Utbildning i asylprocessen

Migrationsverket påbörjar sin handläggning så fort fingeravtrycken tagits. Slagning görs i det europeiska systemet för att kontrollera om sökande varit i ett annat europeiskt land före ankomsten till Sverige. Man kontrollerar även om ett EU-land har beviljat visum innan ankomsten till Sverige. Skulle det visa sig att Migrationsverket får träff på antingen fingeravtryck eller visum, så skickas en begäran till det landet för att överta ansvaret för asylansökan enligt Dublinförordningen, vilket är en överenskommelse inom EU som innebär att första land har skyldigheten att pröva asylskälen.

Den sökande meddelas Migrationsverkets beslut om att överföra personen till ett annat land. Den sökande har möjlighet att överklaga beslutet men det ska mycket till för att vinna överklagandet som handläggs av Migrationsdomstolen. En del personer försöker med att ”försvinna” i hopp om att Migrationsverket inte kan verkställa beslutet eller överförandet men det hjälper inte. Man ska vid en återupptagen kontakt med Migrationsverket visa att man lämnat EU och åter rest in i Sverige direkt, en omöjlig uppgift som hittills inte har lyckats. Den sökande bör därför samarbeta med Migrationsverket. Att ”försvinna” kan innebära att den sökande flyttar runt i Sverige eller åker till annat europeiskt land i syfte att söka asyl. Eftersom fingeravtrycken inte går att förfalska så slutar det oftast i att det nya landet skickar den sökande till Sverige och Migrationsverket får då möjlighet att verkställa det tidigare beslutet att överföra den sökande till annat land enligt Dublinförordningen.

Läs mer om Dublinförordningen Länk till annan webbplats.

Handläggning sker på en av asylenheterna. Ofta men inte alltid görs en första bedömning om den sökandes ärende kommer att ta mer än fyra månader att avgöra. Om så är fallet tas beslut om undantag till arbetstillstånd och det noteras på den sökandes LMA-kort, punkt 7 där det står AT-UND. Detta innebär att den sökande är undantagen arbetstillstånd och kan arbeta under sin väntan på att hans/hennes ärende ska avgöras. LMA-kortet är en handling som visar att personen är asylsökande men det är ingen identitetshandling. Den visar i princip att sökande är inskriven på Migrationsverket och har rätt till både boende och ersättning. LMA – lagen om mottagande av asylsökande innehåller regler för asylsökandes rätt till boende, ersättning och sjukvård.

Styrka sin identitet

Enligt utlänningslagen ska den sökande lämna in identitetshandlingar för att styrka sin identitet. I väldigt många ärenden saknas pass, därför blir andra identitetshandlingar nödvändiga för att göra identiteten sannolik. Migrationsverket försöker fastställa identiteten för att kunna avgöra mot vilket land asylskälen ska prövas. Det är mycket viktigt att den sökande hjälper Migrationsverket att klargöra identiteten.

De inlämnade identitetshandlingarna skickas ofta till en ID-enhet inom Migrationsverket där man kontrollerar äktheten. ID-enheten har all information om hur alla identitetshandlingar ska se ut och vara utformade.

Nästa process kan gå snabbt eller långsamt, beroende på den sökandes agerande. Om man samarbetar med Migrationsverket med att fastställa identitet, visa andra handlingar som styrker asylskälen och är behjälplig med all nödvändig information blir processen relativt kort jämfört med ett motsatt agerande.

Migrationsverket gör först en bedömning om asylskälen kan komma att avslås, om JA så utses ett offentligt biträde som får hjälpa den sökande med att framställa sin asylberättelse. En eller flera utredningar följer efter att biträdet har skickat in handlingarna. Under utredningarna frågar utredaren oftast om familjebilden, asylskälen, detaljer i berättelsen som är oklara och om den sökande eller biträdet har något ytterligare att tillföra utredningen.

På Migrationsverket hanteras ärendet av en beslutsfattare som ofta är juridiskt kunnig eller expert och en handläggare. Det är beslutsfattaren som äger ärendet, utredaren ser till att alla nödvändiga underlag finns i ärendet innan beslut kan fattas. Migrationsverket har tillgång till en europeisk databas (Lifos) där alla europeiska länders samt deras utlandsdelegationer och ambassaders skrifter och rapporter finns.

Beslut fattas i ärendet och kopia skickas direkt till det offentliga biträdet. Den sökande har tre veckor på sig att överklaga beslutet. Det offentliga biträdet skickar överklagandet till Migrationsverket, som vidarebefordrar det till Migrationsdomstolen. Innan överförandet har Migrationsverket en viss möjlighet att ändra sitt ställningstagande i ärendet men det sker väldigt sällan.

