Sårpodden i text

Talare 2
Du lyssnar på Sårpodden, en podcast om sår och sårbehandling. Här diskuterar vi förband, bedömningar, omläggningar och mycket, mycket mer. Sårpodden är en podcast för dig som jobbar med sår, kanske har sår eller är närstående till någon med sår eller helt enkelt vill veta mer om ämnet sår. Sårpodden är en podd från Vaggeryds kommun och Jönköpings kommun i samarbete.

Talare 2
Hej Malin!

Talare 3
Hej Johan!

Talare 2
Äntligen dags för lite podd igen.

Talare 3
Ja, nu är vi här igen.

Talare 2
Det känns ju jätteroligt. Det var ju ett tag sedan vi sågs.

Talare 3
Tiden går fort.

Talare 2
Tiden går fort när man har roligt och nu också.

Talare 2
Vad ska vi göra idag i det här avsnittet?

Talare 3
Vi ska framförallt prata om Sårkonferensen som var i Jönköping för någon månad sedan, tänkte vi ju.

Talare 2
Ja, det tänker vi. Det är bra att fånga upp lite tankar och vad som händer där och lyssna på några klipp kanske. Något som var på som deltagare och även som föreläsare.

Talare 3
För det är ju ändå så här, om man nu ska titta på sår, för i och med att det här är Sårpodden,

Talare 3
så är ju det en av årets största händelser faktiskt. När man träffar patienter som har sår. Det låter ju lite konstigt, men så är det.

Talare 2
Vi ska fördjupa oss lite i det senare, men det var ju väldigt, väldigt mycket folk och för mig var det ju premiär på en sådan konferens. Det ska vi berätta om idag. Jag tänkte innan vi kommer igång så här, hur är läget med dig?

Talare 3
Det är bra. Det är full rush. Nu är det snart sommar här så att mycket som ska vara färdigt innan semestern, precis som vanligt.

Talare 3
Idag har jag varit ute och träffat lite patienter, mätt lite tåtryck, tittat på lite sår och varit med på fotteam på sjukhuset och nu är jag här.

Talare 2
Då har det funnits mer riktigt mycket.

Talare 3
Vad pysslar du med, Johan?

Talare 2
Idag har jag varit på en konferens, en digital konferens med kommunikationschefer, ett sådant nätverk som vi har. Där vi har pratat om olika utmaningar på olika sätt i våra kommuner.

Talare 3
Spännande.

Talare 2
Så det är olika saker.

Talare 2
Sen planerar vi också för sommaren och alla aktiviteter som ska komma i vår kommun. Så att ja, det är roligt.

Talare 3
Det finns att pyssla med. Och nu det som sammanför oss nu här i studion. Det är ju Sår då.

Talare 2
Ja, det är faktiskt konstigt. Jag är kommunikatör och jobbar i Vaggerys kommun och Malin, du är ju.

Talare 3
Jag är Sårsjuksköterska i Jönköpings kommun.

Talare 2
Så för dig är det inte så konstigt?

Talare 3
Nej, för mig är det inte så konstigt. Sen är det kanske inte så många sjuksköterskor som får möjligheten att spela in en podd och det är jag väldigt glad och tacksam över. En otrolig erfarenhet att få göra det här.

Talare 2
Och dessutom är det jätteroligt. På konferensen träffar jag flera lyssnare. Det gör inte jag så ofta, tror jag. Annars kanske du stöter på lite lyssnare på något sätt. Men det var jätteroligt att träffa er och lära känna och se engagemanget som finns kring Sår. Precis.

Talare 3
Och att det finns så pass många som tycker att det här är spännande. Det har vi ju sett på podden också. Det är därför vi gör den här andra säsongen. För att intresset är stort.

Talare 2
Jag fick lite kommentarer och inspela vad man vill höra mer om och vad vi vill att vi ska fokusera på. Det tänker jag att vi kan ta med oss till kommande avsnitt.

Talare 3
Det blir en spännande höst.

Talare 2
Det kommer det bli. Och jätteroligt nu att vi kör säsong två.

Talare 2
Ska vi börja djupdyka i konferensen?

