Köldmedia – HCFC/HFC, regler och tillsyn

Här får du information om köldmedier. Här får du en översikt om anmälan, kravet på kontrollrapport och vad som gäller vid installation av ny utrustning.

Köldmedier används bland annat i kylskåp, frysar, luftkonditioneringsanläggningar och värmepumpar. Dessa kan bestå av ämnen som bryter ned ozonskiktet (CFC och HCFC) och/eller bidrar till växthuseffekten (CFC, HCFC och HFC). Enligt reglerna är det operatören alt. verksamhetsutövaren som är ansvarig för bl.a. läckagekontroll och rapportering till miljö- och hälsoskyddskontoret. Detta gäller även om verksamhetsutövaren inte är ägare till anläggningen.

Krav på anmälan

Innan installation eller konvertering av ett befintligt aggregat görs, ska en anmälan skickas in till tillsynsmyndigheten. Kravet gäller inte för icke-yrkesmässig verksamhet som till exempel privatpersoner eller äkta bostadsrättsföreningar. Kravet gäller däremot för aggregat där fyllnadsmängden för köldmediekretsen är motsvarande 14 ton CO2e eller mer.

Installation av ny utrustning

Från 1 januari 2017 ska all utrustning som har krav på periodisk läckage kontroll räknas med - även system under 3 kg (6 kg för hermetiskt förslutna). Om den sammanlagda fyllnadsmängden för anläggningen motsvarar 14 ton CO2e eller mer, ska en årsrapport skickas in till kommunen.

Påfyllningsförbudet

Från 2020 blir det förbjudet att installera kyl och frysar innehållande köldmedium som har ett GWP>2500. Det blir även förbjudet att fylla på kyl- och frysutrustning med nytt köldmedium där anläggningens CO2e>40 ton, det så kallade påfyllningsförbudet.

Utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under -50°C är undantagna förbudet.

Återkommande läckagekontroll

Köldmedieaggregat måste kontrolleras regelbundet. Hur tätt kontrollerna ska ske beror på mängden köldmedia i utrustningen. Kontrollerna ska utföras av ett godkänt (ackrediterat) kontrollorgan, som utfärdar en kontrollrapport.

Rapportering till miljö- och hälsoskyddskontoret

För en anläggning ska alla aggregat på 5, 50, 500 ton CO2e som har krav på periodisk läckagekontroll räknas med:

  • 5 ton CO2e eller mer - minst var 12:e månad (10 ton CO2e eller mer för hermetiskt slutet system)
  • 50 ton CO2e eller mer - minst var 6:e månad
  • 500 ton CO2e eller mer - minst var 3:e månad

Utöver det gäller att system med 500 ton CO2e eller mer måste utrustas med fast monterad läckagevarningssystem. Då det finns läckagevarningssystem monterat får läcksökningsintervallet dubblas från 3 till 6, från 6 till 12 och från 12 till 24 månader.

Senast den 31 mars varje år ska du skicka in kontrollrapporterna från föregående kalenderår (1 januari till 31 december).

Ozonnedbrytande ämnen

Köldmedierna CFC och HCFC är ozonnedbrytande ämnen och ska därför enligt svenska och internationella regler fasas ut. Idag gäller generellt förbud att använda utrustning som innehåller CFC. Undantag finns för enhetsaggregat som innehåller mindre än 900 gram. Dessa får användas där de installerats och tills de tjänat ut sin tid. De får inte fyllas på eller flyttas. HCFC får inte användas vid nyinstallation eller för påfyllnad av befintliga anläggningar. Regeringen har beslutat att användningen av HCFC ska – med vissa undantag – förbjudas helt i Sverige.

f-gas

f-gas står för en konstgjord gas som bland annat innehåller fluor. Fluor har kemiskt betäckning F, alltså f-gas! I värmepumpande tekniker så som värmepumpar och kylmaskiner används ett köldmedium. Idag används flera köldmedier som är så kallade f-gaser. När dessa f-gaser släpps ut, eller läcker ut, i atmosfären bidrar de till växthuseffekten på liknande sätt som utsläpp av koldioxid bidrar till växthuseffekten. En skillnad är dock att vissa av f-gaserna är betydligt mycket starkare växthusgaser än koldioxid. Exempelvis ger ett utsläpp på ett kg av köldmediet R404A, ett lika stort bidrag till växthuseffekten som ett utsläpp av 3 922 kg koldioxid. För att minska utsläppen av f-gaserna och därmed minska utsläppet av skadliga växthusgaser har EU kommissionen beslutat att införa f-gasförordningen.

Allt om f-gas, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen Länk till annan webbplats.

Vilken förordning gäller - den svenska eller den europeiska?

Båda gäller! Den 1 Januari 2015 trädde den nya europeiska f-gasförordningen EU/517/2014 i kraft och ersatte då den gamla förordningen EG/842/2006.
Den 1 januari 2017 trädde den nya svenska f-gasförordningen SFS 2016:1128 i kraft och ersatte då den gamla svenska förordningen SFS 2007:846.
EU/517/2014 utgör basen för f-gaslagstiftningen inom EU och varje medlemsstat kompletterar sedan med sin egen nationella lagstiftning. Den nationella lagstiftningen får inte strida mot den europeiska lagstiftningen men den får ställa särkrav så länge dessa inte hindrar den fria rörligheten av produkter och arbetskraft inom EU. SFS 2016:1128 innehåller alltså endast de svenska särkraven inom f-gasområdet och hänvisar i övrigt till EU/517/2014.

Anläggningskollen

Här kan du få hjälp att räkna ut CO2e för din utrustning, intervall för läckagekontroll samt få noteringar om saker som kan vara viktiga att tänka på för utrustningen.

Anläggningskollen, Allt om f-gas Svenska Kyl & Värmepumpföreningen Länk till annan webbplats.

Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

KONTAKT

Miljö- och hälsoskyddskontoret
Hälsoskyddsenheten
Telefon: 036-10 50 00 (Kontaktcenter)
Telefontider: Tisdag och torsdag kl 9.30-12.00
E-post: halsoskydd@jonkoping.se

Senast granskad/publicerad: