Veteranisering av ekar bidrar till biologisk mångfald

Här kan du läsa om hur och varför kommunen veteraniserar ekar. Vi borrar, sågar och skrapar bark för att bevara viktiga livsmiljöer i naturen för att hjälpa hotade arter att överleva.

Veteranisering betyder att man på olika sätt skapar livsmiljöer i träd för insekter, svampar och andra arter.

Gamla ekar är viktiga för många arter. De erbjuder hem åt svampar, lavar, insekter och fåglar. En gammal ek kan ha upp till 1 000 arter som trivs i den. Men när gamla ekar dör, finns ofta inga träd som kan ta över deras roll. Det beror på att en hel generation ekar saknas. Under 1800-talet höggs många ekar ner när skyddet för ekar togs bort. Idag finns det mest mycket gamla ekar över 250 år och unga ekar under 100 år.

För att fylla detta "åldersglapp" arbetar vi med veteranisering av ekar. Det innebär att vi med olika metoder skapar strukturer i unga ekar, så att hotade arter kan flytta in tidigare än vanligt. Det handlar om att efterlikna skador som annars skulle uppstå naturligt, till exempel av ålder, väder eller djur. Träden ska fortsätta leva länge, och åtgärderna väljs så att de inte skadar träden för mycket.

Veteranisering i paraktiken – Bondbergets naturreservat

2012 började kommunen veteranisera ekar i Bondbergets naturreservat vid Kungsängen. Projektet är en del av ett forskningssamarbete med Länsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och flera kommuner och markägare i Sverige, Norge och Storbritannien.

Forskarna undersöker hur vedlevande insekter och svampar flyttar in i de behandlade träden. Projektet ska pågå i 25 år för att ge långsiktig kunskap om effekterna.

Under hela projekttiden, som sträcker sig över 25 år, följer forskare utvecklingen i träden för att få långsiktig kunskap om effekterna.

Så här går veteraniseringen till

Veteranisering sker helst på platser där det finns både unga och gamla ekar. Avståndet mellan träden måste vara kort, eftersom många arter inte förflyttar sig långt. En skalbagge kan leva hela sitt liv på samma träd.

De träd som väljs ut ska vara friska och ha en diameter på cirka 25–60 centimeter. De första träden som behandlades i Jönköping var ungefär 50–70 år gamla. Totalt behandlades 35 träd med fem olika metoder.

Veteraniseringen utförs av utbildade arborister med motorsåg eller borr. Här är tre vanliga åtgärder:

"Hästgnag"

Barken tas bort från marken upp till en meters höjd och ska omfatta runt 1/3 av trädets omkrets i bredd. Det efterliknar skador från betande djur.

"Hackspettshål"

Ett hål borras in i stammen, som liknar ett naturligt spillkråkehål. Träden är duktiga på att läka skadan, ibland för duktiga. Efter tio år har vissa träd läkt sina skador så väl att det knappt syns. Därför görs åtgärder på flera träd på varje plats, så att det är god chans att åtgärderna fungerar över tid.

"Holk med toppkapning"

En holk sågas ut i stammen och ett lock sätts tillbaka. Trädets topp kapas för att minska risken att det bryts vid storm.

För att försäkra långsiktig effekt görs åtgärderna på flera träd på varje plats. Ibland läker träden så bra att skadorna knappt syns efter 10 år.

Fler insatser planeras

Under hösten 2025 veteraniseras ekar på andra platser i kommunen. Här finns många ekmiljöer med både gamla och unga träd, vilket ger goda förutsättningar för åtgärderna. Arbetet görs för att stärka den biologiska mångfalden och bevara arter som annars riskerar att försvinna.