Detaljplanering

Med en detaljplan reglerar kommunen hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. I de områden där det finns detaljplan talar den om vad du och andra får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet. Detaljplaner är juridiskt bindande och ligger till grund för olika beslut, som till exempel bygglov.

Planhandlingar

En detaljplan består av plankarta med bestämmelser, planbeskrivning, grundkarta och fastighetskarta. Ibland ingår även illustrationskarta, program och/eller miljökonsekvensbeskrivning.

Till planen behöver ibland flera utredningar bifogas. Det kan till exempel vara: geoteknisk utredning, arkeologisk utredning, trafikutredning, eller dagvattenutredning.

Planprioritering

Planarbetet som ska startas under året i kommunen prioriteras i olika instanser.

Kommunfullmäktige gör övergripande prioriteringar genom att anta kommunprogram, översiktsplaner, stadsbyggnadsvisionen, kommunikationsstrategin samt bostadsförsörjningsprogrammet.

Samhällsbyggnadsutskottet gör övergripande prioriteringar genom att ex välja utbyggnadsriktning för olika geografiska områden.

Stadsbyggnadsnämnden beslutar om planbesked där ett tidigaste startdatum för aktuellt planarbetet anges.

Prioriteringsordning

Planarbeten inplaneras årsvis utefter planbeskeden. Årets planer prioriteras i följande ordning:

1. Service- och infrastruktur (ex skolor, förskolor, äldrebostäder, gruppbostäder, gata- och VA-projekt)

2. Större bostads- och verksamhetsprojekt (100-2500 bostäder)

3. Medelstora bostads- och verksamhetsprojekt (15-100 bostäder) samt projekt för att hålla alla kommundelar levande.

4. Mindre bostads- och verksamhetsprojekt (3-15 bostäder) samt projekt för bygglov och lantmäteriförättningar.

Vissa nya bostadsprojekt är beroende av att väg-, skol- och förskoleutbyggnad kommer före, just för att kunna tillgodose dessa behov när bostäderna är inflyttningsklara.

Ny detaljplan

Ibland krävs det att kommunen gör en detaljplan innan stadsbyggnadsnämnden kan ge bygglov. Det är kommunen som bestämmer om och när en ny detaljplan ska arbetas fram. I plan- och bygglagen finns bestämmelser om när kommunen ska ta fram en detaljplan innan bygglov får ges. Det är flera saker som avgör om en detaljplan behövs. Både vilken typ av förändring som ska göras och hur det ser ut i omgivningen.

Detaljplan krävs bland annat för ny sammanhållen bebyggelse som ställer krav på till exempel gemensamma gator eller när fler frågor behöver lösas gemensamt. Genomförandet kräver också ofta att kommunen medverkar, vilket kan bestämmas i en detaljplan.

Om man är osäker på om den åtgärd som ska göras kräver en detaljplan eller inte bör man först och främst kontakta bygglovsavdelningen för rådgivning. Om det endast är fråga om att bygga ett fåtal nya bostäder, i anslutning till sammanhållen bebyggelse, kan dessa först prövas i bygglov eller förhandsbesked för att avgöra om detaljplan krävs.

När det har beslutats att en åtgärd kräver detaljplan kan den som önskar utföra åtgärden skicka in en ansökan till stadsbyggnadskontorets planavdelning. Läs mer om hur du går till väga för att ansöka på sidan Ansökan om planbesked.

Hanteringen av ett detaljplanärende sker sedan enligt en tydlig och till stor del lagstyrd process. Om ett planarbete påbörjas skickas planförslaget bland annat ut för samråd och granskning till de som berörs. Syftet med processen är att se till att de som påverkas av en ny detaljplan ska kunna få ta del av förslaget och lämna sina synpunkter på det.

Läs mer om delarna i planprocessen och hur du till exempel kan överklaga en ny detaljplan på sidan Hur gör man en detaljplan eller ladda ner broschyren Vill du bygga i Jönköping? nedan.

Ändra detaljplan

I många områden finns det redan en detaljplan och det är då denna som ligger till grund för beslut om bygglov. I det fall man önskar att göra något som går emot gällande detaljplan ska man kontakta kommunen för rådgivning. Mindre avvikelser från planen kan i bland lösas i ett bygglov. Åtgärder som innebär avvikelser som inte bedöms vara av mindre sort kan inte få bygglov.

I bland kan det dock vara möjligt att ändra gällande plan förutsatt att den ändring som är tänkt anses lämplig. För att ändra en plan måste den som vill utföra en åtgärd ansöka om planbesked. I planbeskedet utreder kommunen om ett planarbetet för att ändra gällande plan ska startas eller ej. Om planbeskedet är positivt startas senare ett detaljplanarbete. Ett planarbete är ofta tidskrävande och samtliga utredningsarbeten betalas av den sökande. Läs mer om under rubriken Hur gör man en detaljplan och Ansökan om planbesked för ny eller ändrar detaljplan.

Taxor och avgifter vid detaljplanering

För att beräkna kostnaden för ett detaljplanearbete används antingen tidsersättning för nerlagd tid eller en formel som utgår från planfaktorn.

Den som ansökt om detaljplanearbete står för kostnaden för arbetet enligt antagen taxa. Planavtal tecknas med kommunen. I avtalet finns betalningsvillkor och parternas övriga åtaganden.

Prisexempel exkl utredningar, ritningar mm. (ungefärliga kostnader)

Planbesked avseende enbostadshus eller fritidshus: Cirka 6000-15 000 kronor.
Planbesked för övriga större planer: Från cirka 10 000 kronor och uppåt.
En mindre ändring eller liknande: 80 000 - 150 000 kronor.
En detaljplan för mindre projekt: 150 000 - 350 000 kronor.
En detaljplan för större projekt: 350 000 - 1 miljon kronor.

Dokument

Stadsbyggnadsnämndens avgiftor och taxor - detaljplanering (pdf, 181.8 kB)