TYP AV PROJEKT

Park- och stadsmiljöer

GEOGRAFISKT OMRÅDE

Jönköping

STATUS

Planeras

Hamnpiren och kajstråket i centrala Jönköping

Hamnpiren och kajstråket i hjärtat av Jönköping ska formas till en attraktiv plats för mötet mellan stad, sjö och strand möts. En plats med varierande aktiviteter, för alla människor att vistas på.

Illustration som visar södra Vättern med bryggor, pirer, grönska och byggnader. 

Hamnpiren i centrala Jönköping ska i framtiden bli en fungerande och attraktiv målpunkt i såväl staden som regionen och en mötesplats för alla – därför krävs en nystart och bred genomlysning av området. Genom nytänkande och variation i verksamhetsutbud är visionen att pirområdet ska bli en knutpunkt och mötesplats som speglar såväl strandliv, Jönköpings stadsliv som friluftslivet på Vättern. Samtidigt ska detta bli en identitetsskapande plats för hela Jönköping.

För att få fram en genomförbar och god gestaltning för Hamnpiren, liksom idéer för hur kopplingen mellan Vättern och det befintliga väl fungerande restaurangstråket vid norra Munksjön ska stärkas genom utveckling av Hamnkanalsrummet, utlyser därför Jönköpings kommun en arkitekttävling i samarbete med Sveriges Arkitekter under 2023. Avsikten med arkitekttävlingen är att sedan handla upp konsulttjänster av det vinnande teamet för fortsatt uppdrag med arbetet att utforma Hamnpiren och kajstråket, i nära samarbete med tjänstepersoner på kommunen genom bland annat detaljplanearbete och fördjupat programarbete.

Men platsen är komplex, de detaljplaner som bestämmer idag är från 1910-talet och framåt och Trafikverket äger delar av stranden och har servitut på ytterligare delar av den. Vättern är skyddad av inte mindre fyra riksintressen – för friluftsliv, fiske, natur och kulturmiljö – och levererar dricksvatten till en kvarts miljon människor. Vid utveckling av området behöver hänsyn tas dels till ovanstående faktorer, men även till huvudcykelstråket som går förbi här och till strandskyddet.

Vision – "Sjön, stranden, staden"

Hamnpiren är kopplingen mellan Jönköping, Vätterstranden och Vättern. Detta är platsen där sjöliv, strandliv och stadsliv möts. Här vill vi se en ny identitets­skapande gestaltning av robusta funktioner och ett varierat utbud med sjön i fokus.

Mål

Vättern som utgångspunkt

Vätterns speciella ljus och storslagna vyer, förstklassiga vattenkvalitet och intressanta fauna utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö. Omgestaltningen av Hamnpiren och kajstråket, platsen för mötet mellan stad och sjö, ska ske på Vätterns villkor.

En mötesplats där alla får vara

Hamnpiren och kajstråket ska vara en mötesplats där alla vill och får vistas och kan känna sig hemma oberoende av ålder, kön, bakgrund, etnicitet eller sexuell läggning. Utformningen är universell och gjord så att platsen är tillgänglig för
alla oberoende av funktionsvariationer, med också från alla håll – såväl från staden, från stranden och från sjön.

Sjölivet i fokus

Sjölivet är grunden för utformningen av tävlingsområdet. Grunden ska vara funktionell och robust och ge möjlighet till ett varierat utbud av aktiviteter och upplevelser. Strukturen ska vara anpassningsbar för nya behov som kan uppstå och möjlig att förändra över tid.

Gestaltning som bidrar

Utformningen av Hamnpiren och kajstråket ska vara i enlighet med Jönköpings kommuns nya arkitekturstrategi. Ett tema är innovativ evolution då projektet ska utveckla en tydlig och nyskapande arkitektonisk idé som bygger vidare på platsens identitet, en idé som följer med genom hela processen. Gestaltningen ska såväl samspela med som bidra till sin omgivning.

Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen: Vattenstaden

Förslaget Vattenstaden har Vättern som utgångspunkt genom hela visionen. Här hamnar vattnet i fokus med och stadens arkitektoniska struktur förlängs ut i sjön genom bland annat upphöjda bryggor.

I förslaget binds Vättern, Jönköping och stranden ihop på ett nytänkande sätt. Hur man möter vattnet – både ovanför, i och under vattenytan är en av de bärande idéerna i förslaget. Här finns bryggor och spänger som sträcker sig över vattenytan, förslag på en utvidgad småbåtshamn i den västra delen – där ett torg och hamnkontor i form av föreningshus får ta plats. Den gamla piren i väst presenteras som en grön utflyktspir med möjlighet till badbryggor, föreningsbyggnader och plats för konst. Vågbrytaren och muren som finns idag bevaras, men kompletteras med en stormtrappa för att möta horisonten och en yttre promenad längs muren.

