search
Sök
menu
Meny

Magnus Ladulås plats

Illustration av Magnus Ladulås plats sett snett från ovan.

Illustrationen visar hur utformningen av Magnus Ladulås plats är tänkt att bli i framtiden.

Magnus Ladulås plats vid Munksjön ska omvandlas från tillfällig parkeringsplats till något helt annat. En medborgardialog har genomförts som grund för hur platsen nu är tänkt att bli i framtiden.

Under vintern 2019–2020 genomfördes en medborgardialog för att samla in tankar inför ombyggnation av Magnus Ladulås plats. Från medborgardialogen inkom 440 förslag på hur platsen kunde förändras. Under året har en gestaltning arbetats fram utifrån medborgardialogens resultat.

–Det har varit en väldigt givande medborgardialog som gav en bra grund till det arbetet med utformningen. Det går inte få med alla funktioner på en plats, men vi har fått med många delar och ser att vi får möjlighet ett skapa en typ av plats som många saknat i centrala Jönköping, säger Hanna Säterskog, som lett arbetet med medborgardialogen.

Gestaltningen har arbetats fram i en gemensam process mellan konstnären Linnéa Rygaard och Sydväst arkitektur och landskap. Platsen har utformats efter en önskan av en oas som ska möjliggöra både vila och aktiviteter. Det kommer att bli en grön, rogivande och trevlig plats som förstärker det gröna parkstråket i centrala Jönköping.

Det tänkta konstverket på platsen har inspiration från gamla planritningar från Jönköpings slott som kommer återuppstå i det skuggspel som konstverket skapar.

Bilder på utformningen

Platsens bakgrund

Som du kanske redan vet tornade ett slott i centrala Jönköping en gång i tiden. Men, hösten1567, i samband med Nordiska Sjuårskriget, brändes både slott och stad inför ett hotande danskt anfall. Och under lång tid låg slottet i ruiner, men mot slutet av seklet påbörjades en ambitiös om- och utbyggnadsperiod som med vissa avbrott kom att pågå under större delen av 1600-talet.

I sitt fullt utbyggda skick blev Jönköpings slott en av landets största riksborgar. Men dess betydelse minskade efter Roskildefreden 1658 då Jönköping inte längre utgjorde en gränsstad. År 1737 drabbades det föråldrade slottet av en förödande brand, varefter det aldrig återuppbyggdes. De sista resterna av vallsystem och utanverk raserades 1871.

Idag finns inga synliga rester överhuvudtaget ovan jord av Jönköpings slott. Intill Bastionsparken har den gamla muren synliggjorts genom ett fönster och Bastionsparkens kalkstensmurar står placerade i samma linje som den gamla muren för att synliggöra den historiska platsen.

Efter att slottsruinerna avlägsnats kunde Västra kajen utnyttjas som lastplats för sjöfarten. Här lades järnvägsspår och en mindre stationsbyggnad, Hamnstationen, byggdes. I mitten av 1970-talet togs området i anspråk för en större trafikled, Munksjöleden. Allt detta byggdes ovanpå de gamla slottsruinerna.

Vid undersökningar på blivande Magnus Ladulås plats år 2007 fann man rester av slottets sjömur och en cirka 30 meter lång sträcka av försvarsmuren kunde friläggas.

Arkitektur/Utbyggnaden av ett offentligt centrum

I början av 1800-talet tog ett representativt centrum form kring Magnus Ladulås plats. En rad offentliga byggnader placerades fritt i ett parkstråk, helt i linje med 1800-talets stadsplaneringsideal - något som även märktes i flera andra städer.

Flertalet av de offentliga byggnader som uppfördes ritades av kända arkitekter och präglades till stor del av nyrenässansens arkitektoniska uttryck. Den första monumentala byggnaden på fästningsområdet var läroverkshuset (idag rådhuset) ritat av Örebros stadsarkitekt J F Wijnbladh, 1864-67. En tid senare, 1881, upprättades ett gymnastikhus, även innehållande lärosalar - av J F Åbom. Under slutet av 1880-talet uppfördes länsresidenset av H T Holmgren och 1890 stod riksbanken färdig. Nya läroverket (Per Brahe gymnasiet) stod färdigt 1913 och ritades av A Atterström.

Gamla Lantmäterikontoret byggdes 1935. Byggnaden är ritad av länsarkitekten M Erichs i funktionalistisk stil. Länsstyrelsens byggnad fördes upp 1958 och har en kvalitativ 1950-tals arkitektur där det lätta vinklade taket utmärker sig.

Under 2014 färdigställdes två bostadshus intill Magnus Ladulås plats, Götaland 7 och 8, ritade av Tham & Videgård. Husen rymmer både bostadsrätter och hyresrätter.

Naturen på platsen

Parker och grönområden är viktiga ur både ur ekologisk och ur social synvinkel - och kommunens grönstrukturplan har målet att utveckla dessa platser. Genom att skapa länkar, gröna stråk, mellan områden med rika ekosystem och höga värden vill vi säkra upp för den biologiska mångfalden.

Magnus Ladulås plats ligger intill den smala kanalen där Munksjön ansluts till Vättern i ett blågrönt stråk. Både Munksjön och Vättern har höga naturvärden. Vättern genom att sjön är klar och kall med en fiskfauna mer vanlig i fjällvärlden än södra Sverige. Fisken öring till exempel har en gynnsam miljö i kallt rent vatten. Munksjön har även värde, som habitat (livsmiljö) för fågel och fladdermusfaunan, och är en länk i fiskvandringen. Vattnet är också livskvalitet. Det öppnar för lek och aktivitet, skänker ro och stillhet.

På Magnus Ladulås plats, möts livet på land och livet i vattnet. Det är stadens strandzon och en del av Tabergsåns blågröna stråk.