Talare 3
Ja, det gör vi.

Talare 2
Jag tänker att vi kör igång med ett klipp från Elmia i Jönköping. Nästan 600 personer har samlats på Elmia i Jönköping för att under två dagar lära sig mer om sårbehandling, ta del av de senaste forskningsrönen och nyheterna samt träffa andra som jobbar med sår från hela landet.

Talare 2
Det är sårsköterskorna i Sverige som ordnar årlig konferens. I år är det alltså i Jönköping. Det är en konferens som består av ett antal olika föreläsningar och hela 30 stycken workshops. Häng med in och lyssna vad som hände.

Talare 3
Föreläsare Zainab.

Okänd
Välkommen.

Okänd
Hej.

Talare 5
Tack så jättemycket för att jag får vara här. Mitt namn är Zainab Jones, jag är sjuksköterska, jobbar i Malmö stad på kompetenscentrum som utbildningsansvarig.

Talare 3
Idag ska jag prata om melanrik hud och hudbedömning.

Talare 2
Kort Zainab, vem är du?

Talare 5
Jag är sjuksköterska och utbildningsansvarig i Malmö stad på kompetenscentrums strategisk avdelning.

Talare 2
Nu har du precis haft en föreläsning här på SÅR-konferensen. I stora drag, vad handlar den om?

Talare 5
Det handlar om vad det är för termer vi använder och om det verkligen är inkluderande. Det här med rodnad exempelvis, som vi har lärt oss i decennier att vi ska titta efter vid hudskada eller tryckskada. Vi måste tänka på om det gäller alla.

Talare 5
Alla utvecklar inte rodnad, alla patienter. Det är baserat på vad man har för hudfärg. Och också uppmärksamma att trycksår kategori 1, att det missas på grund av okunskap hos sjukvårdspersonalen. Att om man utvecklar det i kategorier 2-4, att man upptäcker det i senare stadie.

Talare 2
Men hur kan man till exempel hitta trycksår kategori 1 tidigare?

Talare 5
Ja, det är det här att den här färgförändringen, tryckskadan eller inflammationen, det beror på vad man har för hudfärg, vad man har för bakgrundsmelanin. Har man ljus hud så kan det vara rött, men ju mörkare man är så kan det bli mörkare medan det är lila och gråaktigt. Ibland så ser man inte den här färgförändringen. Och det är på grund av den här inflammationsprocessen. Så idag har man nästan ersatt inflammation till rodnad. Men inflammation är en process som leder till färgförändringar beroende på vad man har för bakgrundsmelanin. Så där är det viktigt att verkligen observera. Har man en person som har mörk hud, att man verkligen är observant. Och det är inte alltid man kan se med blotta ögat kategori 1. Och att man använder andra inflammationsstecken som värme, svullnad, temperaturskillnad, konsistensen på huden, smärta framförallt.

Talare 2
Hur ser du på de utmaningar som finns vid jämlik vård? Vad är det främsta som vi måste tänka på?

Talare 5
Förutom det här att det är brist på kunskap om hur hudåkommor presenterar sig på olika hudtoner, brist på bilder, på kurslitteratur. Sen har vi också den strukturella rasismen som jag nämnde innan, den ojämlika vården. Så det är olika aspekter. Det kan vara från att man får felaktig diagnos eller fördröjd behandling eller felaktig behandling till att man inte får korrekt vård på grund av att man har den här rasistiska föreställningen om vissa grupper i samhället.

Talare 2
Om man vill veta mer om dig och ditt arbete, kan man följa dig på något sätt?

Talare 5
Ja, man kan följa mig på minmelanin.se där jag har min plattform där jag delar om medicinsk information riktad till personer med melaninrik hud.

Talare 2
Tack så mycket.

Talare 5
Tack så jättemycket.

Talare 2
Ja, det där var ju alltså Zainab Jones. Yes. Jätteintressant föreläsning och det var ju den stora salen där med alla deltagare. Precis.

Talare 3
Det var faktiskt så att Zainab var med på förra årets konferens, men då upplevde man, när man skrev i utvärderingarna, att hon fick för kort tid. Så då utökade vi hennes tid och hon fick möjlighet att berätta om fler saker som rörde hennes specialistämne, som är då melaninrik hud.