Hamnkanalen omfattas inte i det primära tävlingsområdet, men de tävlande fick i uppdrag att även ta fram en idé på hur pirområdet kan kopplas samman med Norra Munksjön och Bauers brygga. Genom att ta vara på hamnkanalen som en vattenboulevard i stället för barriär, och möjliggöra både sittplatser, plats för lek och ett grönt torg för Jönköpingsbor och besökare mitt i stadskärnan.

Illustration som visar pirområdet med bryggor, byggnader och grönska.

Förslaget Vattenstaden har enligt juryn Vättern som utgångspunkt med vattnet är i fokus. Ett möte mellan stad, sjö och strand. Vinnarteamet bakom förslaget är Vilhelm Lauritzen Arkitekter, Sted, Beek Arkitekter, HallemarHejderlind och Göran Cars.

"Vattenstaden i norr med sju noder"

I medborgardialogen om Vätterstranden som genomfördes 2019 återkom längtan efter delaktighet, umgänge, aktiviteter, plats för olika åldersgrupper och upplevelser. Det är en stad av relationer, mellan människor och mellan människor och natur. XXX förslag på stadsbyggnadsstruktur länkar samman denna relationernas stad genom sju tydliga noder:

Illustrerad vybild med siffror som visar de olika platserna inom tävlingsområdet.

1. Hamntorget och den gröna utflyktspiren

Hamntorget och den gamla pirarmen samlar båtlivets alla nödvändigheter tätt intill sig. Här finns hamnkontoret med service för gäster, klubb- och föreningshus med förvaring, uthyrning, och föreningskiosk. Den gröna utflyktspiren med sina badbryggor, en föreningsdriven bastu, sjöscoutstuga och offentlig konst blir ett utflyktsmål för både skolor, bastubadare och soldyrkare.

2. Det förlängda kanalrummet och den inre hamnen

Vattnet visar vägen och leder fotgängare mellan stad och sjö. Med en ny pir som plockar upp kanalens riktning kopplas båthamnen till staden. En ny bro förbinder småbåtshamnen till Pirtorget och skapar en portik för kanotister på väg ut mot Vättern. Den stadsplan som är hamnens får därmed ett rutnät, en naturlig rörelse, mellan de olika delarna.

3. Pirtorget Vätternrummet och Stormtrappan

Att vandra ut mot vattnet är en självklar önskan hos alla; uppför Stormtrappan med utsikt mot stad och horisont. Pirtorget är den givna platsen för event och häng. En flexibel byggnad – Vätternrummet – berättar om Vättern och kan användas för både temporära utställningar och servering året runt.

4. Vilda Vättern

Här kommer man i direktkontakt med Vätterns vatten, djur och växter. Stadens skolor och organisationer som Upptech kan använda denna plats för att berätta om Sveriges mest unika sjö. Upptäcksleken kan också företas av besökande barn och deras föräldrar, håvar och förstoringsglas finns att låna i Vätternrummet. I framtiden kan odlingar och akvakultur bli en del av denna miniatyr av den stora sjön.

5. Långbryggan

En lätt trästruktur läggs ut i vattnet. Pålad för att minska skuggverkan på botten. Den långa badbryggan med vindskydd, badstege för bad i den stora sjön och simbojar för simning i öppet vatten. Långbryggan blir kallbadarnas ödmjuka paradis. Den kompletteras med små platsbildningar för utomhuspedagogik för stora och små.

6. Vattenboulevarden

Kanalen blir den nya vattenboulevarden, en successiv utveckling av länken mellan staden och Vättern. Här kan staden växa ner mot vattnet, med en frukostlund för hotellet, aktivitetshubbar för lek i ”Fästningsleken”, parkour mellan parken och vattnet och plats för offentlig konst. Allt sammanknutet av vattenboulevardens nya trädallé.

7. Vattensporthubben

Jönköping är landets viktigaste stad för kanot, rodd och den nya OS-grenen kustrodd. Såväl utbytesstudenter som gymnasier med riksintag är en del av denna kultur. Med en ny hubb för dessa sporter just intill stadens centrum, blir denna unika sida av staden synlig från uteserveringar och kajer. En målpunkt som förstärker Munksjön som roddarnas egna sjö.

Här kan du ta del av förslaget i sin helhet och se juryutlåtandet (Sveriges Arkitekter) Länk till annan webbplats.

