search
Sök
menu
Meny

Inomhusmiljö, boendemiljö

Har du klagomål kring din inomhusmiljö? Handlar det om att du blir störd ska du i första hand vända dig till den som stör. När du får problem med din lägenhet, ska du i vända dig till fastighetsägaren med ditt bostadsklagomål.

Men det finns situationer när det inte räcker. Då kan du vända dig till kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Här har vi försökt samla de vanligaste bostadsklagomålen, vilka regler som gäller och hur man kan gå till väga för att komma till rätta med problemen.

Eftersom buller är en stor fråga finns den inte bland länkarna under ”Bostäder”. Istället kan du följa länken nedan.

Temperatur i luft

Om vi är utsatta för drag eller felaktig temperatur inomhus känner vi oss illa till mods. För hög temperatur kan leda till trötthet, nedsatt koncentration och illamående. För låg temperatur leder till sänkt arbetsprestation, ökad olycksfallsrisk, led- och muskelvärk och nedsatt muskelfunktion.

De flesta tycker att en temperatur på 20-23 °C fungerar bäst.

Temperatur i kranvatten

Bakterien Legionella är vanligt förekommande i jord- och vattensamlingar. Legionellabakterier anrikas lätt i stillastående vatten och trivs i temperaturer mellan +18 °C och +45 °C.

Varmvattnet i kranen ska inte understiga 50 °C. Det innebär en temperatur på ca 65 °C i varmvattenberedaren, beroende på längden på rören, om rören är isolerade, m.m.

Länkar

Folkhälsomyndigheten om legionellalänk till annan webbplats

Allergi och inomhusmiljö

En god inomhusmiljö är viktig för att undvika besvär med hälsan. För personer med överkänslighet är detta särskilt viktigt, eftersom de ofta reagerar tidigare och mer på brister i inomhusmiljön än om man är frisk.

Vi tillbringar 90 % eller mer av tiden inomhus och inomhusluften är i regel sämre än luften utomhus.

När fler människor än normalt har besvär och besvären kopplas till en viss byggnad, brukar man tala om sjuka hus-symptom. Där finns ofta fukt- och mögelskador, bristande ventilation och luftföroreningar, s.k. kemiska emissioner. Det har också visat sig att man kan utveckla astma i dåliga inomhusmiljöer, t.ex. i en bostad med fuktproblem.
 
En person med astma eller allergi reagerar oftast på mycket små mängder främmande ämnen. De som är hyperreaktiva, alltså känsligare än normalt, kan vara mellan tio och tusen gånger känsligare än andra. Därför är det särskilt viktigt att ta hänsyn till dessa personer när man planerar inomhusmiljön. Man bör vara noggrann vid val av byggnadsmaterial och annat inredningsmaterial.

Länkar

Pollenkollen, Region Jönköpings länlänk till annan webbplats

Astma och allergiförbundetlänk till annan webbplats

Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet: Miljöhälsorapport 2017länk till annan webbplats

Dokument

Affisch för en bättre miljö för allergiker (pdf, 400.3 kB)

Allergikommittén

I Jönköpings kommun finns sedan 1994 en allergikommitté. Den fungerar som ett nätverk för praktiskt arbete med allergifrågor. Här finns representanter från olika kommunala förvaltningar, företagshälsan, Region Jönköpings län och skolorna.

Kommittén har också ordnat utbildningsdagar och gjort inventeringar av olika inomhusmiljöer.

Rök Vedeldning

Småskalig vedeldning kan utgöra en betydande källa för hälsoskadliga luftföroreningar. Vid förbränning av ved och andra fasta bränslen i mindre eldstäder utan rökgasrening förekommer både sot och ohälsosamma partiklar. De är inte bra varken för människa eller klimatet. Genom att elda rätt kan du bidra till att minska utsläppen med upp till 50% samtidigt som luften blir bättre där du bor. 

Länkar

Tänd i toppen - lär dig elda i vedkaminen på ett sätt som gynnar miljö, hälsa och plånboklänk till annan webbplats

Elda rätt och säkert i din eldstad

Miljöhälsorapport 2017, Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutetlänk till annan webbplats

Fukt och mögel i bostaden

Fukt kommer i stor utsträckning från oss själva. Våra kroppar avger fukt och många av våra aktiviteter har med vatten att göra t.ex. dusch, bad, matlagning och disk.

Genom en god ventilation håller man luftfuktigheten i balans.

Ibland kan fukten komma från mera oönskade ställen, markfukt eller nederbörd som läcker in eller genom en ledning som läcker. Fukt kan också byggas in i husets konstruktion och där påverka byggmaterial. Fukt kan leda till kemisk nedbrytning av byggmaterial och mikrobiologisk tillväxt, t.ex. mögel. Man räknar med att 10-30 % av vårt byggnadsbestånd har fuktproblem.

Länkar

Fukt och mögel, Boverketlänk till annan webbplats

Kontakt

Erik Engwall
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Tfn 036-10 54 51

Raluca Blebea
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Tfn 036-10 52 80

Harald Holmström
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Tfn 036-10 54 37

Claes Magnusson
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Tfn 036-10 61 68

Jessica Svensson
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Tfn 036-10 54 52