Talare 3
Ja, det är en väldigt viktig del som vi behöver tänka till kring i vårt arbete.

Talare 2
Men hur ser det ut för dig i vardagen? Stöter du på melaninrik hud?

Talare 3
Absolut och vi har ju många av våra patienter som har melaninrik hud där vi faktiskt behöver tänka till mer på hur vi kan hjälpa dem och hur vi kan upptäcka olika hudkommer. För man ser inte det på samma sätt. Så att sen jag lärde känna Zainab och lyssnade på hennes föreläsning första gången så har jag fått ett lite annorlunda perspektiv. Sen kan det ju finnas andra utmaningar i det här också.

Talare 3
För precis som Zainab säger så behöver vi använda alla våra sinnen för att upptäcka eventuella sår eller skador.

Talare 3
Och just att både titta dem, men känna, klämma, fråga patienten. Hur känns det?

Talare 3
Brukar det vara så här? Där kan det ibland finnas en utmaning om vi inte förstår varandra och man kanske behöver ta in en tolk så att vi kan få korrekt information och ta rekommendationer om diverse åtgärder då utifrån det. Men vi behöver absolut jobba mer med det här. Vi är ju inte på något sätt färdiga i Jönköpings kommun utan det är en utmaning som vi behöver jobba mer med och precis som Zainab säger vara det här i skolor. När vi pluggar. Att man behöver få in det här i föreläsningen och att vi har med oss det redan från grunden.

Talare 2
Hon hade något exempel också från en läkare som hade pluggat utomlands, till och med i Afrika. Där man kanske borde vara mer van då med melaninrik hud. Men det var inte den här läkaren. För att kurslitteraturen är från Frankrike.

Talare 3
Ja, precis. Jag har en annan kollega, Madde Stenius, som jobbar uppåt Stockholms-hållet. Som också var med på konferensen och hade en annan workshop. Jag vet att hon var på något studiebesök under en tid i. Jag kan ha fel men jag tror att det var Tanzania eller något sådant. Det var ett annat land, neråt. Jag tror det var Afrika någonstans. Där hon då hade hoppats att, för det var på något sjukhus. Att hon skulle få lära sig mer om behandlingen av trycksår hos personer med melaninrik hud. Men det slutade med att hon fick lära dem istället.

Talare 2
Det finns en hel del att göra där.

Talare 3
Absolut.

Talare 2
Jag tänker begreppet melaninrik hud, är det känt i din yrkeskår?

Talare 3
Nej.

Talare 2
Hur gör ni?

Talare 3
Jag försöker att införliva begreppet för att alla ska bli mer vana vid det. Men gemene man har ingen aning.

Talare 3
Det är något som vi behöver jobba med. Vi har nu i SSIS, tillsammans med Zainab, tagit fram nya trycksårskort. Som man kan köpa om man går in på SSIS hemsida. Så finns det trycksårskort där som man kan beställa. Då finns det nu representation av melaninrik hud. Så det är ett steg i rätt riktning. Det hoppas vi att alla vårdgivare i Sverige beställer hem och använder sig av.

Talare 2
Så får vi se hur det blir med begreppet rodnad. För det betyder egentligen rött.

Talare 3
Ja, precis.

Talare 2
Det är klart att det inte blir rött.

Talare 3
Nej, det är svårt.

Talare 2
Då kan man nog försöka använda något annat.

Talare 3
Precis. Fortsättning följer.

Talare 2
Fortsättning följer på det här. Absolut.

Talare 2
Men jag tänker att under konferensen så var det en hel del olika workshops. En av de kanske mest populära som jag såg i alla fall, det var kö till och det var väldigt många som ville in. Det var en som handlade om debridering.

Talare 3
Ja, och Johan, vad är debridering nu då?

Talare 2
Det är när man tar fram skalpell och curett och tar bort död vävnad.

Talare 3
Du kan så mycket Johan.

Talare 2
Lite för mycket ibland om det här.

Talare 2
Jag tror att många tyckte att det var roligt att få jobba med hands-on.

