. Vattenbaserad färg kan också innehålla konserveringsmedel för att de ska hålla bättre.
Kvicksilver är ett miljögift som numera är begränsat i användning. Men det finns fortfarande i en del produkter, däribland lågenergilampor. Om en sådan lampa går sönder bör rummet vädras och lämnas ungefär tjugo minuter. Därefter kan lampresterna samlas upp, till exempel med en bit hårt papper, och läggas i en glasburk med lock. Torka också golvet med en trasa och lägg denna i burken. Skriv på burken att den kan innehålla kvicksilver från en lågenergilampa och lämna in den som farligt avfall.
Nickel är en metall som bland annat används i smycken. Metallen kan ge allergi och inom EU finns det därför restriktioner om hur mycket en produkt får släppa ifrån sig.
Organofosfater kan band annat används som växtskyddsmedel och flamskyddsmedel. Dessa ämnen kan vara hormonstörande, cancerframkallande eller påverka nervsystemet.
Parfym kan ge allergiska besvär, något som idag är en av de mest utbredda folksjukdomarna i Sverige. Därför bör parfymerade produkter undvikas i så stor utsträckning som möjligt.