Avlopp, anslutningsråd för industri och verksamheter

Avloppsreningsverken är byggda för att rena normalt spillvatten som innehåller organiskt material och näringsämnen. Avloppsreningsverken är inte skyldiga att ta emot processpillvatten från industrier och andra verksamheter.

Undantag kan göras om processpillvattnet är behandlingsbart och inte innehåller några svårnedbrytbara eller skadliga föroreningar. Skadliga föroreningar kan vara sådana som påverkar ledningsnät, reningsprocess och arbetsmiljön.

Ett företag kan bli skyldigt att betala överhaltsavgifter om det släpper ut för mycket organiskt material eller näringsämnen.

Generellt gäller också att företag och industri inte får ha installationer som via baksug kan riskera att kemikalier, orent vatten eller dylikt trycks i dricksvattennätet. Det krävs alltså brutna system för denna typ av installationer.

Råd och riktvärden för utsläpp - folder

Har du en verksamhet som avleder avloppsvatten till avloppsreningsverken i Jönköpings kommun? Vi har tagit fram en folder som innehåller hjälp och vägledning för industrier och andra verksamheter när det gäller utsläpp av avloppsvatten. Informationen togs fram 2012 och reviderades senast 2019. Vill du ha foldern, mejla va-kund@jonkoping.se

Kemikalieinventering

På avloppsreningsverken i Jönköpings kommun arbetar vi med att minska utsläppen av metaller och kemikalier i avloppsvattnet. Vi jobbar kontinuerligt med att inventera och fasa ut de oönskade ämnen som når våra reningsverk från industrier och verksamheter. Ämnena kan finnas i kemikalier som används av industrier och verksamheter och kan hamna i avloppsslammet som bildas vid rening av avloppsvattnet.

Slammet innehåller mycket näringsämnen, och bör användas som gödsel på våra åkrar, för att sluta kretsloppet. Därför måste slammet hålla god kvalitet, vilket vi säkerställer genom certifiering av slamproduktionen.

Fettavskiljare

Alla verksamheter som riskerar att släppa ut ett avloppsvatten med mer fett än 50 mg per liter måste ha en avskiljare för fett för att undvika att fettet kommer ut i avloppsledningarna. Kommer fettet ut i avloppsledningarna kan det orsaka stora problem med stopp i ledningarna och källaröversvämningar.

Varför fettavskiljare?

Enligt Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen (ABVA) i Jönköpings kommun är fastighetsägaren ansvarig för utsläppen från sin fastighet. Enligt paragraf 9 i ABVA får inte utsläpp av större mängder fett ske eftersom det kan påverka avloppsnätets funktion.

Utsläpp av fett kan orsaka stopp i avloppsledningar eftersom vattentemperaturen sjunker i ledningsnätet så att fettet stelnar och fastnar på rörväggarna. Risken för stopp är störst i små ledningar, som vanligen finns inom fastigheten och närmast utsläppspunkten.

Stopp kan till exempel leda till översvämningar i källare eller utsläpp av orenat avloppsvatten till sjöar och vattendrag. Ansamlat fett kan också ge frätskador på både betong- och metalledningar. Det ligger därför i både fastighetsägarens och VA-huvudmannens intresse att avloppssystemet fungerar.

Enligt allmänna bestämmelser för användande av Jönköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA) får fett i större mängd inte tillföras ledningsnätet. Halten får inte överstiga 50 mg per liter. Högre halter innebär risk för igensättning av ledningar.

Det bästa sätt vi känner till idag för att avskilja fett från avloppsvatten är att installera en fettavskiljare.

Vem ska ha fettavskiljare?

Alla verksamheter som riskerar att släppa ut ett avloppsvatten med mer fett än 50 mg per liter måste ha en avskiljare för fett. Exempel på sådana verksamheter är:

Bageri
Café
Charkuteriindustri
Gatukök
Kebabgrill
Konditori
Livsmedelsbutik med manuell hantering
Mottagningskök
Pizzeria
Personalmatsal
Produktionskök
Restaurang
Salladsbar
Styckningslokal

Krav på fettavskiljning kan ställas även på andra typer av verksamheter.

Anmäl installation av fettavskiljare

Vid installation av fettavskiljare ska anmälan göras till tekniska kontoret i god tid innan planerad installation.