Talare 3
Precis som du säger, det är en hands-on workshop. Helene från styrelsen hade först lite teoretisk kunskap och sen fick man lite uppgifter att göra så här på det här sättet. Med det här instrumentet och testa.

Talare 3
Så fanns det både en grisfot och en apelsin, ifall man tyckte att grisfoten var lite för läskig. Som man kunde välja och så fanns det som sagt lite curetter. Vad är en curett, Johan?

Talare 2
Curett är ett vasst verktyg som man använder vid debridering. Men ska vi göra så att vi lyssnar på reportaget från workshopen?

Talare 2
Förberedelserna pågår för fullt för en workshop som handlar om debridering. I en av föreläsningslokalerna här så är det långa bord uppställda med dukar och ett antal verktyg. Och sen huvudpunkterna, nämligen en apelsin och en grisfot.

Talare 2
Det är fullt tryck utanför den här föreläsningslokalen. Det är många som står på kö för att få vara med om debridering.

Talare 3
Välkomna till den här praktiska workshoppen där ni ska få jobba lite själva. En del kanske var och lyssnade på Sandra förut som pratade om debridering.

Talare 3
Idag ska vi prata om debridering. Vad det betyder. Kirurgisk vidgning av sår och visslar samt borttagande av död vävnad för att underlätta läkning. Det är vad ordet betyder.

Talare 3
Ibland säger man revidering och det är i stort sett samma sak. Ofta säger man revidering när patienten åker till operation och debridering det som vi gör själva.

Talare 3
Men det står för samma sak.

Talare 1
Man ska ta bort död vävnad helt enkelt.

Talare 3
Nu börjar vi här med nekrosen och skär med skalpellen. Så kommer pincetten och så tar vi bit för bit. Det känns väldigt hårt. Vad tror du om detta? Jag tror det ser bra ut faktiskt. Väldigt ytligt skulle vi göra det.

Talare 1
Jag gick nog lite för djupt.

Talare 3
Eller ja, det beror ju på. Så med små drag får man väl inte veta hur man ska. Nej, det vet jag inte.

Talare 3
Det är ju frågan. Den ska ju bort. Jag får ju bort den.

Talare 2
Vad gör du just nu?

Talare 3
Jag försöker att nu ta bort den här nekrosen här på den här stackars grisfoten. Han har bränt sig på ett galler där. Så nu får jag bara runt och sen ska jag ha min lilla pincett så jag får av den översta ytan här.

Talare 2
Har du debriderat förut?

Talare 3
Ja, det har jag. Jag jobbar som stomiterapeut. Jag har sår vid stomier och så har jag hand om brännskador. Så jag är lite bekant men behöver öva mera.

Talare 2
Liknar grisens hud nu en människa?

Talare 3
Ja, faktiskt. Lite kall är den men den liknar absolut.

Talare 2
Hur går det med grisfoten?

Talare 3
Det går ganska bra tror jag. Det känns bra.

Talare 2
Vad gör du för någonting?

Talare 3
Jag debriderar nu med en sårslev. Då försöker jag få bort det här sista närmast sårkanterna.

Talare 2
Och hur går det för dig?

Talare 3
Jo, men det går ganska bra tror jag faktiskt. Ja, det är roligt.

Okänd
Får man säga det? Ja, det får man.

Talare 3
Nu måste ni börja avsluta.

Talare 3
Och jättebra jobbat. Känner ni att ni kan våga lite mer nu, såren hemma?

Okänd
Bra.

Talare 2
Hur känns det nu efter den här föreläsningen? Vad tar du med dig?

Talare 1
Det var ju väldigt lärorikt och spännande. Vi har ju som sagt inte använt skalpell tidigare.

Talare 3
Och inte heller sleven. Så det tar vi ju med oss att vi ska beställa hem och börja använda. Vi debriderar ju mycket i dagsläget, gör vi ju. Men det här gav ju mersmak på att fortsätta och bli ännu bättre på det.

Talare 2
Vad tänker du är det viktigaste att tänka på när man är på en sån här konferens?