Ur juryutlåtandet:

Det vinnande förslaget fascinerade juryn genom att på ett innovativt sätt utveckla piren samtidigt som man bevarar pirarmar och utmanar idén om vad en pir kan vara. Med omsorgsfull och funktionell gestaltning har man skapat en flexibel mötesplats med fokus på gemenskap, utbildning samt sjöliv i alla dess former, samtidigt som tillgången till Vättern året om är stor oavsett ålder, kön, ekonomi, etnicitet och funktions - variation. Det är ett förslag som visar på en mångfald av idéer, funktioner och möjligheter där förslaget även lyfter fram nya sätt att möta Vättern på.

Förslaget är identitetsskapande och blir unikt för Jönköping då det är skräddarsytt för mötet mellan Jönköpings stadsliv och Vätterns väldiga vattenrum och krafter. Förslaget visar på en detaljrikedom i både arkitektoniska idéer och utförande som tack vare presentationen gör det en - kelt att leva sig in i hur de olika platserna kan komma att upplevas.

Arkitekttävlingen – så gick den till

Arkitekttävlingen innebär att arkitektkontor bjuds in att ta fram en stadsbyggnadsidé med förslag på hur hamnpiren och kajstråket samt hamnkanalsrummet kan utformas, och om hur pirområdet knyts samman med norra Munksjön och dess restaurangstråk genom Hamnkanals­rummet. Hur ska det se ut? Vilka funktioner behöver finnas här för att det ska bli en attraktiv och välkomnande plats för alla?

Från 1 mars till och med 13 april fanns möjlighet att lämna in intresseanmälan för att delta i tävlingen. En urvalsgrupp med tjänstepersoner från Jönköpings kommun väljer sedan ut vilka som går vidare utifrån en rad kriterier: bland annat gällande gestaltning, funktion och organisation, hållbarhet, utvecklingsbarhet och genomförbarhet och förvaltning.

Urvalsgruppen kommer även titta på tidigare referensprojekt och arkitekternas programförklaring – där de redogör för hur de ser på platsen, uppdraget och hur de planerar arbeta. Slutligen väljer urvalsgruppen ut tre team som får ersättning för att ta fram förslag. De tre teamens förslag kommer sedan bedömas av en jury.

Jury bedömde de tre utvalda förslagen

De tre utvalda tävlingsförslagen kommer sedan bedömas av en jury som består av politiker och tjänstemän i Jönköpings kommun samt två representanter från Sveriges Arkitekter. Förslagen ska bedömas utifrån de krav och önskemål som ställts. Juryn kan även ta hjälp av sakkunniga experter inom till exempel tillgänglighetsfrågor och jämställd stadsplanering.

De tre förslagen fanns utställda i kommunens utställningshall i Juneporten under hösten och vintern 2023, samt i digitalt format längre ner på den här sidan. Juryn enades om vinnaren som presenterades i januari 2024.

Piren och kajen – en del i gestaltningsförslaget för Vätterstranden i centrala Jönköping

Under hösten 2022 tog Jönköpings kommun tillsammans med Nyréns arkitektkontor fram ett förslag på hur Vätterstranden kan gestaltas i framtiden. Hur skulle strandpromenaden kunna se ut? På vilket sätt kan vi utveckla båtlivet vid Piren? Var skulle ett kallbadhus kunna tänkas finnas? Vätterstranden har i detta arbete delats in i flera delsträckor med olika karaktär för stadens möte med Vättern som har förtydligats och renodlats. En av delsträckorna är piren och kajen, vars förslag sammanfattas såhär:

"Piren med sina restauranger är lokaliserad vid Hamnkanalen och tillför ovärderlig kontakt med Vättern för Jönköpings centrum. Den är nu i behov av upprustning och kan utvecklas till ett helt nytt och urbant möte med Vättern. Strandpromenaden är på östra sidan som smalast idag med endast en stenfyllning utanför.

Förslag

Piren lyfts upp i nivå med spåren och breddas för att ge plats för uteserveringar och brandsäkerhet samt stora båtar. Den östra armen breddas och förlängs för att skydda den nya småbåtshamnen. Ett gångstråk passerar på utsidan av piren. Där kan ett kallbad ligga. Ett genombrott i vågskyddet på mitten av piren möjliggör att bebyggelsen kan komma ut på Vätternsidan med en byggnad med offentligt program och att man får utblickar norrut från järnvägsövergången.

Bebyggelsen permanentas och förnyas med godkända avlopp. Uteserveringarna avgränsas tydligt och permanent.

Småbåtshamnen utvidgas österut.

