search
Sök
menu
Meny

Anknytning, samspel och kommunikation

Den tidiga anknytningen betyder mycket för barnets utveckling . Redan under graviditeten reagerar barnet på ljud, röster och rörelser. Men anknytningen mellan barn och förälder fortsätter och påverkas genom hela livet.

litet barn i famnen på vuxen

Som nybliven förälder är du lyhörd och nyfiken inför barnets signaler. Samspelet mellan er växer med tiden - både barn och vuxna lär sig av varandra.

Anknytningsrelationen har en speciell roll och innebörd - den är inte flyktig som många andra relationer, utan bygger på den djupa känsla av samhörighet som skapas över tid. Anknytningen utvecklas i det lilla barnets vardagsliv till ett fåtal personer - de som finns närmast barnet, och som tar hand om och skyddar det. Ju äldre barnet blir, desto mer utvecklas kretsen, till att även omfatta andra personer nära barnet. 

Boktips, allmänt om relationen barn - förälder

Ingegerd Gavelin. "Att möta sitt barn och sig själv - en bok om föräldraskap". Nomen, 2016

Liv Svirsky. "Föräldrahjälpen : förändra familjelivet med KBT". BoD, 2012

Relationen till barnet startar redan före födseln. Under de sista månaderna av graviditeten kan barnet uppfatta ljud, som sång och röster från mamman och andra nära henne.

Föräldrarnas tankar och reflektioner inför föräldraskapet är också en del av anknytningen. Och vad de själva har med sig från sin egen barndom och uppväxt. 

Anknytning och samspel 0-1 år

Det nyfödda barnet börjar instinktivt att söka och skapa relationer till personer som kan skydda och ta hand om det. Förmågan till anknytning är medfödd, och gör att barnet snabbt lär sig känna igen föräldrarna, eller andra som befinner sig närmast barnet. För barnet är det nödvändigt att knyta an till någon.

Anknytningen bygger på erfarenhet; att det finns någon där gång efter gång när barnet behöver är det som utvecklar anknytningen. Utifrån denna återkommande anknytning utvecklas barnets trygghet och många förmågor.

Kvaliteten i mötena mellan barn och föräldrar är betydelsefull, men det innebär inte att det alltid behöver vara perfekt. Som förälder är det vanligt att emellanåt vara otålig, tankspridd, trött eller jäktad under den här perioden. Det är normalt och påverkar inte anknytningen negativt. Samhörighet och trygghet bevaras ändå i relationen.

Barnet lär sig oerhört mycket under sitt första år, som kan indelas i flera faser. Läs mer om barnets utveckling via länkarna här på sidan. 

Källa: Malin Bergström, Lyhört föräldraskap.

Anknytning och samspel 1-5 år

I ettårsåldern börjar barnet utforska världen lite mer, samtidigt som trygghet och skydd är centralt. Barnet gör efter hand små utflykter, men vill ändå försäkra sig om förälderns närvaro och skydd.

I tvåårsåldern börjar relationen till föräldrarna bli mer ömsesidig. Barnet börjar förhandla, säger nej, vill hjälpa till, skiftar i humöret osv. Ju tryggare barnets anknytning är, desto mer flexibel är barnet i mötet med nya människor och situationer, och anpassar sig lättare.

När trotsåldern kommer är det en utmaning. Men barn bråkar mest med de personer som de känner sig tryggast med. I barnets liv har många nya miljöer och människor tagit plats - förskolan, lekparken och andra platser där barnet koncentrerar sig, och möter nya intryck. Väl hemma igen släpper anspänningen och tröttheten kan släppas loss.

Vid 3 år är barnets anknytning etablerad, och intresset för egna lekar och egen vilja tar sig uttryck. Som förälder upptäcker du barnets personlighet, och anpassar din kommunikation med barnet, kanske omedvetet.  Barnet börjar bygga upp sin självständighet, vill gärna känna att det behärskar situationer som att skiljas åt på förskolan, att sova i sin egen säng. Men vägen dit går via förhandlingar - att skapa egna ritualer av olika slag kan vara viktigt.   

