För att komma åt de strukturella skillnader som orsakar segregation och ökade klyftor i vår kommun, har regelbundna analyser gjorts. Syftet med dessa analyser är att identifiera och prioritera utvecklingsbehov. Analyserna visar att utvecklingsbehoven är som störst inom fyra målområden:

• Sysselsättning genom arbete eller studier
• Demokrati och inflytande
• Trygghet och brott
• Boende och stadsutveckling
• Fritid och hälsa

Exempel på strukturella skillnader

Några exempel på de strukturella skillnader som skapar klyftor och ökad segregation:

• Genomsnittligt meritvärde skiljer sig mellan upptagningsområden för de kommunala högstadieskolorna, från 255 för Junedalsskolan till 207 för Alfred Dalinskolan. En ytterligare aspekt är den stora skillnaden mellan flickor och pojkar, där flickor ligger betydligt högre i sju av åtta upptagningsområden.
  
• Andelen med försörjningsstöd är särskilt hög bland boenden i Huskvarna Söder, Österängen, Råslätt, Huskvarna Centrum och Öxnehaga och jämfört med kommunen i helhet.
  
• Högst andel personer som varken arbetar eller studerar återfinns i kommunens fyra prioriterade bostadsområden, där Råslätt ligger högst med 40 procent. Motsvarande siffra för hela kommunen är 17 procent.
  
• Råslätt har högst genomsnittligt ohälsotal, 52 dagar, jämfört med kommunen i helhet, 28 dagar. Därefter kommer Österängen, Öxnehaga med ohälsotal över 40 dagar. Det finns också tydliga könsskillnader, i kommunen som helhet har kvinnor i genomsnitt 12 fler ohälsodagar än män. Störst ohälsa uppmärksammas för kvinnor på Råslätt, 60 dagar.
  
• Ohälsa återspeglas även i skillnader i andel förskolebarn och skolelever med övervikt, i jämförelse av mellanstadieskolornas upptagningsområden. Andelen överviktiga barn är exempelvis som högst för Österängsskolan, 35 procent, vilket är en betydligt högre andel än kommunen som helhet.

Delmos, Delegationen mot segregation, delade under 2019-2022 ut statsbidrag till arbete för att minska social och ekonomisk segregation. Segregation handlar om att människor lever och verkar separerade från varandra. Det kan handla om uppdelning utifrån socioekonomisk status, etnicitet eller demografi (till exempel ålder eller kön).

De projekt i Jönköpings kommun som fick statsbidrag från Delmos analyserade behoven och genomförde insatser för att motverka och minska segregation. De projekt som fortfarande pågår är nu en del i det sammanhållna utvecklingsarbetet.

Arbetsmetoden EST – Effektiv samordning för trygghet – är ett systematiskt arbetssätt som bygger på kunskapsbaserad brottsprevention. Genom en effektiv samordning mellan kommun, polis och fastighetsägare identifieras problem som finns eller är på väg att uppstå. Målet är att minska och förebygga brott och otrygghet genom tidiga insatser.

Projektets mål är att implementera arbetsmetodiken EST. Kommunen, polisen och Vätterhem kommer samverka tillsammans i ett av kommunens prioriterade områden. Genom att ta fram gemensamma lägesbilder identifieras problem och därigenom möjliggörs orsaksanalyser för åtgärder på kort och lång sikt. Det långsiktiga målet är att skapa ett tryggt samhälle för alla.

Projektledare: Angelica Stigsson, räddningstjänsten, angelica.stigsson@jonkoping.se

Våra välfärdsindikatorer visar att ohälsotalen är högre hos utrikesfödda än i övriga befolkningen. Målet med projektet är att öka folkhälsan i våra fyra prioriteringsområden i Jönköpings kommun. Därför utbildas 50 hälsoguider som själva bor, lever eller verkar i prioriterade områden och har ett stort kontaktnät där. Dessa hälsoguider arbetar frivilligt för att hjälpa, stötta och utbilda om folkhälsa och ska verka som kulturella och språkliga brobyggare. Det finns en spridning i ålder, kön, språk, religion och hemländer, för att fler personer ska kunna få hjälp av hälsoguiderna.

Projektet finansieras till 50 procent av statsbidrag från Delmos och 50 procent av Region Jönköpings län.

Projektledare: Ann Kristin Moeller, Region Jönköpings län, ann.moeller@rjl.se

Att ha en god samverkan mellan skolan och nyanlända vårdnadshavare har enligt forskningsmaterial visat sig vara betydelsefullt för nyanlända elevers framgång i skolan. Dialog med nyanländas vårdnadshavare är därför ett viktigt utvecklingsmål för kommunen. Projektet strävar efter att förändra föräldramöten, från informationsförmedling till dialog, och få vårdnadshavare att känna sig mer delaktiga under utvecklingssamtalen. Speciella samlingar ska anordnas för vårdnadshavare där kunskap, studieteknik, disciplin och läxor diskuteras. Man vill också hitta sätt som ökar föreningsengagemanget bland utrikes födda föräldrar eftersom föreningsliv är en väg in i inkludering.

Projektet är ett samarbete mellan områdesgrupperna i våra prioriterade områden, Kultur- och fritidsförvaltningen, Smålandsidrotten och familjecentralerna.

Ett projekt med fokus på att stärka civilsamhället och i synnerhet föreningslivet i de prioriterade områdena Råslätt, Österängen, Huskvarna söder och Öxnehaga. Ett starkt föreningsliv främjar social sammanhållning och därmed integrationen. Projektet, som drivs av Kultur- och fritidsförvaltningen och Smålandsidrotten, syftar till att stärka befintliga föreningar med stöd och utveckling och att bygga upp strukturer med hjälp av ideella krafter. Andra målsättningar är att attrahera fler ledare och att fler föreningar och sektioner ska startas upp.

Projektledare: Caroline Fronér, föreningsutvecklare i Jönköpings kommun, caroline.froner@jonkoping.se, 036-10 21 13

Projekttid: 2019–11–01 till 2023–12–31