TYP AV PROJEKT

Park- och stadsmiljöer

GEOGRAFISKT OMRÅDE

Huskvarna

STATUS

Ska utredas

Esplanadområdet i Huskvarna, utredning om utformning

Här får du information om vår utredning kring hur esplanadområdet i Huskvarna kan utvecklas till en bättre plats för alla. Under november genomför vi en medborgardialog där vi vill veta vad du tycker om området.

Esplanaden i centrala Huskvarna är en viktig mötesplats för människor och en knutpunkt för kollektivtrafiken då flera busslinjer stannar vid esplanadens olika busshållplatslägen. Vi ska nu analysera hur esplanadområdet kan formas om och förbättras till ett vardagsrum för alla. Vi ska sedan ta fram ett gestaltningsförslag på hur platsen kan se ut i framtiden.

Esplanadområdet är ett gaturum för såväl flanören, hundrastaren, vardagspusslaren på väg till affären, tidsmiljonären och den stressade resenären. Platsen ger möjlighet för både vila och aktivitet, för egentid som möten med andra. Men för att stärka centrala Huskvarna och ge fortsatt bra förutsättningar för en mångfald av boende, arbetsplatser och kultur behöver Huskvarna centrum ses över och förnyas. En del i detta arbete är att förbättra esplanadrummets funktion och utformning och ge huskvarnaborna ett centralt vardagsrum för alla.

Det här är esplanadområdet

Området som omfattas av denna utredning om gestaltning sträcker sig från esplanadens östra del vid Floragatan genom rondellerna esplanadrondellen och bokcirkeln, över esplanadbron till Vårstarondellen. Dessutom är Esplanadens koppling till Lillån viktig när vi tittar på helheten i området.

Den blå markeringen visar området som omfattas i det här arbetet när vi utreder hur det skulle kunna se ut här i framtiden.

Vad händer nu?

Det första vi behöver göra är att analysera esplanaden och området runt omkring ur både historiskt, socialt, ekologiskt och rumsligt perspektiv, detta arbete påbörjades under hösten 2023.

Medborgardialog i november 2023

Den 1-30 november genomförde vi en medborgardialog där vi efterfrågade tankar och idéer kring platsen. Under november fanns möjlighet att svara på en enkät digitalt här på webben eller i pappersform i Huskvarna stadshus. Vi höll också workshops för näringsidkare i området och pratade med skolelever. Vi ville veta vad som saknas och vad personer som rör sig i området vill se, göra och uppleva här i framtiden, men också vad som uppskattas med området idag – för att vi ska kunna bevara och förstärka de delarna.

I nästa steg tar vi fram ett gestaltningsförslag – alltså ett förslag på hur vi kan hantera trafik, anpassa oss efter klimatet och hur vi kan koppla ihop befintliga målpunkter såväl ekologiskt som socialt, samtidigt som vi förhåller oss till platsens historia.

Utveckling av Huskvarna centrum

Parallellt med den här utredningen jobbar vi med utveckling av Jönköpingsvägen och Rosenborgsgatan och deras koppling till esplanadområdet.

Läs mer om arbetet med utvecklingen av Jönköpingsvägen och Rosenborgsgatan i Huskvarna

Esplanadens historia

På nyårsdagen 1911 tilldelades Huskvarna sina stadsprivilegier. Innan dess var Huskvarna en köping under fyra år (1907-1911) och under denna tid arbetade de styrande intensivt med att få stadsrättigheter genom att bland annat ta fram en stadsplan. Denna stadsplan är den enda som tagits fram för Huskvarna och nya kvarter och byggnader har ritats in allteftersom de har byggts.

Stadsplanen avgränsas i Öster av Vättern, Huskvarnaån och Lillån och i väster av Huskvarnaberget. När planen först togs fram omfattade den gårdarna Rosendalas, Huskvarna Norregårds samt Södergårds ägor. I de centrala delarna av Huskvarna, på de tidigare åkrarna tillhörande Rosendalas och Huskvarna Norregårds ägor, har planen ett rutnätssystem. Gränsen mellan de gamla ägorna som utgjordes av en rak linje i öst-västlig riktning sparades som en 54 meter bred remsa i den nya stadsplanen för en framtida parkanläggning. Denna remsa utgörs idag av Esplanaden.

Esplanaden byggdes i etapper

Esplanaden ligger mellan Erik Dahlbergsgatan och Kungsgatan. Under 1917 färdigställdes den första etappen av esplanaden, vilken var den norra delen, mellan Linnégatan och Drottninggatan. Denna del fylldes med alléträd, gräsmattor och gångar. År 1919 utökades esplanaden med etapp två från Linnévägen till Jönköpingsvägen. Under det tidiga 1900-talet utökades esplanaden med området öster om Drottninggatan, vilket resulterade i dagens utsträckning. När Esplanaden anlades kallades den för den Norra Esplanaden då det även fanns en annan esplanad vid Tenhultsvägen kallad södra Esplanaden.

Trädgårdsstaden Huskvarna

Tiden efter att Huskvarna fått stadsrättigheter var en expansiv period och många offentliga byggnader så som skola, kyrka, apotek, badhus med mera byggdes i snabb takt. Staden har även blivit känd som Staden i den gröna dalen, Trädgårdsstaden Huskvarna eller som Trähusstaden eftersom huvuddelen av stadens byggnader utgjordes av trähus. På grund av brandrisken ville man inte bygga för tätt vilket resulterade i stora tomter med frodiga trädgårdar, vilket även bidrog till att gaturummen upplevdes som gröna och frodiga.

Esplanadbron byggs på 60-talet

Under 1960-talet var sanering ett modeord bland politiker och stadsplanerare, vilket resulterade i att träbebyggelsen som Huskvarna är känd för revs utmed Kungsgatan och Rosenborgsgatan mellan Jönköpingsvägen och Drottninggatan för att ge plats åt Rosenkomplexet. Denna nya byggnation skulle innehålla köpcentrum, hotell och restaurang och den försågs även med ett underjordiskt garage för att kunna förse besökarna med parkeringsplatser. Efter en cirka 12 år lång byggperiod stod hela komplexet färdigt 1976.

Inför kommunsammanslagningen med 1971 fick det offentliga byggandet ett uppsving och i slutet av 1960-talet byggdes därför Esplanadbron vilket resulterade i kopplingen mellan centrala Huskvarna och E4:an.