Våra Delmos-projekt

Här finns information om våra integrationsprojekt inom Delmos, delegationen mot segregation.

Delmos delar ut statsbidrag till arbete för att minska social och ekonomisk segregation.

Varför har vi Delmos-projekt i Jönköpings kommun?

Regeringen har identifierat 32 kommuner, däribland Jönköping, där man sett speciella behov av att minska och motverka segregation. Segregation handlar om att människor lever och verkar separerade från varandra. Det kan handla om uppdelning utifrån socioekonomisk status, etnicitet eller demografi (till exempel ålder eller kön).

Delmos-projekten utgör det arbete som kommunen nu bedriver för att analysera behoven och för att göra insatser mot segregationen. Det görs med hjälp av riktade anslag, pengar som kommunen har fått för just detta syfte.

Hur mycket har Jönköpings kommun fått i statsbidrag från Delmos?

2018 inrättades Delmos som en myndighet av regeringen. Samma år beslutades att Jönköpings kommun skulle tilldelas 12,8 miljoner kronor årligen under en treårsperiod. Alltså totalt 38,4 miljoner kronor för att på olika sätt arbeta mot segregation.

Läs om våra olika Delmos-projekt nedan:

Egenkraft

Många med egenförsörjning i kommunens prioriterade områden arbetar i branscher som är speciellt utsatta i Coronakrisens spår. Målsättningen med projektet är därför att med tidiga insatser motverka de sociala risker som minskad egenförsörjning innebär och att jobba för att kommunens kostnader för försörjningsstöd inte ökar.

Detta ska göras genom att inrätta en insatsgrupp för arbete och kompetensförsörjning som fysiskt befinner sig i våra prioriterade områden. På det sättet kan man göra information om arbetstillfällen och möjligheter för yrkesutbildning mer tillgänglig för personerna som bor och rör sig där. Dessutom vill projektgruppen kunna kartlägga och matcha arbetskompetens i de prioriterade områdena mot kompetensbehovet som finns inom näringsliv och offentlig sektor.

Projektet har även som ambition att vara ett nav för insatser för social sammanhållning i dessa områden.

Projektledare: Hatun Ün, arbetsmarknadsavdelningen, hatun.un@jonkoping.se, 036-10 73 40

EST – Effektiv samordning för trygghet

Arbetsmetoden EST – Effektiv samordning för trygghet – är ett systematiskt arbetssätt som bygger på kunskapsbaserad brottsprevention. Genom en effektiv samordning mellan kommun, polis och fastighetsägare identifieras problem som finns eller är på väg att uppstå. Målet är att minska och förebygga brott och otrygghet genom tidiga insatser.

Projektets mål är att implementera arbetsmetodiken EST. Kommunen, polisen och Vätterhem kommer samverka tillsammans i ett av kommunens prioriterade områden. Genom att ta fram gemensamma lägesbilder identifieras problem och därigenom möjliggörs orsaksanalyser för åtgärder på kort och lång sikt. Det långsiktiga målet är att skapa ett tryggt samhälle för alla.

Projektledare: Angelica Stigsson, räddningstjänsten, angelica.stigsson@jonkoping.se

Hälsoguider

Våra välfärdsindikatorer visar att ohälsotalen är högre hos utrikesfödda än i övriga befolkningen. Målet med projektet är att öka folkhälsan i våra fyra prioriteringsområden i Jönköpings kommun. Därför utbildas 50 hälsoguider som själva bor, lever eller verkar i prioriterade områden och har ett stort kontaktnät där. Dessa hälsoguider arbetar frivilligt för att hjälpa, stötta och utbilda om folkhälsa och ska verka som kulturella och språkliga brobyggare. Det finns en spridning i ålder, kön, språk, religion och hemländer, för att fler personer ska kunna få hjälp av hälsoguiderna.

Projektet finansieras till 50 procent av statsbidrag från Delmos och 50 procent av Region Jönköpings län.

Projektledare: Ann Kristin Moeller, Region Jönköpings län, ann.moeller@rjl.se

Jämlik och utökad medborgarservice

Det ska vara enkelt att nå och prata med oss. Målet är att alla ska kunna få den hjälp de behöver, utan att behöva ha kunskap om kommunens organisation. Därför behöver vi vara mer närvarande i de områden som har mindre kännedom om kommunen. Våra prioriterade områden är Råslätt, Österängen, Huskvarna söder och Öxnehaga.

Projektet har bland annat mynnat ut i att kommunen, med hjälp av flerspråkig personal från olika kommunala förvaltningar, besökt de prioriterade områdena för att informera om Folkhälsomyndighetens rekommendationer under pandemin.

Projektledare: Sahar Kouj, kontaktcenter, sahar.kouj@jonkoping.se

Nyanlända föräldrars delaktighet i skola och föreningsliv

Att ha en god samverkan mellan skolan och nyanlända vårdnadshavare har enligt forskningsmaterial visat sig vara betydelsefullt för nyanlända elevers framgång i skolan. Dialog med nyanländas vårdnadshavare är därför ett viktigt utvecklingsmål för kommunen. Projektet strävar efter att förändra föräldramöten, från informationsförmedling till dialog, och få vårdnadshavare att känna sig mer delaktiga under utvecklingssamtalen. Speciella samlingar ska anordnas för vårdnadshavare där kunskap, studieteknik, disciplin och läxor diskuteras. Man vill också hitta sätt som ökar föreningsengagemanget bland utrikes födda föräldrar eftersom föreningsliv är en väg in i inkludering.

Projektet är ett samarbete mellan områdesgrupperna i våra prioriterade områden, Kultur- och fritidsförvaltningen, Smålandsidrotten och familjecentralerna.

Stärkt civilsamhälle

Ett projekt med fokus på att stärka civilsamhället och i synnerhet föreningslivet i de prioriterade områdena Råslätt, Österängen, Huskvarna söder och Öxnehaga. Ett starkt föreningsliv främjar social sammanhållning och därmed integrationen. Projektet, som drivs av Kultur- och fritidsförvaltningen och Smålandsidrotten, syftar till att stärka befintliga föreningar med stöd och utveckling och att bygga upp strukturer med hjälp av ideella krafter. Andra målsättningar är att attrahera fler ledare och att fler föreningar och sektioner ska startas upp.

Projektledare: Caroline Fronér, föreningsutvecklare i Jönköpings kommun, caroline.froner@jonkoping.se, 036-10 21 13

Projekttid: 2019–11–01 till 2023–05–31.

Senast granskad/publicerad: