Utbildning i asylprocessen
Här hittar du som möter asylsökande i din vardag privat, på jobbet eller i en intresseorganisation mer information om hur asylprocessen går till.
Asylprocessen är en långtidsprocess som ofta är svår att förstå. Här beskrivs processen i tre steg, där du kan lära dig hitta anledningarna bakom den långa väntan som den asylsökande kan uppleva svår att hantera.
Utbildningens uppbyggnad
Utbildningen följer en asylsökandes väg från ansökan till tillstånd eller återvändande. Du skulle kunna klicka dig till ”rätt” fråga, men tappar då viktig information om du inte följer tråden. Efter avslutad utbildning ska du kunna så pass mycket om asylprocessen att du kan vara ett stöd för vilken asylsökande som helst. Du ska också kunna föra dialog med Migrationsverket eller det offentliga biträdet i ett visst enskilt fall.
Beslut bygger på bedömning
Som så många andra lagar finns undantag och så länge ett beslut bygger på en bedömning, vare sig det är väl underbyggt eller ej, så är det också självklart att människor gör fel. Men när informationen i ärendet i sig förblir detsamma genom processen och inte förklaras närmare av någon part, finns det liten chans att få det rättat.
Det är alltid den sökande som har bevisbördan. Migrationsverket och domstolen har ofta en mängd rapporter och experter som har information om det mesta dock inte allt men den sökande kan göra sannolikt att hans/hennes berättelse stämmer, man ska inte förvänta sig att allt är solklart för alla parter.
Biträde utses
Eftersom den sökande ofta inte full kunskap om hur Sveriges lag fungerar, utses ett biträde (jurist) för att hjälpa honom/henne. Biträdet ska bygga upp ett förtroendeförhållande med den sökande. Ett problem som kan uppstå är att den sökande lyssnar alltför mycket på rykten och förväntar sig mer hjälp än vad biträdet har möjlighet till. Den sökande tenderar därför till att dölja en del detaljer, som biträdet förväntas veta, men som kan avgöra ett ärende på ett negativt sätt. Biträdet har då fått en mycket stor roll av den sökande, vilket ställer ganska höga krav på biträdet att uppdatera sig med landinformation (information om allt som rör landet ifråga, politiskt, socialt och ekonomiskt. Där finns även olika händelser och förvaltningsstrukturer). Viktigt att nämna är att biträdet kan ha upp till 30 ärenden samtidigt från 30 olika länder, därför är det en omöjlighet för biträdet att vara fullt uppdaterad.
1. Ansökan och boende
Varje icke svensk har rätt att ansöka om asyl efter att ha passerat gränsen. Denna rättighet förutsätter dock att Sverige är det första land du kommer till i EU och Skandinavien efter din flykt från hemlandet.
I Sverige finns det tre ansökningsenheter, Stockholm, Malmö och Göteborg. Om du kommer in i Sverige någon annanstans hänvisas du till närmaste ansökningsenhet.
Vid ansökningsenheten följer visst förfarande:
- Ansökan som är ett formulär fylls i av den sökande. Om den sökande inte kan skriva, finns tolk till hands.
- Fotografering och fingeravtryck tas på alla över 18 år.
- För att utreda om Sverige är första land eller om asyl ska sökas i något annat land inom EU, sänds fingeravtryck till ett antal länder för kontroll enligt Dublinförordningen.
- En kort utredning om asylskälen samt vilken väg som tagits till Sverige görs.
- Identitetshandlingar efterfrågas. Den sökande måste styrka sin identitet eller göra den sannolik.
- Bosättning - om sökande ska bo hos en vän eller i Migrationsverkets boende. Ekonomiska beslut tas om medel saknas.
Den så kallade snabba vägen gäller ärenden som är hemmahörande inom EU eller Skandinavien, det förekommer att personer därifrån söker skydd i Sverige. Dessa ärenden behandlas snabbt.
Migrationsverkets handläggning av ansökan
2. Asylprövning
Som asylsökande är viktigt att kunna styrka sin identitet. Eftersom många saknar pass handlar det ofta om att göra identiteten sannolik. Under tiden som handläggningen pågår tilldelas sökande ett LMA-kort, en handling som visar att personen är asylsökande och har rätt till boende, ersättning och sjukvård.
1. Beslutsfattare går igenom ärendet
2. Planering av ärendet
3. Genomförande av ärendet
3. Överklagande och återvändande
En överklagan avgörs i Migrationsdomstolen. De kan besluta att gå på eller emot Migrationsverkets bedömning. Vid ett negativt beslut finns det olika möjligheteter att ändå få stanna i landet, till exempel genom att söka arbetstillstånd. I de fall då utvisningsbeslut ska verkställas försöker alltid Migrationsverket sköta det själva men kan i vissa fall ta hjälp av polis eller gränspolis.
Överklagandet skickas till Migrationsdomstolen som oftast handlägger ärendet i skriftlig form, där det offentliga biträdet får försvara den sökande och där Migrationsverkets processenhet försvarar beslutfattarens beslut. Ibland får den sökande möjligheten att närvara i domstolen. Domstolen kan efter färdig handläggning besluta att fastställa Migrationsverkets bedömning, gå emot Migrationsverkets beslut eller återföra ärendet till Migrationsverket för vidare handläggning. I det senaste fallet hävs Migrationsverkets beslut. Ett negativt beslut gäller i 4 år.
Ett negativt beslut
Verkställande av utvisningsbeslut
Beviljat uppehållstillstånd
Arbetstillstånd
Anknytning
Studier
Senast granskad/publicerad: