Kommunens krisberedskap

Här kan du läsa om hur kommunen arbetar med krisberedskap och samhällsstörningar.

Krisberedskap handlar om samhällets förmåga att hantera oönskade eller plötsliga händelser och kriser. Kommunen ska värna om människors liv och hälsa och se till att samhällets viktigaste funktioner fungerar även under en samhällsstörning.

I begreppet krisberedskap ingår planering inför större olyckor, naturkatastrofer och andra oförutsedda händelser samt den akuta och efterföljande hanteringen av dessa.

Kommunens arbete

Kommunens arbete med krisberedskap gäller för det geografiska området Jönköpings kommun och följer den normala ansvarsfördelningen. Vid en samhällsstörning eller vid förhöjd beredskap finns rutiner för hur den kommunala krisledningen ska arbeta. Våra förvaltningar och kommunala bolag genomför risk- och sårbarhetsanalyser och planerar för att hantera oförutsedda händelser inom sitt ansvarsområde. Kommunen och förvaltningarna ska även jobba med kontinuitetshantering. Det betyder att varje verksamhet har en plan för att se till att den verksamhet som verkligen måste fungera, gör det även om en samhällsstörning inträffar. Det kan till exempel vara om det blir strömavbrott, om mat- eller medicintransporter inte kommer, om många i personalen är sjuka samtidigt eller en kraftig värebölja.

Kommunen har även ansvar för att ställa i ordning trygghetspunkter, serviceställen när det till exempel blir strömavbrott en längre tid i samhället.

Trygghetspunkter i kommunen

För att effektivt hantera samhällsstörningar behöver myndigheter och organisationer arbeta tillsammans. Därför ingår Jönköpings kommun i olika samverkansgrupper.

Samverkan kring krisberedskap

Det svenska krishanteringssystemet har tre grundprinciper

  • Ansvarsprincipen - Den som har ansvar för en verksamhet i vardagen ska ha det också under en krissituation.
  • Likhetsprincipen - Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som den gör i vardagen – så långt det går. Verksamheten ska, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. 
  • Närhetsprincipen - Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.

Krisberedskap kan delas upp i tre delar

Åtgärder för att minska samhällets sårbarhet

Medborgarna, det vill säga du, ska har en grundberedskap för att hantera tillfälliga bortfall av ström, telefoni och vatten. Kommunen och övriga samhället kontrollerar och planerar regelbundet att samhällsviktig verksamhet kommer att fungera även vid kris och stora påfrestningar.

Din beredskap vid en kris

Förmåga att leda i kris

Ledning i krissituationer bygger på att verksamheter och medborgare tar ansvar för det de ansvarar för i ett normalläge. Kommunen har en organisation för ledning av kriser som övas regelbundet. Genom omvärldsbevakning ser vi till att om möjligt ligga steget före krisen.

Krisstöd

När någon råkat ut för olycksfall, akuta krissituationer eller andra allvarliga händelser/skeenden så är de som finns runt omkring den drabbade absolut viktigast. Det kan vara vänner, arbetskamrater och familj. I vissa situationer kan det krävas en samordning av krisstödsinsatser från samhället för att förebygga psykisk ohälsa. Då används kommunens så kallade Posom-organisation. Posom står för psykiskt och socialt omhändertagande.

Kommunens krisstöd POSOM

Kommunen är en del av det civila försvaret och totalförsvaret

Hela samhället bygger på att vi tillsammans ska agera om något inträffar. Det vi gör till vardags ska fungera även vid kris eller krig. Din hemberedskap, företag, organisationer och myndigheters krisberedskap bildar tillsammans samhällets civila försvar. Kommunen är självklart en stor del av det civila försvaret. Det militära försvaret och det civila försvaret är tillsammans det vi kallar tolatförsvar.

Krisberedskap och civilt försvar ­­­– MSB.se

Totalförsvar och civilt försvar – MSB.se

Senast granskad/publicerad: