Förslag 1: Vatten tappas från 1 meters djup i dammen ut i fiskvägen. Viktigt att vattnet syresätts för att undvika syrebrist och detta måste göras utan att vattnet värms upp.Fördelar: Billig lösning.
Nackdelar: Svår och riskfylld

Förslag 2: ”Bypass”-lösning genom att anlägga en slang/rör som tar kallt, syresatt vatten från inloppet till dammen och leder det längs botten cirka 680 meter ner till nedsidan av dammen.
Fördelar: Fungerar även när det är lite vatten som rinner genom dammen från Lillån.
Nackdelar: Förhållandevis kostsam, svår rörläggning, kräver stora rör.

Förslag 3: Bygga en cirka 460 meter lång skiljevägg längs den östra sidan av dammspegeln upp till halvön med grillplatsen. Därefter schakta en fåra eller rörlägga fram till dammfästet där vattnet leds genom rör över/igenom dammvallen.
Fördelar: En öppen kanal, vilket är en fördel för fiskvandringen.

Nackdelar: Krävs en tämligen stor dimension för att hantera fallhöjden och flödet. Vid låga vattenhastigheter finns risk för sedimentation i fåran. Fåran blir även utsatt för sol vilket kommer innebära viss uppvärmning av vattnet.

Förslag 4: Ett större flöde leds förbi dammen genom att en skiljevägg byggs som övergår i ett omlöp som mynnar nedströms dammen. En liknande lösning som man gjort vid Skårhultsdammen i Habo kommun.

Förslag 5: Rivning av dammen, och därmed återskapande av ursprunglig å-fåra, löser problemen men ger en förändrad landskapsbild. Vid en sådan åtgärd är gestaltning viktig med parklandskap, gångstigar och belysning.

Förslag 6: Sandfång där sanden stannar innan den skulle komma ut i Attarpsdammen i form av till exempel sedimentationsdammar innan dammen. Till denna lösning måste också muddring ske för att ta bort de sandbankar som idag finns i dammen. Muddring med jämna tidsintervall kommer också krävas i eventuella sedimentationsdammar för att de ska fungera.