search
Sök
menu
Meny

Stadsparken, Jönköping

Vinterutsikt från Stadsparken över Jönköping och Vättern

Utsikt, sport, lek, natur, historia, kultur och djur! I Jönköpings mer än 100 år gamla stadspark finns något för alla.

Området i västra Jönköping var ursprungligen vildvuxet med buskrik blandskog. År 1896 uppläts området till allmän park. Då bildades ett stadsparkssällskap, som fram till 1965 hade huvudansvaret för parken.
 
Stadsparken är ingen parkanläggning i egentlig mening med prydnadsplanteringar, utan en naturpark, som inom sina gränser innehåller mycket orörd natur och miljö. Dessutom är den högt belägen och har platser med milsvidda utsikter över Jönköping, Huskvarna och Vättern.

Arboretum

I början av år 1900 lät stadsparkssällskapet under ledning av den välkände plantskolemannen och trädgårdsdirektören M.P Andersén i Jönköping plantera träd och buskar mellan nuvarande Stadsparksvallen och Dunkehallavägen. Nu finns en samling av både äldre och yngre träd eftersom trädbeståndet har fyllts på under åren. Bland de pampigaste träden är den storvuxna Coloradogranen som är ca 40 meter hög. Många av träden i arboretet har ettiketter för att besökare ska kunna studera växternas namn och härkomst. Ett arboretum är en plantering som har gjorts i syfte att studera träd. Arboretet är hem för flera rödlistade vedinsekter.

Friluftsmuseum

Friluftsmuseets historia börjar redan 1901 då ingenjör Algot Friberg köpte Bäckaby medeltida träkyrka och lät forsla den stock för stock till Jönköpings stadspark. Så småningom flyttades fler äldre byggnader till parken och ett friluftsmuseum växte fram.
Idag finns bl.a. en ryggåsstuga från Hallands län, ett tråddrageri från Gnosjö, ett sockenmagasin från Ingatorp, ett soldattorp med ekonomibyggnader från Linderås, en klockstapel från Norra Solberga socken i Jönköpings stadspark och en gammal ladugård.

Fågelmuseum

Fågelmuseet är inrymt i en vacker tegelbyggnad från 1914. Samlingarna består av 1450 monterade svenska fåglar av 330 arter samt 2500 fågelägg av 280 arter. Här finns både vanliga och ovanliga häckfåglar samt regelbundna flyttfåglar, men även arter som bara besökt landet vid något tillfälle. Fågelmuseet blev byggnadsminne 1992.
Huvudman för verksamheten är Kultur- och fritidsförvaltningen.

Djur i Stadsparken

Som besökare har du också möjlighet att titta på olika djur i Stadsparken. Där bor påfåglar, höns, två hästar, får, getter, alpackor, lamadjur och stiliga dovhjortar.

I parken finns också en fågeldamm där det nästan jämt finns badande fåglar.

Hundrastgård

Längsmed Humlevägen ligger en hundrastgård som blev färdig år 2016. För att olika hundar ska kunna vistas i hundgården samtidigt är den uppdelad i två delar.

Kvinnostigarna

I Småland fanns flera betydelsefulla kvinnor som alla har gjort avtryck på
olika sätt. Våren 1996 invigdes tio kvinnostigar i Jönköpings stadspark,
dedikerade till dessa kvinnor.

Vera Nilsson
Född i Jönköping 1888. Hon fick sin konstnärliga utbildning på Tekniska skolan i Stockholm, på Valand i Göteborg och i Paris. Hon vistades långa tider utomlands men bosatte sig i Stockholm.

Ett av Veras favoritmotiv var barn och hon använda ofta sin egen dotter som modell. Hon följde realistiskt de olika utvecklingsstadierna i barns liv och lekar. Att realistiskt återge motivet var för Vera viktigare än de vedertagna  skönhetsbegreppen och hon har bedömts som ”den mest lidelsefullt konsekventa expressionisten i den nyare svenska konsten”. Vera Nilsson dog 1979 i Stockholm.

