Historien bakom Jönköpings stadsvapen

Här hittar du information om bakgrunden till Jönköpings stadsvapen.

I olika sammanhang kan vi se igenkänningssymboler för kommuner, städer, statliga myndigheter och släkter. Här är en bakgrund till Jönköpings stadsvapen.

Jönköping är en av landets äldsta städer med rötter i den tidiga medeltiden. Första gången Jönköpings namn framträder i de skrivna källorna är 1278. Vid juletiden det här året befinner sig Magnus Ladulås ”in castro Junaköpung” och undertecknar ett kungligt brev.

Kommunvapen

Under 1300-talet blev det brukligt att städerna lät sig kännetecknas i bildform på ett så kallat ”märke”. I Magnus Erikssons stadslag står det bland annat att varje stad skulle ha sitt märke och ha två gode män som med märke skulle märka mått och vikter. Någon gång sattes stadens vapen även på förbrytare:

Efter lagen dömes honom örat af och stadens merke på. (Jönköpings tänkebok, anno 1513)

Märke är i detta sammanhang liktydigt med stadens vapen. Jönköpings stads vapen går tillbaka på stadens sigill, känt sedan början av 1400-talet. Exakt när staden erhöll sitt vapen vet vi inte. Den äldsta skrivelsen med ett fragmentariskt vapen är daterad den 8 april 1370. Vapnet i dessa medeltids sigiller liknar det nuvarande. Det är ett fäste med tre tvära torn och en port. Liknande stadssymboler förekommer i Stockholms och Kalmars samt i flera utländska, i synnerhet tyska, städers sigill.

1971 fastställdes att: "Jönköpings kommun ska föra samma vapen och motsvarande flagga som Kungl. Maj:t 1935 fastställt för Jönköpings stad", vilket betyder att man hade samma vapen och flagga som Jönköpings stad en gång hade.

I rött fält en från en av en vågskura bildad blå stam uppskjutande krenelerad borg av silver med tre krenelerade torn, det mellersta högst, svarta fönster, dörrar och port samt upphissat portgaller av silver.