Blankett för anmälan av fettavskiljare (pdf, 45.7 kB)

De handlingar som ska ingå i anmälan är:

Ifylld blankett för anmälan om fettavskiljare
Produktblad för vald fettavskiljare

Eftersom installation av fettavskiljare räknas som en anmälningspliktig åtgärd enligt plan- och bygglagen måste du även göra en anmälan till stadsbyggnadskontoret.

Anmälan om åtgärd enligt plan- och bygglagen

Hur fungerar en fettavskiljare?

Illustration över funktionen hos en fettavskiljare.

En fettavskiljare samlar upp det fett som rinner ut i avloppet i en särskild behållare.

Fettavskiljaren fungerar enligt principen att fett är lättare än vatten. När vattnet rinner genom avskiljaren sjunker slam och tyngre partiklar till botten i det första facket medan fettet stiger och lägger sig på ytan i nästa fack. För att fungera måste avskiljaren tömmas och rengöras regelbundet.

Fettavskiljaren är inte konstruerad för att ta emot större fettmängder på en gång. Det är därför inte tillåtet att tömma frityrolja eller liknande direkt i avskiljaren. Fett från storkök och restauranger ska lämnas till fettåtervinning mot särskild avgift.

Spola inte ner stora mängder matrester eller liknande i avloppet. Det samlas i fettavskiljaren och innebär att den måste tömmas oftare.

Utformning och storlek av fettavskiljare

Det finns olika typer av fettavskiljare. För att accepteras av tekniska kontoret ska avskiljaren vara typgodkänd och flödestestad.

För att få hjälp med alla steg, från dimensionering till installation av fettavskiljaren, bör du vända dig till en auktoriserad VVS-installatör.

För restauranger och andra serveringslokaler är det i första hand antalet serverade matportioner som avgör storleken på fettavskiljaren. Antalet portioner per dag räknas fram genom att multiplicera
antalet sittplatser i serveringslokalen med tre (antalet sittningar). För att få korrekt storlek på fettavskiljaren ska man även ta hänsyn till beräknad fettmängd, vattentemperatur och typ av diskmedel.

Vid utbyggnad eller ändring av en verksamhet kan det bli aktuellt att byta till en större fettavskiljare eller öka tömningsintervallet.

Vägledning för beräkning av dimensionerande flöde:

Matportioner per dag, dimensionerande flöde (l/s)

-200, 2 l/s
201-400, 4 l/s
401-700, 7 l/s
701-1000, 10 l/s
1001, Kontakta fabrikant/leverantör

Placering av fettavskiljare

Fettavskiljaren placeras efter leverantörens rekommendationer, den ska vara lättåtkomlig för rengöring och tömning. Regler för utformning och placering finns även angivna i de lokala föreskrifterna för avfallshantering.

Fettavskiljaren placeras i separat utrymme väl avskilt från hantering och förvaring av livsmedel för att undvika hygieniska olägenheter. Avskiljaren ska placeras så att sugslangar och annan utrustning som krävs vid tömningen inte behöver dras genom utrymmen där livsmedel bereds eller förvaras. Se till att det finns tillräckligt med utrymme runt avskiljaren så att den är lättillgänglig vid rengöring och tömning. Lokalen där fettavskiljaren är placerad bör vara väl ventilerad och försedd med varmvatten och golvbrunn.

Tömning och skötsel

Avskiljaren ska stå ljust, rymligt och lättåtkomligt för tömning och rengöring. Varmvatten ska vara framdraget så att avskiljaren kan spolas ren.

Verksamheterna ansvarar själva för tömningen av sina fettavskiljare och kan anlita valfri entreprenör för tömning.

Tömning av fettavskiljare ska ske minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion i avskiljaren. För flertalet verksamheter betyder det minst fyra gånger per år eller oftare. Om tömningen sker för sällan förlorar fettavskiljaren sin funktion och ledningarna sätts igen. Risken finns också att fettet bryts ned så att gaser bildas, vilket leder till dålig lukt.

Vid tömningen ska hela fettavskiljaren tömmas så att allt fett på ytan och allt slam på botten avlägsnas. Fettdelen ska tömmas först. Fettavskiljaren ska sedan rengöras och fyllas upp med vatten. Om vatten inte fylls på kommer fettet att hamna i avloppet och orsaka stopp och översvämning.

