Slättehög och Piggesten

Sten i gräset.

Här kan du läsa om fornlämningen Slättehög och Piggestenen, två platser som ger inblick i järnålderns ritualer och föreställningar.

Slättehög

Slättehög är en fornlämning på Visingsö från järnåldern och utgör en så kallad treudd – en grav‑ eller kultanläggning formad som en triangel med tre spetsar. Treuddar dateras till perioden cirka 500 f.Kr. till 1050 e.Kr. och är ett karakteristiskt inslag i järnålderns gravskick.

I dag återstår endast en arm av Slättehög, omkring tio meter lång. Resterande delar har troligen förstörts genom odling. Ursprungligen bestod anläggningen av stenar i olika storlekar och markerades av större kantstenar. I närheten finns även en större rest sten, kallad Piggesten, som kan ha haft en symbolisk eller rituell funktion.

Undersökningar av liknande treuddar på Visingsö har visat att vissa anläggningar innehåller brända ben, kol och föremål, vilket tyder på att de använts som gravar. Andra saknar fynd och tolkas i stället som kultplatser, möjligen kopplade till fornnordisk religion och gudar som Oden, Tor och Frej.

Slättehög visar hur begravningsseder, religion och landskap hängde samman under järnåldern och ger en konkret inblick i forntida människors föreställningar och ritualer.

Piggesten

Piggestenen är ett exempel på hur naturföremål kunde få kulturell och symbolisk betydelse i det äldre bondesamhället. När åkrar röjdes från sten fick större block ibland ligga kvar, särskilt om de uppfattades som viktiga gränsmärken, skyddande symboler eller platser med särskild betydelse. Sådana stenar knöts ofta till sägner, berättelser och folktro, och ansågs kunna ge både lycka och skydd åt gården.

På Visingsö finns flera stora, namngivna stenar som förknippas med lokala berättelser. Piggestenen visar hur människor förr tolkade sin omgivning och gav mening åt landskapet. Den påminner om att historia inte bara handlar om kungar och krig, utan också om vardagsliv, föreställningar och relationen mellan människa och natur.

Förvaltare: Visingsö Hembygdsförening

Senast granskad/publicerad: