Så renas avloppsvattnet

Här kan du läsa om kommunens avloppsreningsverk, hur avloppsvattnet renas och hur slammet används som en resurs.

Avloppsreningsverk

Efter att dricksvattnet har använts blir det ett avloppsvatten som måste renas innan det får släppas ut i naturen igen. I Jönköpings kommun finns 18 avloppsreningsverk av varierande storlek, där det största är Simsholmens avloppsreningsverk. Avloppsreningsverken tar emot och renar avloppsvatten från hushåll och verksamheter.

Avloppsrening

Reningsprocessen i ett avloppsreningsverk är uppdelad i olika reningssteg. Nedan beskrivs hur reningen går till vid kommunens större reningsverk.

Mekanisk rening

När avloppsvattnet kommer in till reningsverket passerar det först ett galler som fångar upp våtservetter, tops och annat skräp som är större än 3 millimeter. Vattnet rinner sedan vidare till ett sandfång där sand och grus sjunker till botten och avskiljs.

Kemisk rening

Avloppsvattnet innehåller fosfor som är ett näringsämne. Om fosfor släpps ut i naturen bidrar det till övergödning. För att ta bort fosfor ur avloppsvattnet tillsätts kemikalien järnklorid som hjälper till att bilda ett fosforrikt slam som kan sjunka ner till botten i försedimenteringsbassängerna. Slammet samlas upp med hjälp av skrapor och pumpas vidare till slambehandling. Avloppsvattnet går vidare till den biologiska reningen.

Biologisk rening

I den biologiska reningen renas avloppsvattnet med hjälp av bakterier och andra mikroorganismer som lever naturligt i avloppsvattnet. Mikroorganismerna bryter ner organiskt material, exempelvis fett och avföring, som annars kan orsaka syrebrist i sjöar och vattendrag. På Simsholmens och Huskvarna avloppsreningsverk renas även kväve bort i den biologiska reningen. Mikroorganismerna är känsliga så därför är det viktigt att inte spola ner färgrester, oljor och andra kemikalier som kan skada dessa organismer.

Eftersedimentering

Efter den biologiska reningen går avloppsvattnet vidare till eftersedimentering som är det sista reningssteget. Där sjunker de partiklar som finns kvar i vattnet ner till botten och förs vidare till slambehandlingen, medan det renade vattnet släpps ut i ett vattendrag eller en sjö. Efter reningen har minst 97–98 % av fosfor och organiska ämnen tagits bort. Beroende på hur mycket vatten som kommer in i reningsverket så tar det ungefär ett dygn för vattnet att renas.

Slambehandling och resursåtervinning

Slammet som avskiljs i avloppsreningsprocessen är en resurs som innehåller mycket näring och energi. Slammet rötas i rötkammare med hjälp av mikroorganismer. Vid rötningen bildas biogas (metangas) som efter rening kan användas som fordonsgas eller för att producera el och värme.

Slammet som blir kvar efter rötningen kan användas som gödsel i jordbruket då det är näringsrikt och innehåller mullbildande ämnen. Slamproduktionen på Simsholmens och Huskvarna avloppsreningsverk är certifierade enligt Revaq, vilket säkerställer att slammet som sprids på åkermark har godkänd kvalitet.