Kungsgårdsladorna på Ladugårdsplan
Kungsgårdens nya lador liknade inga andra hus på Visingsö. De byggdes omkring 1730 i korsvirke, och den ena ladan var så rymlig att man kunde köra rakt igenom den med vagn.
När råg och korn skulle levereras slogs de stora portarna upp och spannmålen rullade in.
Ladorna var några av de byggnader som general Meijerfeldt lät uppföra på Ladugårdsplan. Här arrenderade kronan själva kungsgården och tog med sig byggnadstekniken korsvirke söderifrån. Metoden sparade virke och mellanrummen mellan timret murades med tegel. Den norra ladan och de två västra uppfördes i en ny dansk stil, medan den östra ladan rymde både stall och foderlador. Samtliga lador försågs med haltak.
Kungsgården var ett storgods som bildades av Visingsborgs slotts ägor under 1680‑talet. Slottets ladugårdar låg också här, men Ladugårdsplan kan ha ännu äldre anor. Redan 1545 beslutade Gustav Vasa att en kungsgård skulle anläggas, och för att få mark till denna lades Husaby och Strå kyrka under kronan. Kyrkan finns kvar än i dag, ombyggd till slottskyrka – Brahekyrkan.
Kungsgårdens jordbruk var inriktat på spannmålsodling, vilket tydligt framgår av kartan från 1799 där åkrarna runt Ladugårdsplan är markerade. När spannmålshandeln slog igenom under 1800‑talet ökade kungsgårdens areal kraftigt och kom att omfatta över 56 000 tunnland.
I dag har ladorna taktegel från 1860‑talet och används som stall för hästarna i Visingsöremmalen. Kungsgårdsladorna är en del av vårt gemensamma kulturarv och förvaltas av Statens fastighetsverk i samarbete med Riksantikvarieämbetet.
Förvaltare: Riksantikvarieämbetet och Statens fastighetsverk och Svenska kyrkan Gränna – Visingsö pastorat
Senast granskad/publicerad:
