search
Sök
menu
Meny

Hur gör man en detaljplan?

Denna formella planprocess regleras till stor del av plan- och bygglagen (PBL) och syftar till att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt. I processen skall allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Processen kan gå till på lite olika sätt beroende på vilket förfarande som ärendet handläggs med.

Planförfaranden

Valet av förfarande utgår från förutsättningarna i det enskilda ärendet, och regleras av plan- och bygglagens femte kapitel.

Planprocessens skeden

1. Planbesked

Detaljplaner kan initieras från politiskt håll eller från enskild markägare/exploatör. Den intressent som önskar påbörja ett detaljplanearbete ska ansöka om planbesked. Läs mer om detta på vår sida Ansökan om planbesked.

Innan en ansökan om planbesked skickas in kan kontakt tas med planavdelningen, via servicetelefonen 036-10 53 35, för en tidig förfrågan.

2. Planprogram

Innan kommunen påbörjar ett detaljplanearbete kan ibland ett planprogram behöva tas fram för att översiktligt utreda förutsättningar och visioner. Planprogram görs ofta över ett större område och ger en struktur för bebyggelse, vägnät och grönytor. Planprogrammet skickas på samråd till andra förvaltningar, myndigheter och boende i området för att kommunen ska få in synpunkter på förslaget inför fortsatt detaljplanering.

Efter samrådet är det vanligt att stadsbyggnadskontoret successivt gör flera detaljplaner för olika delar av det område som planprogrammet täckte.

3. Samrådsskede

Enligt plan- och bygglagen ska kommunen samråda om förslag till detaljplan. Förslaget publiceras på kommunens hemsida, ställs ut i kommunens utställningshall samt sänds ut till olika myndigheter och sakägare som är berörda av planen.

Sakägare kallas de personer som senare har rätt att överklaga planen. Alla har rätt att inkomma med synpunkter men det är endast de som ingår i sakägarkretsen som senare får överklaga. Sakägare är du om du till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller om du är granne till området. Som grannar räknas vanligtvis de som bor i en radie av 100 meter från planområdet. 

Under en angiven tid får man lämna sina synpunkter på planen. Synpunkterna sammanfattas samt kommenteras av kommunen i en så kallad samrådredogörelse. Om planförslaget handläggs med ett standardförfarande behöver synpunkterna under samrådet inte sammanfattas i en samrådredogörelse utan kan ingå i ett utlåtande som skickas ut efter granskning.

4. Granskningsskede

Det tidigare förslaget till detaljplan kan bearbetas utifrån ny information eller inkomna synpunkter som inkommit under samrådsskedet. Det slutliga planförslaget ställs ut för granskning.

Precis som under samrådet publiceras förslaget på kommunens hemsida och ställs ut i kommunens utställningshall. Förslaget och samrådredogörelsen skickas ut till sakägarkretsen samt alla de som har inkommit med synpunkter under samrådstiden. Under en angiven tid får man lämna sina synpunkter på planen.

För att ha rätt att överklaga beslutet att anta planen ska skriftliga synpunkter ha lämnats senast under granskningsskedet. Alla synpunkter sammanställs samt kommenteras av kommunen i ett så kallat utlåtande.

5. Antagandeskede

En detaljplan antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden. I de fall som planer antas av kommunfullmäktige godkänns planerna först i stadsbyggnadsnämnden. Innan en detaljplan antas skickas utlåtandet ut till alla som inkommit med synpunkter som inte tillgodosetts i förslaget.

6. Eventuellt överklagande

Under en viss fastställd tid efter planens antagande går beslutet om antagande att överklaga till länsstyrelsen. Observera att du endast kan överklaga planen om du är sakägare och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen. 

De sakägare som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda under samrådet eller granskningen kommer efter antagandet av planen att bli informerade om hur man ska gå till väga om man vill överklaga beslutet.

Överklagandet kan sedan ske i flera olika steg. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen, och deras beslut kan i vissa fall överklagas till mark- och miljööverdomstolen.

7. Laga kraft

Beslutet att anta en översiktsplan eller detaljplan vinner laga kraft när tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat antagandebeslutet eller när högre instanser har avslagit inkomna överklaganden.

När detaljplanen vunnit laga kraft kan ansökan om bygglov göras och när detta erhållits kan eventuell byggnation påbörjas.

Kontakt

Planavdelningen

Servicetelefon

Telefon: 036-10 53 35