search
Sök
menu
Meny

Vatten och våtmarker

Varje år gör vi åtgärder i vatten tillsammans med länsstyrelsen och fiskevårdsföreningarna.

Vilket åtgärd som står på tur beror på vattenmyndighetens statusklassning och den prioriteringslista länsstyrelsen och Vätternvårdsförbundet har.

Problemen som finns i våra sjöar och vattendrag är

  • försurning i väster
  • övergödning i öster
  • problem med dagvatten i tätorterna
  • vandringshinder för fisk
  • igenslamning av bottnar
  • bristande kunskap

​Följ länkarna och läs mer om varje område och hur vi arbetar för att komma till rätta med problemen.

Inom kommunen finns två utrotningshotade arter, flodkräfta och flodpärlmussla. Dessa riskerar försvinna helt inom 20 år.

Vi följer vattenkvaliteten genom kommunens vattenprovtagningsprogram, elfiskeprogram och genom vattenråden, Vätternvårdsförbundet och Nissansvattenvårdsförbund. Varje år gör vi provfiske i form av elfiske. Dessa fungerar både som en inventering av fiskebeståndet och som uppföljning av de fiskevårdsinsatser vi har gjort. Resultaten från elfisken finns i rapporterna nedan.

Inom miljö- och hälsoskyddskontorets tillsyn kontrolleras verksamheter som släpper förorenat vatten till vattendragen.

Bristande kunskap om vatten

Ibland ställer vi människor till det i naturen, utan att förstå vad vi gör. Det kan innebära att en art hotas. Ett exempel är flodkräftan.

Ett exempel: Flodkräfta

I Jönköpings kommun finns nu bara två bestånd av flodkräfta. Flodkräftan är den inhemska kräftan som under 1900-talets början drabbades av kräftpesten. Istället för att låta bestånden återhämta sig planterades signalkräftan in.

Signalkräftan är mer aggressiv än flodkräftan. Signalkräftan är också bärare av kräftpest. Detta innebär att om en signalkräfta släpps ut i ett vatten med flodkräfta, dör hela beståndet av flodkräfta - även om signalkräftan ser frisk ut. Signalkräftan har fått hjälp att sprida sig längs vattendragen genom att människor i oförstånd har släppt ut signalkräfta.

Framtiden för flodkräftan ser mörk ut. Inom Jönköpings kommun försvinner förmodligen det sista beståndet inom 20 år om inget görs.

Nu finns det två vatten med flodkräfta. Inom dessa områden har länsstyrelsen infört skyddsområden för flodkräfta. Inom dessa områden måste man till exempel tvätta nät, mjärdar och stövlar med sprit om de använts i andra fiskevatten.

Inom områden där flodkräfta finns, men beståndet är lågt, har vi tillsammans med länsstyrelsen planterat in yngel. Det finns även planer att återinföra flodkräfta i områden där kräftpest har slagit ut beståndet, men där signalkräftan inte har hunnit etablera sig.

Länkar

Länsstyrelsen i Jönköpings länlänk till annan webbplats

Igenslamning av bottnar i vattendrag

Dikningar av skogen samt dåliga kantzoner runt vattendragen medför att slam transporteras ut i vattendragen. Detta hotar den rödlistade arten flodpärlmussla.

Flodpärlmusslan är en rödlistad art som kan bli uppemot 300 år. Flodpärlmusslan lever i huvudsak ett stillasittande liv men behöver öring för att kunna föryngra sig. Flodpärlmusslans yngel ”liftar” med öringen genom att fästa sig i öringens gällock. Efter ett par år släpper de och kryper ner i bottnen. Därmed kan musslan sprida sig till andra områden.

Flodpärlmusslan filterar ansenliga mängder varje dag och därmed fungerar de som vattenrenare. Men eftersom de lever ett stillasittande liv är de mindre musslorna mycket känsliga för slam som lägger sig på bottnen. Dikningar av skogen samt dåliga kantzoner runt vattendragen medför att slam transporteras ut i vattendragen. Även bygg- eller vägarbete nära ett vattendrag kan leda ut slam som lägger sig på botten. Bilden visar en del av Lillån i Huskvarna där man vid ett vägarbete haft för dålig kantzon. Slam från vägarbetet har lagt sig som en slöja över delar av botten.

För att skydda flodpärlmusslan behövs bättre kantzoner och mer öring.

Idag i kommunen finns flodpärlmusslan på ett fåtal platser. Endast på en lokal finns mindre flodpärlmusslor.

VattenInformationsSystem Sverige

VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas som innehåller alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten, se länk nedan. För dessa vatten kan man i VISS hitta information om:

  • klassning av vattnets kvalitet
  • mätpunkter i vatten
  • åtgärder i vattnen för att de ska bli bättre
  • rapportering till EU

Rapporter från elfiske

Håva småkryp!


Tycker du det är spännande med småkryp i vatten? Vi har tagit fram en folder med de vanligaste småkrypen i våra sjöar. Foldern innehåller skisser och korta beskrivningar så att man enkelt ska kunna artbestämma de smådjur man får upp till exempel när man har aktiviteter med barn där man håvar smådjur. Foldern bör skrivas ut dubbelsidigt och vikas.

Kontakt

David Melle
Enhetschef miljöskyddsenheten

Tfn 036-10 54 49

Måns Samuelsson
Miljö- och hälsoskyddsinspektör