Talare 3
Det viktigaste är att tänka på att vara skärpt i huvudet och ta åt sig så mycket kunskap man bara kan och suga in all information från alla experter. Jag har verkligen lärt mig jättemycket idag. Och framförallt långa tag när man tar med skalpellen och tar bort nekos.

Talare 2
Det låter bra det. Tack så mycket.

Talare 2
Hur många workshops körde ni med just grisfötter och apelsiner?

Talare 3
Jag tror att vi körde sex. Jag kan ha fel.

Talare 2
Men det måste ha varit ett väldigt arbete i grillen innan. Vad gjorde ni? Jag förstod att kockarna fick hjälpa till också.

Talare 3
Ja, jag bad Elmia om hjälp. Eller köket där. Ni behöver köpa en grisfötter och vi behöver bränna dem så att vi gör lite fusk-nekroser här. Jag fick gå dit och visa dem med brännaren hur de skulle bränna. De brände 260 grisfötter.

Talare 2
Det är ett arbete. Men då liknar en sån bränd del en nekros?

Talare 3
Ja, på ett ungefär. Så att du kan få öva lite på träffsäkerheten och känslan. Så att du har någonting som du ska skära bort.

Talare 3
Vi hade ju för några år sedan så var den här workshopen med på SSI's konferens. Men sen har den varit lite, jag ska inte säga bortglömd, men vi har inte haft den i alla fall. Men nu kände vi att nu var det dags, och vi ska fortsätta med det.

Talare 2
Det var ju lapp på luckan, det var ju så vid de tillfällena som jag såg.

Talare 2
Men apelsinen, den gör man ingenting med, den är som den är.

Talare 3
Den är som den är, men man kan ju skära i den. Just det här med känslan i att inte skära för djupt kan man ju öva. Du kan ju öva på en tomat också. Men det är lite pyssel och lite pilligt. Precis som du skulle lära dig att sticka eller virka, du behöver få in fingertoppskänslan för olika instrument och hur djupt du skär och hur vass någonting är.

Talare 2
På apelsinen där jobbade ni ända in på det här vita, som är under skalet.

Talare 3
Precis, men du ska inte skära i själva köttet.

Talare 2
Det orangea ytterskalet på apelsinen, det liknar inte.

Talare 3
Nej, det är mer bara att du ska få öva och sen så har vi ju andra instrument eller hjälpmedel som vi kan gnugga bort det vita med, som också är ett debrideringsverktyg.

Talare 2
Sårsleven kanske?

Talare 3
Ja, det kan man ha. Sen finns det olika sårdynor. Jag brukar säga så här sårvärldens Scotch and Bright.

Talare 2
Ja, du skrubbar bort det.

Talare 3
Precis. Så det finns olika sätt. Det var det man fick möjlighet att testa i den här workshoppen. Så riktigt poppis och många tycker att den är väldigt rolig.

Talare 2
Hann du gå runt och titta på deltagarna, hur det gick för dem?

Talare 3
Lite grann. Jag var runt på väldigt många olika workshops och kollade läget. Men det var mycket skratt och glada miner och fokusering och koncentrering på det man gjorde.

Talare 3
Men just att man faktiskt får öva och att det är just med grisfötterna. Det kan ju båda kännas lite läskigt men roligt.

Talare 2
Det var någon som kommenterade också att den var kall.

Talare 3
Ja, precis.

Talare 2
Man är lite ovan vid just det momentet kanske. Ja. Men så kan det ju vara. Ja. Jag tänker att vi lyssnar på en deltagare till som var på just den workshoppen.

Talare 2
Vad tycker du har varit bra under den här konferensen?

Talare 6
Framförallt workshopsen på eftermiddagarna där man får känna och klämma och vara mer engagerad själv. Det tycker jag har varit givande.

Talare 2
Vilken workshop har du varit på?

Talare 6
Debrideringsworkshopen som har varit väldigt populär här. Där man får skära grisfötter och skala apelsiner.

Talare 2
Hur kändes de momenten?

