search
Sök
menu
Meny

Försurning av vattendrag

Försurning är ett problem i de västra delarna av Jönköpings kommun. Den främsta orsaken till försurning är sur nederbörd.

Kalkning av våtmark med helikopter.

De västra delarna av Jönköpings kommun längst med Nissan och dess biflöden har dålig motståndskraft mot försurning. Främst för att berggrunden är kalkfattig och saknar buffrande ämnen att neutralisera sur nederbörd. En annan bidragande faktor till försurningen är att det regnar mer i västra delarna av kommunen.

Orsaker till försurningen:

  • Trafik, olika typer av förbränningsanläggningar släpper ut kväveoxider och svaveldioxid, som är den huvudsakliga källan till atmosfärisk deposition av försurande ämnen.
  • Under senare år har försurningspåverkan från skogsbruk pekats ut som en betydande källa. Detta beror på ett intensivare skogsbruk där även rötter och grenar tas bort vid slutavverkningen.

Effekter av försurningen

Effekterna avförsurning började bli tydliga under slutet av 1960-talet då många försurningskänsliga arter börjats slås ut av lägre pH-värden. Försurningskänsliga arter som försvann från många vattendrag var öring, mört, flodpärlmussla, flodkräfta, bottenfauna som dagsländor.

Biologisk återställning

Sedan kalkningen drogs igång under 1970-talet, har ett intensivt arbete bedrivits för att återställa försurningspåverkade vatten. Arbetet med biologisk återställning och kalkning har bidragit till att både återinföra och genomföra åtgärder för att gynna försurningsdrabbade arter längst med Nissan.

Kalkning

Kalkningen genomförs både med helikopter och båt. Kalkning av våtmarker sker enbart med helikopter. Sjöar kalkas både med helikopter och båt beroende av mängden och tillgänglighet. Kalkningen är indelad i olika åtgärdsområden, där olika försurningskänsliga målarter för kalkningen förekommer. Beroende av hur pass försurningskänsliga olika arter är, så sätts olika kemiska pH-mål som inte för understigas i respektive vattendrag.

pH-mål 6,2
Förekomst av flodpärlmussla, flodkräfta

pH-mål 5,6
Förekomst av mört, öring, elritsa.

Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Levande sjöar och vattendrag, Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Miljökvalitetsnormer för ytvattenlänk till annan webbplats

Effektuppföljning

För att utvärdera effekterna av kalkning så genomförs provtagning av vatten under högflöden. Vid högflöden är tillförseln av sura ämnen som mest påtaglig, vilket orsakar låga pH-värden och så kallade surstötar. Vattenprovtagning, elfiske, provfiske och undersökningar av bottenfauna är indikatorer som används för att bedöma om målen med kalkningen uppfylls, eller om revideringar av kalkdoser är nödvändiga. Kalkningen bedöms behöva pågå under lång tid framöver.

pdf: Effekter av kalkning på bottenfaunan i rinnande vatten. Rapport Havs- och vattenmyndighetenöppnas i nytt fönster (pdf, 3 MB)

pdf: Fiskevård i Nissans källflöden. Delprojektt provfiske med fluga - kort sammanställning av resultaten från 2012öppnas i nytt fönster (pdf, 917.7 kB)

Kontakt

Måns Samuelsson
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Tfn 036-10 54 55

David Melle
Enhetschef miljöskyddsenheten
Tfn 036-10 54 49