Tunnel: En gångtunnel föreslås i Lantmätargränds förlängning med trappor och tillgängliga gång- och cykelramper. Ett körfält tas bort i Norra Strandgatan.

Kajen: En trädplanterad urban kaj byggs upp som speglar Jönköpings centrala delar. Den östra sidan är bredare. Paviljonger och kiosker placeras in bland träden. Kajen lyfts upp vilket minskar barriäreffekten av järnvägen och spåret får ett möte med omgivningen som liknar en spårvägs. Banvallens upphöjda fyllningar tas bort och de olika typerna av stängsel samordnas i denna centrala del. Gång- och cykelvägen separeras på den östra sidan av trädraderna.

Bron över Hamnkanalen breddas."

Här kan du läsa mer om gestaltningsförslaget för Vätterstranden i centrala Jönköping och läsa en sammanfattning för respektive delsträcka

Hamnen och piren i Jönköping – historik

Jönköpings hamn- och sjöfartsfunktioner var förr i tiden i huvudsak orienterade mot Munksjön och nuvarande Hamnkanalen, inte längs den långgrunda Vätterstranden. Det har knappast påträffats några lämningar efter maritima aktiviteter av arkeologerna utefter Vättersidan. Däremot kunde man dra upp mindre båtar på sandstränderna.

Väl fungerande sjötransporter var betydelsefulla för stadens invånare, något som understryks av den inre hamnbassäng (i dag Östra Torget) med anslutande kanalsystem som anlades vid återuppbyggnaden av Jönköping på 1620-talet. Trots detta omtalas vid ett flertal tillfällen hur staden saknat egna större fartyg och i stället fått nödvändiga frakter, ofta ombesörjda av skutor hemmahörande i Vätterns norra delar. Många transporter gällde varor till slottets förvaltning eller kalksten till Tabergs masugnar.

Öppnandet av Göta kanal och nya järnvägsspår

Den stora förändringen i Vätterns sjöfart skedde i samband med öppnandet av Göta kanals Västgötadel 1822 och Östgötadelen 10 år senare. Då ökade såväl antalet skutor som tonnagets storlek explosionsartat. Samtidigt introducerades maskindrivna ångfartyg, vilket medförde en säkrare sjöfart på Vättern. Vid denna tid byggdes också stadens yttre hamn om och den stod färdig 1836. Materialet till arbetena hade hämtats från det gamla slottets vallar. Den nya hamnen mot Vättern bestod av två nästan symmetriska vågbrytare. På den östra piren placerades ett mindre fyrtorn, medan den västra avslutades med en plattform med en flagga. I stadens hela hamnanläggning ingick således den yttre hamnen mot Vättern, Hamnkanalen och den inre hamnen mot Munksjön.

I början av 1860-talet skedde stora förändringar, i samband med att nya järnvägsspår anlades. Järnvägen drogs utefter Vätterns strandlinje och på vissa ställen också som en friliggande järnvägsbank några meter ut i sjön. Samtidigt fylldes delar av den södra delen av hamnbassängen igen för att erbjuda fast mark för järnvägen. Hamnbassängen minskades härigenom med ca 40 % och den blev betydligt svårare att lägga till vid. Dessutom uppfördes en ny järnvägsbro över mynningen in genom Hamnkanalen. På den östra hamnpiren uppfördes ett nytt fyrhus med en fotogenlampa.

Drömmen om Jönköping som hamnstad

I mitten av 1910-talet gjordes ett omtag när man strävade efter att återupprätta Jönköpings som hamnstad. Endast vissa delar av de vidlyftiga planerna förverkligades – främst en ny rak vågbrytare som nordligt skydd för farleden in i hamnen. En storskalig handelshamn i vattenområdet norr om stadsdelen Öster förverkligades emellertid inte. 1915 års nya vågbrytare är identisk med våra dagars yttre pir och den försågs med en ny fyr.

I januari 1954 exploderade fyrens lyktsystem. Fyrkonstruktionen klarade sig visserligen, men en helt ny fyrbelysning installerades. Man passade också på att höja fyrhuset cirka 2 meter för att göra det mer synligt. Under senare 1950-tal inrättades också en småbåtshamn i hamnbassängen.

Fram till 1950-talet var den östra hamnarmen och den yttre vågbrytaren förbundna med en träbro, eftersom man hade hållit kvar möjligheten att bygga ut anläggningen ytterligare. Denna träbro ersattes runt år 1960 av en betongkonstruktion samtidigt som anläggningen reparerades i allmänhet.

För omkring 20 år sedan påbörjades etableringen av serveringar och försäljning på piren.