Råd och tips kring vatten och avlopp

illustration av ett gult hus med människor i och utanför.

illustration av kvinna som doserar tvättmedel i tvättmaskin.

illustration av person som dammsuger ett vardagsrum.

Vattnet i din kran är ett fantastiskt livsmedel. De flesta i kommunen får sitt dricksvatten från Vättern, medan andra får sitt vatten från brunnar. Vad som är viktigt att tänka på är att mitt vatten är ditt vatten och allt som leds ut i avloppet hamnar i vår natur. Tänk därför på vad du spolar ner och sköljer ut i avloppet.

När vattnet i kranen smakar och luktar konstigt

När vattnet står stilla i ledningarna kan det bli lukt- och smakförändringar. Spola därför ordentligt på morgonen när vattnet har stått still över natten. Samma sak gäller om du har varit borta från hemmet en längre tid eller om du inte har spolat i kranarna på en stund. Om vattnet smakar eller luktar konstigt trots att du har spolat så kontakta kommunen via kontaktcenter.

Luktar det illa från ditt avlopp kan du kontrollera att vattenlåsen inte står tomma och att golvbrunnarna är rena.

Vattnets hårdhet – Hur ska jag dosera tvättmedel?

Det kommunala dricksvattnet i Jönköpings kommun är mjukt vatten. Enda undantaget är Örserum som har medelhårt vatten. På tvättmedelsförpackningars doseringsanvisning förekommer oftast följande tre kategorier:

mjukt (0–8 °dH)
medelhårt (9–14 °dH)
hårt vatten (≥ 15 °dH).

Med mjukt vatten kan man dosera en mindre mängd tvättmedel.

Varmvatten – Legionella

Bakterien Legionella är vanligt förekommande i jord- och vattensamlingar. Legionella kan orsaka allvarlig sjukdom. Halten legionellabakterier ökar lätt i stillastående vatten och trivs i temperaturer mellan +18°C och +45°C. Varmvattnet i kranen ska därför inte understiga 50°C. Det innebär en temperatur på ca 65°C i varmvattenberedaren, beroende på längden på rören och om rören är isolerade med mera.

Tänk på att ditt varmvatten inte är dricksvatten.

Så här kan du hjälpa till för att förbättra miljön!

Stora mängder av de miljöbelastade ämnen som släpps ut i Vättern kommer från hushållen. Det är därför viktigt att tänka på vad du spolar ner i toaletten.

Kolla vad dina skönhets- och hygienprodukter innehåller

Hygien- och skönhetsprodukter innehåller ofta många kemikalier och parfymämnen som kan påverka din hälsa och som inte bryts ner i reningsverken. Använd därför parfymfria och ekologiska produkter och gärna så få olika produkter som möjligt.

Tänk på vad du köper för träning- och fritidskläder

Fleecekläder av plast och polyester kan bidra till att mikroplaster släpps ut i miljön och där kan skada vattenlevande organismer.
Undvik allväderskläder impregnerade med fluorerade miljögifter. Dessa ämnen lagras länge i miljön och kan inte brytas ner. Som konsument har du rätt att få reda på vad dina kläder och produkter innehåller. Läs mer om vad som gäller genom att klicka på länken längst ner på sidan som heter Ta reda på vad dina produkter innehåller.
Köp ej träningskläder som kallas antibakteriella. Dessa antibakteriella och så kallade luktfria kläderna, innehåller ofta silver*. Silver är nästan lika skadlig som kvicksilver och dessutom ökar silver risken för antibiotikaresistens. Den luktfria effekten är kortvarig då ämnena tvättas ur redan efter några tvättar, men får en långvarig effekt på miljön då silver inte bryts ner, varken i reningsverken eller ute i miljön.

*Hur vet man att det finns risk för att det finns silver i kläder?
Leta efter ord som: dålig lukt, anti-odeur, anti-odör behandlad, antimicrobial, odor- stop, for lasting freshness eller liknade formuleringar

Köp miljömärkt textil

Miljömärkta textilier innehåller färre miljöbelastande ämnen. Du kan också bidra till minskad miljöbelastning genom att köpa kläder på second hand. Produktion, färgning av tyger och transporter är exempel på hur nya kläder påverkar miljön.

Använd rätt disk-, tvätt- och rengöringsmedel

Använd miljömärkta disk- tvätt och rengöringsmedel - dessa kan reningsverken ta hand om. Undvik bakteriedödande medel – de innehåller ämnen som kan bidra till resistens mot antibiotika i samhället.

Spola inte ner fett i vasken!

Fett som hamnar i avloppet sätter igen ledningar och minskar vattenflödet. Det kan orsaka avloppsstopp och översvämning i din källare, men kan också orsaka utsläpp av orenat avloppsvatten på stränder och i vattendrag. Torka därför bort fett från stekpannan och släng papperet i påsen för matavfall. Överbliven frityrolja häller du i en tom pet-flaska och sorterar som restavfall.

Dammsug noga innan du våttorkar golv!

Många elektroniska produkter släpper ifrån sig flamskyddsmedel och tungmetaller som binds till dammet. Därför kan du bidra till en bra miljö genom att dammsuga ordenligt innan du våttorkar golven och att du sedan slänger dammsugarpåsen i soppåsen. Då kommer inte de skadliga ämnena ut i vattnet.

Ha koll på vad färgen innehåller - undvik kadmium

Du som använder konstnärsfärger – tänk på att enbart använda kadmiumfria. Kadmium är en tungmetall som orsakar stor skada i miljön och den kan kopplas till olika hälsoproblem som njurbesvär och benskörhet. Den är också mycket giftig för vattenlevande organismer.

Röda och gula färger

Kadmium kan finnas i olje-, akvarell- och akrylfärger som är gula och röda. När du köper färg, välj i första hand färger som benämns hue, sub eller imit efter kulörnamnet, de innehåller inte kadmium.

Farligt avfall

All överbliven färg räknas till farligt avfall och ska därför tillsammans med tomma tuber, rengöringstrasor, dukrester och kasserade verk lämnas till sortergård.

Hantera kadmium rätt

Om du av konstnärliga skäl måste använda färger innehållande kadmiumpigment, hantera dem då på rätt sätt:
1. Torka av färgrester från händerna innan du tvättar dem.
2. Torka av penseln ordentligt med trasa eller hushållspapper.
3. Rengör penseln i en burk med vatten eller lösningsmedel beroende på färgtyp.
4. Torka av penseln igen ordentligt med trasa eller hushållspapper.
5. Märk med texten ”kadmiumhaltigt avfall”.
6. Lämna burken med vattnet/lösningsmedlet tillsammans med trasor och färgrester till en sortergård.

Filtermetoden: Om du använt vatten för rengöring kan du rena vattnet i burken med flockningsmedlet bauxit, 1/2-1 ml per liter vatten. Rör om långsamt och filtrera vattnet genom ett melittafilter. Vattnet från burken kan du sedan hälla i avloppet. När filtret har torkat, i minst en timma, så kan filtret lämnas till sortergård. Märk med texten ”kadmiumhaltigt avfall”.

Tips för att minska vattenförbrukningen

Du kan själv göra mycket för att minska förbrukningen av dricksvatten. Tänk på att du sparar ca 12 liter vatten för varje avstängd minut!

Spartips:

Duscha kortare tid. Använd snålspolande munstycke och stäng av vattnet vid intvålning. Fem minuter kortare dusch kan spara upp till 70 liter.
Stäng av vattnet när du borstar tänderna.
Undvik att bada i badkar. Ett badkar rymmer ca 200 liter vatten.
Diska inte under rinnande vatten. 10 minuters spolande är 120 liter vatten.
Fyll disk- och tvättmaskiner innan du kör dem. Skölj inte av porslinet i onödan och använd gärna kortprogram. Diskmaskinen drar cirka 10
liter vatten per disk, och tvättmaskinen cirka 50 liter för en tvätt.
Ha en kanna vatten i kylen istället för att spola för att få det kallt.
Samla regnvatten i tunnor för att vattna både trädgård och växter inomhus.
Fyll inte pool, badtunna eller spa-anläggning när tillgången på vatten är begränsad.
Laga läckande toaletter och droppande kranar. På ett år kan en läckande toalett dra 400 000 liter vatten. Ur en droppande vattenkran rinner det ut 15 000 liter vatten per år.
Byt till snålspolande duschmunstycken, kranar och toalettstolar. Du sparar
ca 5 liter vatten per minut och kran.