search
Sök
menu
Meny
Sök

Dricksvatten ur egen brunn

Här hittar du information om dricksvatten från egen brunn. Genom ett vattenprov kan du testa vattnet i din brunn för att kolla så att det håller god kvalitet.

Vi i Sverige har en god tillgång och en bra kvalitet på råvatten och dricksvatten. Men dåliga tekniska lösningar och konstruktioner kan innebära en risk för ohälsa. Testa vattnet i din brunn genom ett vattenprov.

De flesta får sitt vatten genom kommunala anläggningar, men drygt en miljon människor i Sverige har egen brunn i sitt permanentboende. Lika många har det i sitt fritidshus.

Sommaren 2020 när fler kan väntas semestra hemma, vara i stugan mer än vanligt eller kanske nyss köpt ett fritidshus bör enskilda brunnsägare ha koll på dels att vattnet räcker och dels att det är av tillräckligt god kvalitet.

Provtagning för analys av dricksvattnet

För de som har kommunalt vatten sker kontinuerlig analys av vattnet men för dig som har egen brunn sker ingen provtagning om du inte lämnar in ett prov själv. Livsmedelsverket rekommenderar provtagning av vattnet vart tredje år, oftare om små barn ska dricka det. Provtagning sker på så kalladet ackrediterat laboratorium.

Ska du borra ny brunn bör du anlita en certifierad brunnsborrare.

SYNLAB - när du vill kontrollera vattenkvaliteten i din brunn Länk till annan webbplats.

Eurofins laboratorium, när du vill kontrollera vattenkvaliteten i din brunn Länk till annan webbplats.

Egen brunn, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Använd vattnet smart - spara vatten, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Brunnar och dricksvatten, SGU Länk till annan webbplats.

Dricksvatten till små barn

Små barn har högre ämnesomsättning och relativt sett ett större näringsbehov än vuxna. Det innebär att barn äter och dricker mer per kilo kroppsvikt än vuxna. Det betyder också att om dricksvattnet innehåller någon form av förorening får barnet i sig förhållandevis mer. Barn är dessutom mer känsliga för vissa ämnen som kan finnas i vattnet.

Brunnstyp

Ofta har grävda brunnar sämre mikrobiologisk kvalitet än borrade brunnar. Avloppsvatten och näringsämnen från jordbruksmark kan skapa problem med övergödning i sjöar, med kan också påverka grävda brunnar.

Anmäl dig till Brunnsarkivet!

SGUs mål
Målet är att rapporteringen från privata brunnsägare ska ge tillräckligt omfattande underlag för att möjliggöra analys av lokala förhållanden för brunnsvatten. Utdrag och datasammanställningar med den nya informationen kan då användas av kommunerna för intern VA-planering och förberedelse för framtida vattenbristsituationer. SGU kan använda uppgifterna för att prioritera och verifiera regional och lokal grundvatten-kartering.

Fördelarna med att registrera brunnen
Det är betydelsefullt för privata brunnsägare att brunnen är registrerad i SGUs Brunnsarkiv. Brunnsarkivet används av kommuner, entreprenörer och konsulter för att lokalisera brunnar inom ett område. Om ett område ska få ändrad markanvändning, nya brunnar, avsänkta grundvattennivåer, bekämpningsmedel- eller gödselspridning eller annan påverkan, är det lättare att skydda lokaliserade brunnar. Även vid akuta situationer med utsläpp eller spill av farliga ämnen eller släckningsvatten är det viktigt att brunnar är lokaliserade för att lättare kunna skyddas från föroreningar och annan påverkan.

Brunnsarkivet, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Länk till annan webbplats.

Rädda din brunn vid föroreningar och olyckor

Sedan en tid använder räddningstjänsten SGUs data om dricksvattenbrunnar. Det innebär att din brunn får ett bättre skydd i samband med olyckor, förutsatt att den är registrerad i SGUs brunnsarkiv.

Rädda din brunn, SGU Länk till annan webbplats.

Låga vattennivåer

Låga vattennivåer

Efter varma och regnfattiga somrar kan grundvattennivåerna sjunka, så även i Jönköpings kommun. Du som har enskild brunn kan säkra din vattentillgång genom att spara på vattnet eller genom att borra en djupare brunn.

Vid varma somrar finns en risk att tillgången till vatten minskar och att brunnar helt sinar för lantbrukare eller fastighetsägare med egen brunn. Räddningstjänsten i kommunen har ibland möjlighet att köra ut vatten till brunnar som sinat. Kontakta räddningstjänsten om behovet finns, så hjälper de dig vidare.

Åtgärder för dig med enskild brunn

Här finns exempel på vad du kan göra för att säkerställa vattentillgången, om du har enskild brunn:

  • Borra en ny djupare brunn.
  • Samarbeta med grannar om de har en brunn med god tillgång på vatten.
  • Köp eller hyr kärl som kan anslutas till husets vatteninstallation. Kärlet kan sedan fyllas på vid behov.
  • Anslut fastigheten till kommunalt vatten, i de fall detta är möjligt.

Så här kan du spara stora mängder vatten

Klimatförändringarna gör att torra somrar blir allt vanligare. Du kan själv göra mycket för att minska förbrukningen av dricksvatten. Tänk på att du sparar ca 12 liter vatten för varje avstängd minut!

Spartips:

  • Duscha kortare tid. Använd snålspolande munstycke och stäng av vattnet vid intvålning. Fem minuter kortare dusch kan spara upp till 70 liter.
  • Stäng av vattnet när du borstar tänderna. 
  • Undvik att bada i badkar. Ett badkar rymmer ca 200 liter vatten.
  • Diska inte under rinnande vatten. 10 minuters spolande är 120 liter vatten.
  • Fyll disk- och tvättmaskiner innan du kör dem. Skölj inte av porslinet i onödan  och använd gärna kortprogram. Diskmaskinen drar cirka 10
    liter vatten per disk, och tvättmaskinen cirka 50 liter för en tvätt.
  • Ha en kanna vatten i kylen istället för att spola för att få det kallt.
  • Samla regnvatten i tunnor för att vattna både trädgård och växter inomhus.
  • Fyll inte pool, badtunna eller spa-anläggning när tillgången på vatten är begränsad.
  • Laga läckande toaletter och droppande kranar. På ett år kan en läckande toalett dra 400 000 liter vatten. Ur en droppande vattenkran rinner det ut 15 000 liter vatten per år.
  • Byt till snålspolande duschmunstycken, kranar och toalettstolar. Du sparar
    ca 5 liter vatten per minut och kran. 

KONTAKT

Hälsoskyddsenheten, Miljö- och hälsoskyddskontoret
Kontaktcenter
Tfn 036-10 50 00

Livsmedelsenheten
Miljö- och hälsoskyddskontoret
Tfn 036-10 23 93