En tömningsjournal ska finnas tillgänglig i anslutning till fettavskiljaren och ska kunna visas upp vid inspektion. I journalen ska det framgå när tömningen utfördes och vem som utförde den. Fastighetsägaren ska kunna visa upp tömningsavtal där tömningsfrekvens framgår.

Om fettavskiljare saknas/underhålls felaktigt

Den som förorsakar ett eventuellt stopp kan få stå för kostnaden som uppkommer i samband med spolning. Detta gäller om stoppet är förorsakat av fett som härstammar från en verksamhet där fettavskiljare saknas eller där det finns en avskiljare som inte töms
eller underhålls på ett riktigt sätt.

Golvskurvatten - till dig som använder golvskurmaskin

Ofta innehåller skurvatten så höga halter av metaller och andra föroreningar att det kan betraktas som farligt avfall. Verksamheter som skurar sitt golv får därför inte hälla detta vatten obehandlat i avloppet, på grund av att avloppsreningsverken inte kan rena bort metaller. Istället följer det med ut i naturen, antingen med det renade vattnet eller med slammet. Generellt gäller att skurvatten som innehåller större mängder förorenande ämnen ska sedimenteras innan det släpps till avloppet.

Ibland kan även mer avancerad rening samt provtagning krävas. En oljeavskiljare är oftast inte ett tillräckligt reningssteg, då den inte är byggd för att rena metaller utan för att separera olja, bensin och andra lättare vätskor. Funktionen i en oljeavskiljare kan också försämras om rengöringsmedel används i verksamheten på grund av att rengöringsmedel löser oljorna i både vattnet och i avskiljaren.

Så minskar du mängden tungmetaller till avloppet när golven städas

1. Torrsopa golvet. Det innebär att du dammsuger eller sopar upp smutsen. Dammsugarpåsen eller smutsen tas hand om som vanligt avfall alternativ som farligt avfall.

2. Om torrengöring inte är tillräckligt kan du skura golvet med enbart vatten. Använd vattnet flera gånger och hantera skurvattnet som farligt avfall.

3. För att få hälla ut skurvattnet till avloppet måste det ha genomgått sedimentering under minst en veckas tid. Därefter kan vattnet (klarfasen) hällas ut i avloppet. Om det förekommer olja på ytan vid sedimentering ska den omhändertas som farligt avfall innan klarfasen får släppas till avlopp. Sedimentet (den tjocka fasen) får inte hällas ut i avloppet, utan ska tas omhand som avfall/farligt avfall.

Golvskurvatten behöver stå minst en veckan innan sedimentet börjar lägga sig till botten. Efter ytterligare en tid lägger sig sedimentet helt på botten och vattnet ovanför är tillräckligt klart för att spolas ned i avloppet.

4. Om du inte har möjlighet att sedimentera golvskurvattnet men ändå vill hälla ut det i avloppet måste du genom provtagning visa att vattnet är tillräckligt rent för att hällas ut. I de fall då du väljer att provta golvskurvattnet ska samråd ske med miljö- och hälsoskyddskontoret innan provtagning utförs.

5. Om rengöringsmedel måste användas så kan du använda ett miljömärkt och så kallat självspaltande rengöringsmedel*. Har rengöringsmedel använts kan dock mer avancerad rening krävas, till exempel kemisk fällning, innan sedimenteringen. Detta på grund av att rengöringsmedlet förhindrar smutsen att sedimentera. Även i detta fall ska sedimenteringen ske i minst en vecka innan vattnet får avledas till avloppet. Den tjocka fasen tas omhand som farligt avfall.

* Med självspaltande rengöringsmedel undviker man bildning av stabila emulsioner. Kontakta din leverantör av rengöringsmedel för mer information om detta.

Kontakt

För teknisk utformning:
Ring kontaktcenter för att bli kopplad till VA-avdelningen:

Tfn 036-10 50 00 eller
maila abonnent.va@jonkoping.se

För bygglov och bygganmälan:
Ring kontaktcenter för att bli kopplad till byggnadsinspektör

Tfn 036-10 50 00 eller
maila stadsbyggnad@jonkoping.se