Vid ett negativt beslut tenderar många sökande att ”försvinna” i hopp om att kunna söka igen efter att de fyra åren har löpt ut. Det är direkt felaktigt och väldigt dåligt val att göra. De fyra åren gäller enbart om den sökande samarbetar med Migrationsverket. Om verkställigheten inte kan genomföras inom tidsfristen på fyra år, preskriberas beslutet och den sökande har en ny möjlighet att ansöka om asyl. Många tror att man därmed kommer att få asyl per automatik men så är inte fallet. Migrationsverket handlägger ärendet på nytt och finns det inga nya skäl eller hinder för verkställighet så kan det resultera i att ärendet avslås. Ett skäl kan vara att den sökande har anpassat sig till landet genom till exempel arbete.

Söka arbetstillstånd

En annan möjlighet att få stanna efter ett negativt beslut är att söka arbetstillstånd. Den sökande ska då visa att han/hon har arbetat i minst fyra månader i direkt anslutning till ansökan. Arbetstillstånd kan då beviljas i upp till två år. Det stora problemet för många sökanden är att pass är ett måste.

Samarbeta med Migrationsverket

Har man undanhållit fakta i ärendet eller försvårat utredningen genom att inte försöka klargöra sin identitet, blir det oftast svårt för den sökande att få ett positivt beslut. Många tror att man kan tvinga myndigheterna att bevilja uppehållstillstånd i Sverige genom att inte samarbeta och envisas med att hålla sig borta och flytta runt. Det finns ett stort antal människor som gjort så och många av dem har bott i Sverige i mer än tio år utan att få något positivt svar. För som nämnts ovan, gäller inte tidsramen på fyra år om man inte samarbetar med myndigheterna. Migrationsverket beslutar oftast att skriva ut den sökande som inte samarbetar ur sitt boende enligt LMA då rätten upphör. Det betyder att den sökande får klara sig på egen hand. Om barn finns med i bilden är det risk att de far illa men det är vårdnadshavarna som har ansvaret. Ofta får barnen gå kvar i skolan och föräldrarna håller sig borta. I sådana situationer kan Migrationsverket, alternativt polisen besluta om att ta ena föräldern i förvar i väntan på verkställighet. I vissa fall tas hela familjen i förvar men bara om verkställigheten är väldigt nära förestående. Förvar brukar vara det sista alternativet och tillämpas därför väldigt sällan.

Migrationsverket försöker alltid verkställa utvisningsbeslutet själv. Om det inte fungerar överlämnas ärendet till gränspolisen, som försöker verkställa beslutet. Om det visar sig att det inte är möjligt, återsänds ärendet till Migrationsverket. Vid det laget har de fyra åren antingen redan passerat eller är nära att passera.

Olika sätt att resa ut ur Sverige

• Själv: Migrationsverket bokar biljetter och följer med till flygplatsen.
• Polis: Polisen följer med hela vägen till hemlandet och överlämnar den sökande till myndigheterna. Det förekommer att den svenska polisen förhandlar med gränspolis i den sökandes hemland för att kunna överlämna sökande (vid ytterst få fall där sökande saknar ID-handlingar). Alternativt kan polisen följa med en bit och lämnar den sökande vid det sista anslutningsflyget.
• Migrationsverket: på samma sätt som polisen. Det absolut största hindret för både handläggningen och verkställigheten är identitetsfrågan. Migrationsverket måste veta vem den sökande är och besluta mot vilket land som asylskälen ska bedömas.

Migrationsverket prövar alltid den sökandes asylskäl mot de tre grunderna som finns, flyktingförklaring, skyddsbehov i övrigt samt särskilt ömmande omständigheter. Om barn finns i ärendet, görs även en prövning av barns bästa. Om den sökandes asylskäl är tillräckliga för att han eller hon ska kunna klassas som flykting stannar prövningen där, annars går man vidare till nästa grund.

För en del tillämpas särskilda lagar framtagna vid en speciell inströmning, till exempel syrierna.

Vid uppehållstillstånd beviljar Migrationsverket olika tidsintervaller. Det kan handla om 13 månader, 24 månader eller permanent uppehållstillstånd. De två första tidsintervallerna beror oftast på tillfälliga tillämpningar av extra framtagna lagar. Ofta ställs frågan om 13 månaders uppehållstillstånd, där anledningen är att om den sökande beviljas mindre än 13 månader så kan den sökande inte ta del av etableringsprogrammet som Arbetsförmedlingen har som uppdrag. Ett uppehållstillstånd måste vara minst tolv månader för att den sökande ska kunna folkbokföra sig i en kommun.

En person som sökt asyl kan i vissa fall söka arbetstillstånd, byta spår. Vid ansökan om spårbyte ska den sökande visa att han/hon har arbetat minst fyra månader vid det negativa beslutet. När ett negativt beslut fattas har den sökande tre veckor på sig att överklaga. Istället för att överklaga ska den sökande inom loppet av två veckor ansöka om spårbyte till arbetstillstånd. Migrationsverket kan bevilja arbetstillstånd i två år. Den sökande kan då inte byta arbetsgivare under de två åren. En förlängningsansökan måste skickas cirka en månad innan det första beslutet går ut. Efter förlängning har den sökande möjligheten att byta arbetsgivare. Efter de fyra åren ska den sökande fortfarande arbeta för att kunna söka permanent uppehålls- och arbetstillstånd. Personen kommer då inte kunna nyttja etableringsuppdraget.

Hela processen bygger på att den sökande inkommit med ett pass, annars är det en omöjlighet. Den sökande ska arbeta under hela den tid som Migrationsverket har gett tillstånd för, minus en månads semester per år. Det ligger på den sökande ansvar att säkerställa att arbetsgivaren betalar in skatt och arbetsgivaravgifter.

Ett arbetstillstånd ska enligt grundregeln sökas utifrån, alltså innan den sökande kommer till Sverige. Arbetsgivaren måste först upprätta ett anställningserbjudande och få ett fackligt godkännande innan den sökande kan erbjudas anställning i Sverige. Migrationsverket kan efter genomgång av ärendet bevilja arbetstillstånd för två år. Den sökande får då möjlighet att ta med sin familj till Sverige. Efter förlängning med två år kan Migrationsverket besluta om permanent uppehållstillstånd. Varken den sökande eller någon i familjen kan delta i etableringsprogrammet.

Ibland uppstår problem

Problem uppstår ibland och oftast handlar det om att arbetsgivaren inte har betalat in tillräckligt med skatt eller arbetsgivaravgifter. I det läget söker de flesta som fått ett negativt svar på förlängningsansökan asyl. Det ska mycket till för att asyl ska beviljas då den sökande rest ut från sitt hemland och befunnit sig i Sverige i minst två år innan asylskälen uppges.

Det finns möjlighet att få permanent uppehållstillstånd efter bara två års arbetstillstånd. Man måste då ansöka om spårbyte med anledning av att man sammanbott med en partner under tiden som man arbetat.

En person kan söka anknytning till en person som är bosatt i Sverige. Huvudregeln är att ansökan ska göras utifrån. Den anhörige i Sverige måste uppfylla vissa villkor. Han/hon ska ha en inkomst som gör det möjligt att försörja den inresande personen samt ha en bostad av tillräcklig storlek för att de ska kunna bo tillsammans. Det är inte möjligt om referenten lever på a-kassa, aktivitetsstöd eller får försörjningsstöd.

En asylsökande som träffar en partner i Sverige måste först resa ut ur Sverige och ansöka om att få återförenas, det har normalt ingen betydelse om den som ska resa ut har en anställning eller barn i Sverige.

När Migrationsverket handlagt ärendet och personen får komma till Sverige beviljas normalt ett tvåårigt uppehållstillstånd. Därefter får man ansöka om att få stanna här permanent.

Skulle det vara så att den som rest in i landet vill bryta upp förhållandet och resa hem så finns det inget som förbjuder det. Oftast är det tvärtom, att den i Sverige bosatta personen anser att förhållandet upphört innan de två åren har gått och vill därmed tvinga fram en hemresa. I det fallet har den inresande personen möjlighet att söka asyl. Vid ett negativt beslut kan den sökande söka arbetstillstånd, spårbyte om den sökande arbetat i minst fyra månader innan det negativa beslutet.

Det är ganska vanligt att utländska studenter söker för att studera i Sverige. Migrationsverket beviljar oftast även arbetstillstånd vid studier. I normalfallet får den sökande fortsatt arbetstillstånd om den sökande arbetar när tidsfristen tar slut. Arbetsgivaren ska dock ha utfärdat ett anställningserbjudande och fått ett fackligt godkännande för att den sökande ska kunna beviljas arbetstillstånd. Ofta faller det hela på grund av att arbetsgivaren inte annonserat ut tjänsten i minst tio dagar på Arbetsförmedlingen.