search
Sök
menu
Meny

Sorg i nära relationer

All sorg handlar om förlust - en stark och ibland förlamande känsla. Barn i sorg behöver trygghet och närhet - vuxna som lyssnar och tröstar.

barn ser ut genom fönster.

Barns sorg visar sig på olika sätt utifrån deras ålder. Men gemensamt för alla är känslan av förlust, tomhet och saknad.

Tystnad är det värsta som kan drabba barnet - att inte få prata, fråga, försöka förstå. Om det är barnets ena förälder som gått bort kan andra närstående vuxna avlasta och hjälpa genom att finnas där och lyssna och trösta.

Det finns hjälp att få. Ta del av länkarna på sidan - via dem kan du läsa mer om barn i sorg, och hitta kontaktuppgifter till stöd och hjälp.

De riktigt små barnen kan inte uttrycka sin sorg med ord, men de känner ändå förlusten. Om det är en förälder som gått bort är det vanligt att barnet blir klängigt, svårt att trösta, och att barnet vill vara hos sin förälder hela tiden. 

Små barn behöver hjälp att ställa frågor om döden. Vuxna ska försöka svara och förklara så gott det går, eftersom små barn inte kan greppa vad döden är. Barn behöver ha vuxna omkring sig som kan lyssna och trösta. 

Sorg hos barn 3-5 år

Barn i 3-5-årsåldern kan ha svårt att förstå att den döde inte kommer tillbaka. Det är vanligt att barnet har svårt att skilja mellan fantasi och verklighet.

I leken kan barn glömma sorgen för en stund, och leken kan också vara ett sätt att bearbeta. När barnet ska sova är det vanligt att rädslan kommer - rädsla för att bli övergiven. Mardrömmar eller fysiska symptom som magont är vanliga.

Sorg hos barn 6-12 år

Barn som är 5-9 år börjar få allt klarare uppfattning om vad döden är jämfört med yngre barn. De kan tro att den döde kan komma tillbaka. Barn i den här åldern har ofta en period då de tänker mycket på döden. Fantasi och verklighet kan blandas: kommer x tillbaka som en vampyr? Om y är ett spöke, kan han gå genom väggar nu?

Om det är en förälder som gått bort kan barnet känna stark rädsla för att den andre föräldern ska råka ut för något och dö.

Ett barn i sorg kan vara argt, ledset, överdrivet aktivt eller ha andra symptom som att dra sig undan. Det viktiga är att man frågar barnen hur de mår, vad de tänker samt att man berättar för dem på ett sakligt enkelt sätt.

Barnet behöver veta att sorg är naturligt. Berätta för ditt barn att du själv är ledsen. Läs gärna barnböcker som handlar om sorg - då kan det bli lättare för barnet att prata och bearbeta.

Boktips, för barn i sorg

  • Annica Hedin och Per Gustavsson, "Stig". Rabén & Sjögren, 2018
  • Kim Fupz Aakeson, "När farfar blev ett spöke", Opal, 2008
  • Frida Nilsson, "Det tunna svärdet". Natur & Kultur, 2017
  • Ulf Nilsson, "Adjö, herr Muffin". Bonnier Carlsen, 2009

”Tonåringen förstår vad som har hänt och kan sätta döden i ett större perspektiv. Tonåringen förstår att det som hänt kommer att påverka familjens framtid.

Barn reagerar olika, så är det även i tonåren. Eftersom tonårsperioden är en tid då man håller på att frigöra sig från sina föräldrar för att skapa en egen identitet vill tonåringen ofta klara sig själv. Förhållandet till kompisar kan verka viktigare än familjen och rädslan för att vara annorlunda kan vara stor.”

Så uttrycks sorg hos tonåringar, på 1177 Vårdguiden

Hur syns sorgen hos din tonåring?

Det kan vara svårt för tonåringen att veta vilken plats man har i familjen när man är varken är barn eller vuxen. I sorgen kan det hända att de hamnar lite ”vid sidan av” familjen. Tonåringen kanske avvisar erbjudanden om stöd i sorgen och kan behöva få frågan flera gånger. En del tonåringar tar ansvar för att vara starka och stötta de andra i familjen. En del kan känna bitterhet och ilska. Försök vara lyhörd för hur sorgen tar sig uttryck – du känner ditt barn. Kanske öppnar sig din tonåring om ni kan göra något tillsammans som ni brukar tycka om.

För en del kan det ta flera år innan sorgearbetet kan börja. Men tecken på sorgen finns där ofta i någon form. Den kan ta sig uttryck i fysiska symptom, eller som ilska, trötthet, förändrad aptit eller sömn, eller andra yttringar.

Många tonåringar tycker att det är lättare att prata med vänner, eller någon annan vuxen än föräldern. Som förälder kan du ändå finnas där, försöka ge din tonåring tillfällen att prata om hen vill.

Här kan du få rådgivning, hjälp och stöd