Lilla Nätaren,övergödning
Vattenprovtagning visar att Lilla Nätaren har höga fosforhalter. Under augusti månad är det ofta syrebrist i sjöns bottenvatten.
Fosforn kommer främst ifrån Ryssbysjön i Nässjö kommun, som ligger uppströms Lilla Nätaren. Ryssbysjön har problem med övergödning efter en sedan länge nedlagd jästfabrik.
Nedströms Lilla Nätaren finner vi Stora Nätaren som också har mycket höga till extremt höga halter av fosfor. Därefter avtar halterna i sjöarna Ylen och Stensjön som ligger ytterligare nedströms i vattensystemet. De höga fosforhalterna medför att det finns en stor risk för potentiellt giftiga och långvariga blomningar av blågröna alger.
Mätning av siktdjup.
Lilla Nätaren har dominerats av mört och braxen. Dessa äter djurplankton vilket gör att växtplankton kan växa fritt och orsaka algblomningar. Mört och braxen hjälper också näringsämnen att läcka ut genom att de är nere i sedimenten och letar mat. När sedimenten blir syrefattiga läcker ännu mer fosfor och växtplanktonen kan växa till ännu mera.
Genom att ta bort mört och braxen bryts den negativa spiralen. Fler djurplankton skall äta mer växtplankton och minska andelen alger. När sikttdjupet ökar kan rovfisken konkurrera bättre med andra fiskar och hålla nere bestånden av mört och braxen. Detta gynnar också bottenväxter och påväxtalger vilket också minskar läckaget av fosfor.
Kommer Lilla Nätaren att uppnå miljökvalitetsnormen "god ekologisk status" senast år 2021?
Den ekologiska statusen i Lilla Nätaren har klassificerats som ”otillfredsställande” enligt Vattenmyndighetens föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster. Det kommer att krävas flera åtgärder under en längre tid för att få en god vattenkvalitet i sjön igen. Målsättningen är att Lilla Nätaren ska uppnå miljökvalitetsnormen ”god ekologisk status” senast år 2021.
Miljökvalitetsnormer för vatten, Vattenmyndigheterna
Länk till annan webbplats.
Historisk återblick 2006 och framåt
Under sommaren 2006 var blågrönalgblomningen riklig i Lilla Nätaren och delar av Stora Nätaren. Under sommaren 2007 hade vi liknande algblomningar med potentiellt giftiga arter.
Den algart som klart dominerade vid algblomningen i Lilla Nätaren under 2006 och 2007 kan bilda nervgifter som i sin tur ger förlamningssymptom. En annan algart som förekom ger ofta giftiga kloner i näringsrika vatten, vilka kan orsaka matförgiftningssymptom, leverpåverkan och hudirritationer. I övrigt fanns sju andra potentiellt giftiga arter i Lilla Nätaren 2006. Situationen var inte bättre under 2007.
Under tre (2009-2011) årgjordes utfiskningar i Lilla Nätaren för att få bättre balans i sjöns ekosystem. Tanken bakom utfiskningen är att gynna de arter som äter de plankton som skapar problem. Målet var att ta bort 60 % av vitfisken, det vill säga mört och braxen.
Utfiskningen skedde med nät med olika maskstorlekar före och under fiskens lekperiod, dvs. strax efter islossning och några veckor framåt. Provfiske i sjön 2011 visade mörten inte längre dominerar och att det nu är en bättre ekologisk balans i fisksamhället. Abborre-beståndet är stärkt och har en bättre tillväxt.
pdf: Vattendom över regleringar av Lilla Nätaren och Ylen, 31 december 1918
Pdf, 122.4 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 122.4 kB)
KONTAKT
Måns Samuelsson
Miljö- och hälsoskyddsinspektör och
Vattenhandläggare
Tfn 036-10 54 55
Miljöskyddsenheten
Miljö- och hälsoskyddskontoret
Kontaktcenter
Tfn 036-10 50 00