Adéle Wetterlind
Född 1854 i Sörmland. Efter sin utbildning till folkskolelärarinna i Stockholm fick hon anställning vid Jönköpings folkskolor där hon kom att tjänstgöra hela sitt vuxna liv. Adéle visade ett aktivt intresse för sitt yrke och var en av intitativtagarna till grundandet av Sveriges Folkskkollärarförbund. Hon väckte tanken på skolbad och
skoltandvård. Adéle tog även aktiv del i samhällsutvecklingen och arbetade speciellt för jämnställdhet mellan könen och för kvinnlig politisk rösträtt. På 1890-talet blev Adéle känd som Jönköpings första kvinnliga cyklist då hon cyklades genom södra Sverige propagerande för kvinnlig rösträtt. Adéle Wetterlind dog 1938 i Jönköping.

Hanna Ouchterlony
Född 1838 i Värnamo. Hon var stadens bokhandlerska och läste Rosenius och Kirkengaards religiösa skrifter. Dessa gjorde ett djupt intryck på henne och när hon träffade Bramwell Bocth, sonen till grundaren av Frälsningsarmén i England, utsåg denna Hanna att grunda Frälsningsarmén i Sverige och bli dess första ledare. Hon startade även Frälsningsarméns egen tidskrift Stridsropet. Hanna ledde Frälsningsarméns arbete i Sverige i tio år, därefter blev hon rörelsens ledare i Norge. Hanna Ouchterlony dog i Stockholm 1924.

Ulla Stenberg
Född i Jönköping 1792. Ulla var prästdotter, som liten lärde sig Ulla väva dräll och damast. Sedan hon gift sig med en rådman, som också var snörmakare och hade butik, fick hon avsättning för sina produkter. Hennes konstnärliga begåvning och småländska ihärdighet resulterade i att hon blev en av de första kvinnliga företagarna i Sverige. På 1820-talet startade hon det Stenbergska väveriet i Jönköping som genom användning av engelskt garn höll hög kvalitet på sina produkter. I kundkretsen fanns kungafamiljen och på en världsutställning i London belönades Ullas produkter med medalj. Ulla Stenberg dog 1858 i Jönköping.

Ellen Key
Född i Gladhammars socken i Kalmar län 1849. Hon kom genom sin far tidigt i kontakt med tidernas politiska frågor. I Stockholm arbetade hon som lärarinna men ägnade sig också åt föreläsningsverksamhet i arbetarföreningar och godtemplarloger. Då den extrema kvinnorörelsen hävdade könens likhet, pekade Ellen istället på kvinnans egenart. I olka litterära arbeten redovisade hon sin uppfattning om att kärleken och moderskapet är det centrala i kvinnans liv. Ellen bildade sig
snart ett namn som förkämpe för fred, humanitet och framför allt för större rättvisa åt kvinnor. Ellen Key dog 1926 i sin villa Strand, invid Vättern.

Emilia Broomé
Född i Jönköping 1866. Här bedrev hon undervisningsverksamhet och startade bland annat Jönköpings skollovskolonier. Emilia arbetade också aktivt med samtidens fredsfrågor och tog initiativ till Sveriges kvinnliga fredsförening. Som dess ledare försökte hon påverka opinionen genom föredrag och skrifter. Emilia deltog även i det sociala reformarbetet och ville främst förbättra bostadsförhållanden för självförsörjande kvinnor och barnrika familjer. Som ledamot av Stockholms stadsfullmäktige deltog Emilia även i arbetet med den nya giftermålsbalken. Därmed blev hon
Sveriges första kvinna att deltaga i lagstiftningsarbete. Emilia Broomé dog i Stockholm 1925.

Moster Persson
Hon är ihågkommen som en originell personlighet i Dunkehalla kring sekelskiftet 1900. Det berättas att moster Persson var en driftig och mycket respekterad kvinna som i sin stuga i stadsparkens utkant serverade öl till förbipasserande. Ibland fick hon avlagda kläder som betalning för varor av bättre bemedlade familjer i Jönköping. Kläderna sålde hon sedan till arbetarkvinnorna i kåkbebyggelsen i Dunkehalla. Moster Perssons stuga revs i slutet av 1950-talet i samband med att
Dunkehallavägen byggdes.

Christina Nilsson
Född 1843 i torpet Snugge i Kronobergs län. Christina upptäcktes som ung då hon spelade fiol och sjöng på marknader i Småland. Snart blev hon elev hos Franz Berwald i Stockholm och därefter följde studier i Paris och debut i Verdis La Traviata. Smålands marknader bytte Christina ut mot scener i Europa och USA, men på sina turnéer sjöng hon gärna svenska folkvisor. På operascenen fängslade hon publiken med sitt dramatiska och intensiva agerande. Christina Nilsson dog som grevinna de Casa Miranda i sin villa Vik utanför Växjö 1921.

Kata Dalström
Född 1858 i Dalhems socken i Kalmar län. Hon växte upp i en högborgerlig miljö och kom på familjens gårdar i kontakt med lantarbetare och kolarpojkar. Detta utvecklade en stark social medkänsla med de arbetande klasserna, särskilt kvinnorna. Kata anslöt sig till det socialdemokratiska arbetarpartiet och framstod snart som en folktalare av stora mått. Hon kämpade bland annat för kvinnlig rösträtt och för
facklig medvetenhet bland kvinnliga arbetare. Politiskt hamnade Kata slutligen i det nybildade radikala Vänsterpartiet och blev snart partiets flitigaste kvinnliga agitator. Kata Dalström dog 1923 i Stockholm.

Elin Wägner
Född i Skåne 1882. Som ung tillbringade hon sina somrar i Småland och hon använde sig gärna av människor och motiv från småländsk miljö i sina böcker. Elin utbildade sig till journalist och var medarbetare i veckotidningen Idun och Dagens Nyheter. I sina skrifter framhöll hon kvinnans förmåga att lösa manssamhällets problem. Hon var kvinnorörelsens stora författare och förespråkare i Sverige. Elin invaldes 1944 som andra kvinnliga ledamot i Svenska Akademin. Hon var även med om att bilda Internationella kvinnoförbundet för Fred och Frihet och Rädda Barnen. Elin Wägner dog i Berga, Kronobergs län 1949.

Lekplats

En av Jönköpings största lekplatser ligger centralt i stadsparken. Där finns tillgänglig och utmanande lekutrustning för barn i alla åldrar. I anslutning till lekplatsen finns bord, bänkar och grillplats samt offentlig toaletter som är öppen under dagtid.

Under 2018 har en del av lekplatsen renoverats med ny labyrint, tillgänglig lekställning, bambubuskage och en bondgård med djur i trä.

Parkering

Alla besökare som har möjlighet att gå 1 km bör i första hand välja parkeringar på Skänkeberg, Bäckalyckan, Bymarken eller Västra Torget. Inte minst för att lämna Stadsparkens parkeringar till de personer som bäst behöver dem. Tänk på att respektera in- och utfarter till fastigheter, vid parkering i villakvarter m.m. Du som behöver en parkering i Stadsparken - försök komma i god tid inför evenemanget.

Vid hundrastgården, längs med Humlevägen finns sedan 2017 ytterliggare en parkering.

Säkerhet och framkomlighet:

  • I samband med J-Södras matcher hänvisar vi i första hand till Västra Torget, P-huset Järnbäraren och Idrottshuset - alla inom 1 km avstånd.
  • Parkering på gräsytor, parkvägar m.m. tillåts inte.
  • Stadsparken är ett område med bl.a. lekplats, och säkerheten är högt prioriterad.
  • Utryckningsfordon måste kunna ta sig fram.
  • Parkeringsvakter finns på plats vid större evenemang.

Stadsparksvallen

Klassiska Stadsparksvallen ligger vackert i Jönköpings stadspark. Anläggningen invigdes redan 1902 och var fram till 1981 även friidrottsarena. Numera spelas det bara fotboll på "Vallen".

Kontakt

Fågelmuseet
Jönköpings stadspark
Tfn 036-129983 under maj-aug
Tfn 036-105543 under sept-april, kontakt via Tändsticksmuseet.