search
Sök
menu
Meny

Förorenad mark, marksanering

En grävmaskin tar upp förorenad jord och lägger den på en lastbil för borttransport.

Jönköpings kommun var tidigare en utpräglad industrikommun. När en verksamheten har lagts ner har man lämnat efter sig en fastighet med förorenad mark.

I Jönköpings kommun har funnits och finns fortfarande en stor mängd tillverkningsföretag. Många av dessa klassas som miljöstörande industri, t.ex. ytbehandlingsindustrier och gjuterier.

Många av verksamheterna startade – och kanske också blev nedlagda – innan miljölagarna stiftades. På den tiden var man inte så noga med att ta hand om kemikalier m.m. som man är idag. Marken i anslutning till sådana industrier kan vara kraftigt förorenad av tungmetaller, cyanid m.m. Föroreningar har också läckt ut från oljedepåer i kommunen.

Om man behöver sanera mark där ingen ansvarig finns kan kommunen söka statliga bidrag

Antalet markundersökningar har ökat

Antalet markundersökningar i Jönköping har de senaste åren ökat. Förmodligen beror detta till viss del på att lagstiftningen skärptes när miljöbalken trädde ikraft 1999.

Det finns flera olika anledningar till att göra miljötekniska markundersökningar. Oftast sker det i samband med företagsköp, fastighetsöverlåtelser, rivning/uppförande av byggnad, grävarbeten (t.ex. schaktarbeten) m.m.

Numera kan såväl verksamhetsutövare som fastighetsägare bli ekonomiskt ansvariga för att genomföra undersökning och sanering av ett förorenat område.

Varför utför man en markundersökning?

Inför en överlåtelse av en fastighet är det idag vanligt att köparen vill ha ett kvitto på att marken är ”ren”.

Många gånger kan det bli dyrare för en verksamhetsutövarem eller fastighetsägare att vänta med att göra en markundersökning. Upptäcker man en förorening tidigt behövs kanske inte lika stora åtgärder. Väntar man med att undersöka marken kan föroreningen spridas. Det innebär mer omfattande undersökningar och i förlängningen större saneringskostnader. Dessutom är det bra för företaget att känna till alla problem på ett tidigt stadium, så att företaget kan budgetera för detta.

Det blir allt vanligare att företag utför kontroll av sin mark som ett led i miljöledningsarbetet. Att ha en god miljöprofil ger i många fall konkurrensfördelar.

Orienterande undersökning – MIFO fas 1

Innan man börjar med provtagning, bör man kartlägga områdets verksamhetshistoria. Arkivstudier och intervjuer med anställda och före detta anställda kan ge värdefull information. Vilken typ av förorening kand et röra sig om och i vilken omfattning? Förekommmer punktkällor eller diffusa föroreningar?

Gör en områdesbeskrivning som innefattar bl.a. infrastruktur, byggnader, växtlighet, topografi, geologi, förekomst av vattendrag, andra skyddsobjekt (speciella biotoper) och kartor, etc. En orienterande undersökning är relativt billig samtidigt som den ger ett bra underlag för fortsatta undersökningar.

En undersökning enligt naturvårdsverkets rapport 3819, Inventering av Förorenade Områden, MIFO, fas 1, innebär en orienterande studie och klassning av ett område med avseende på möjlig förekomst av föroreningar, deras utbredning och hur människor och miljö kan exponeras.

Se även information om inventering och riskklassning länsstyrelsens webbplats.

Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Syftet med en översiktlig markundersökning är undersöka om där finns någon markförorening. Antalet prover är normalt sett relativt få. Analyser sker ofta för ett brett spektrum av ämnen och flera provmetoder används.

Miljö- och hälsoskyddskontoret ställer gärna upp och diskuterar en provtagningsplan. Ofta kan det vara svårt att bedöma antalet provpunkter, djup och i vilket medium proverna skall tas. I vissa fall är enskilda prov att föredra framför samlingsprov. Det slutgiltiga valet av antal prover, analysparametrar, provtagningsmetodik m.m. bör tas fram i samråd med miljö- och hälsoskyddskontoret.

En viktig del med arbetet i fält är att dokumentera jordlagerföljd, observera avvikande/färgade massor, slagg, fyllnadsmaterial, lukter etc. inför en eventuell efterbehandling. Utgångspunkt för riskbedömning och klassning av förekommande förorening är Naturvårdsverkets rapporter: ”Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer, R4889” och ”Generella riktvärden för förorenad mark, R4638”.

Vad bör en rapport innehålla?

I de flesta fall sammanställs en rapport där uppgifter och resultat från både den orienterade och den översiktliga markundersökningen ingår.

Syftet och målet med undersökningen ska vara tydligt. Administrativa uppgifter kring 
beställare, konsult, entreprenörer samt organisationsnummer, fastighetsbeteckning och fastighetsadress ska finnas med.