I 4-5-årsåldern utvecklas många förmågor - fantasi, förmågan att förstå tid, att tänka mer abstrakt, att räkna och sortera osv. De utvecklar också sin fysiska styrka, och det är vanligt att de tycker om att klättra och hoppa.

Genom att vara närvarande och lyhörd för ditt barns utveckling kan du som förälder ge ditt barn den uppskattning och bekräftelse som de behöver.

Källor: Malin Bergström, Lyhört föräldraskap. 1177.se

Boktips, anknytning 0-5 år

Malin Bergström. "Lyhört föräldraskap". Bonnier Fakta, 2013

Det sociala samspelet är en viktig faktor i  barnets utveckling. Barnet tar in och bearbetar reaktioner från omgivningen. Allt eftersom barnet växer kommunicerar det med allt fler omkring sig.  

Ditt barns självkänsla stärks när du lyssnar

Som förälder behöver du bekräfta ditt barn genom att lyssna. Vad är det ditt barn uttrycker? Vilka tankar, funderingar och frågor har barnet? Genom att lyssna aktivt visar du att barnet är betydelsefullt, och därmed stärks barnets självkänsla.

Barnets utveckling, 6-12 år 

Barnets utveckling sker i många och mångfacetterade faser. Som förälder kan du ha hjälp av att veta vad som är vanliga steg i utvecklingen, och hur de yttrar sig. Här är några exempel: 

  • 6-årsåldern är ofta en ganska turbulent tid. Barnet lär sig mycket, är kanske mer rastlöst och vetgirigt än tidigare.
  • I 7-8-årsåldern är många barn lite lugnare. Pratstunder tillsammans i familjen uppskattas, och att du berömmer och uppmuntrar ditt barn.
  • 9-åringen är ofta lite inåtvänd och börjar fundera över sin identitet, och över stora frågor i tillvaron.
  • 10-12-årsåldern är en period av förpubertet. Barnet passerar ett gränsland inför tonårstiden, och lämnar på sätt och vis barndomen, i olika steg. De behöver både lite mer handlingsutrymme, och lite mer ansvar.

Mycket mer om barns utveckling kan du läsa via länkarna här på sidan.

Tonåren är en tid med stora förändringar och tvära kast. Ifrågasättande, fixering vid utseende (det egna och andras), intressen som kommer och går - allt är en del i tonåringens utveckling.

Som förälder kan du särskilt tänka på att fortsätta lyssna på ditt barn. Försök tillbringa lite tid tillsammans, så att tonåringen känner att du finns där, när det behövs. 

När tonåringen börjar bli vuxen ökar avståndet mellan er, helt naturligt. Kanske tappar ni rent av vardagskontakten. På längre sikt kan anknytningen skadas av det, om ditt barn inte känner tillit. Men anknytningen kan också förbättras igen.

Att fundera på

Även tonåringar anknyter till någon. Det kan vara en annan vuxen i familjens närhet, en ny bekantskap eller någon av kompisarna. Vem vill du att din tonåring ska anknyta till?

Relationen förändras, men är fortsatt unik

Relationen mellan barn och förälder fortsätter, förändras och utvecklas under hela livet. Även om du värnar om relationen kan den få sina törnar emellanåt. Men ni kommer alltid att ha en unik relation.

Boktips, om relationen till din tonåring

Birgitta Kimber, Virginia Molgaard. "Älskade, förbannade tonåring". Natur Kultur Akademisk, 2009

Frances E Jensen, Amy Ellis Nutt. "Tonårshjärnan". Massolit Förlagsgrupp AB, 2016 

Ingrid Gråberg, Jenny Klefbom. "Tonåringar: om livet med nästan vuxna barn".  Basun förlag, 2009

Christina Oscarsson. "Tonåren - en bok om föräldraskap". ICA bokförlag, 2009

Alf B Svensson. "Hjälp, vi har fått en tonåring!" Libris förlag, 2010