Exempel på uppgifter som bör ingå:

  • Syfte med markundersökningen.
  • Resultat från orienterande undersökning Markanvändning.
  • Verksamhetshistoria (om möjligt; årtal och typ av verksamhet).
  • Kemikaliehantering/avfall/spill/läckage/olyckor/bränder.
  • Förväntade föroreningar och utbredning.
  • Topografi/grundvattenförhållanden/vattenintressen.
  • Naturområden/skyddsobjekt/känsliga arter.
  • Resultat från översiktlig undersökning
  • Provtagningsplan (karta), antal prov, djup, typ av prov (jord, vatten, porluft etc.)
  • Analysresultat i tabellform.
  • Riktvärden: Naturvårdsverkets generella riktvärden el. platsspecifika (motivering och uträkning skall redovisas).
  • Geologi, lagerföljder, iakttagelser (färg, lukt etc.).
  • Bedömning av grundvattenströmning om möjligt.
  • Bedömning av föroreningarnas omfattning och spridningsmöjligheter.
  • Riskbedömning ur hälso- och miljöperspektiv (exponering, spridningsvägar).
  • Slutsatser/utvärdering.
  • Rekommendationer: behov av ytterligare åtgärder, kompletterande undersökning, kontrollprogram, efterbehandling.
  • Osäkerheter i bedömningsunderlaget.
  • Referenser, litteratur, intervjuer.
Beställarens ansvar

En öppen dialog och ett tidigt samråd mellan den ansvarige för undersökningen och myndigheterna underlättar och skyndar på hanteringen av anmälningar och tillstånd. Beställaren ska se till att kvalitetssäkrade rutiner och ackrediterade laboratorier används liksom standardiserade metoder för provtagning och provhantering.

Påträffar man föroreningar ska miljö- och hälsoskyddskontoret omedelbart underrättas. Detta gäller även i de fall fastigheten sedan tidigare ansetts vara förorenad.

Utvärdering av resultaten från en översiktlig markundersökning kan leda till att en fördjupad markundersökning anses vara nödvändig. I det här läget är det lämpligt att parterna träffas för en informationsträff där man lägger upp riktlinjerna för det kommande arbetet. 

Anmälan av efterbehandling

Enligt miljöbalkens upplysningsskyldighet (10 kapitlet, 9 §) är den som upptäcker en förorening skyldig att snarast underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Det är förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta efterbehandlingsåtgärd i ett område som är förorenat. Detta finns reglerat i 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Använd vår blankett Anmälan om efterbehandling av förorenad mark.

Den som påbörjar en efterbehandlingsåtgärd i ett förorenat område innan anmälan gjorts kan dömas för otillåten miljöverksamhet, till böter eller fängelse i högst två år. 

Debitering

Kommunfullmäktige har beslutat om taxa för miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsynsarbete. Miljö- och hälsoskyddskontoret debiterar för den tid som läggs ner på att handlägga ärendet.

Nedlagda bensinstationer

SPI Miljösaneringsfond AB, SPIMFAB, har ett saneringsprogram för nedlagda bensinstationer. Jönköpings kommun har deltagit i ett projekt där man indentifiterat 51 platser där det tidigare funnits bensinstationer.

Saneringsprogrammet gäller stationer där försäljningen avslutades 1969–1994.

Under åren 1999-2011 sanerades 23 nedlagda bensinstationer i kommunen.

SIMFAB prioriterar vid vilka stationer man ska ta markprover. Föroreningshalter, risker för spridning och markanvändning t.ex. bostäder, skolor, eller industri avgör om och i vilken grad fastigheten behöver saneras.

Behovet av att undersöka nerlagda bensinstationer är stort eftersom det tidigare sällan gjordes någon markundersökning eller sanering vid nedläggningen. SPIMFAB har bildats av oljebolagen för att identifiera, undersöka och vid behov sanera gamla bensinstationer. Saneringsprogrammet gäller stationer där försäljningen avslutades mellan den 1 juli 1969 och den 31 december 1994. Totalt i Sverige har 5 000 stationer anmälts till SPIMFAB.

Marksaneringen av bensinstation från start till mål
När man inleder arbetet med att sanera en sedan flera år nedlagd bensinstation, går man först till gamla handlingar. Representanter från SPIMFAB gör en djupdykning i miljö- och hälsoskyddskontorets arkiv. Har man tur finner man en bra dokumentation om hur macken har sett ut, var det har funnits pumpar och cisterner.

Nästa steg är att besöka platsen. Ser verkligheten ut att överensstämma med ritningarna ur arkivet? Med hjälp av metalldetektor söker man efter kvarlämnade tankar under marken. Man tar också jordprover och grundvattenprover där man misstänker att föroreningar kan finnas.

Resultatet av proverna och undersökningarna redovisas till miljö- och hälsoskydds-kontoret, tillsammans med förslag till åtgärder. När miljö- och hälsoskyddskontorets granskat alla papper är det bara att köra igång med saneringen.

Schakta lagligt vid olycka eller misstänkt markförorening

Det finns miljöregler för många av de arbeten som gräv- eller schaktentreprenör utför. Mer om information finns i vår folder, se länk nedan.

Kontakt

Anna-Lena Wullf
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
036-10 21 34

Andreas Bengtsson
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
036-10 54 42

Therese Mattisson
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
036-10 25 01