Talare 6
Lite läskiga var grisfötterna måste jag ändå säga. Men verklighetstroget. Man känner att man behöver inte vara så himla rädd för att skära som man har trott från början såklart. När man aldrig har skurit. Men en av föreläsarna vi hade, den här tjejen som läste om diabetes såren. Hon gav mig inspiration att skära grisfötterna. Hon var inte rädd för att skära och klippa.

Talare 6
Mycket god kunskap från henne tycker jag.

Talare 2
Det låter bra det. Tack så mycket.

Talare 3
Tack själv.

Talare 2
Under de här sårkonferensdagarna så var det en hel del olika föreläsare. En av dem som jag lyssnade på var Marcus Rosenburg.

Talare 2
Vad tar du med dig från den föreläsningen?

Talare 3
Han pratade om hur det är att ha venösa bensår som inte läker. Hur livet ser ut under behandling och även efter läkning och egenvård.

Talare 3
Jag blev rätt så, jag ska inte säga ledsen, det kanske är fel ordval. Men det tog i mig det som han sa och det som hans forskning hade visat.

Talare 3
Det visade på att patienterna inte riktigt. Resultatet var att de var osäkra, de var ledsna, de kände sig osäkra på behandlingen. Gjorde vi rätt?

Talare 3
Det som jag tog med mig efter var att vi verkligen behöver arbeta för att nå patienterna.

Talare 3
Det funkar inte bara så att vi kommer dit, utför en arbetsuppgift med att utföra en sårbehandling. För då misslyckas vi. Vi måste ta reda på vem är du? Hur kan jag hjälpa dig på bästa sätt? Vad behöver du göra för att ditt sår ska läka på bästa sätt? Och vad behöver du göra efter att ditt sår har läkt för att du ska bibehålla det här? Men vi behöver inspirera, motivera, lära patienterna allting som har med sårläkning att göra. Och gör vi inte det så kommer vi att misslyckas och patienterna kommer att må dåligt.

Talare 2
Ja, absolut. Det tar man med sig för jag tänker också det här med involveringen, dialogen och delaktigheten. Vi ska lyssna på vad Marcus säger så kan vi kommentera det sen. Marcus Rosenburg, berätta, vem är du?

Talare 4
Jag är sjuksköterska och doktorand i vårdvetenskap i Växjö på Linnéuniversitetet.

Talare 2
Om du nu ska sammanfatta den föreläsning som du precis har haft nu på sårkonferensen, vad var det viktigaste att ta med sig?

Talare 4
Det viktiga egentligen har varit vilket lidande patienterna har, både av själva såret, men också ifrån behandlingen faktiskt, där patienterna känner en hopplöshet inför läkning och inför situationen. När inte läkningen kommer så snabbt som man hade hoppats så känner man kanske att, eller börjar skylla på personalen helt enkelt, att personalen inte har rätt kunskaper eller rätt förmåga att läka. Så det är en sak. Och sen så är det också om livet efter läkning, där patienterna inte återgår till det liv de hade innan egentligen, utan att de har ett liv även efter läkning som är starkt påverkat av såret fortfarande. Dels genom smärta och nedsatt förmåga att förflytta sig och sådana saker, men också i förhållande till att det lidandet man har haft under ganska lång tid egentligen, att det sätter spår i vardagen i form av minnen till exempel från en sår tid.

Talare 2
Hur stor inverkan har det här såret på patientens liv?

Talare 4
En mycket stor påverkan skulle jag säga faktiskt. Och en mycket stor påverkan både när såret rent fysiskt finns där men som sagt också efter läkning, vilket var skrämmande egentligen och väldigt överraskande också.

Talare 2
Vad var den största överraskningen egentligen i din studie?

Talare 4
Nej men det är ju just det egentligen att såren fortsätter påverkas allt för mycket skulle jag till och med vilja säga efter läkning. Det är nog det.

Talare 2
Vad kan göras i vårdkedjan eller vårdförloppet för att underlätta eller förbättra den här situationen?

Talare 4
Ja, det patienterna efterfrågar, som jag har intervjuat i alla fall, det är att man vill bli sedd och vill bli lyssnad på, vill bli tagen på allvar och vill att inkluderas, involveras i behandlingen. Så det är nog det som får svara på den frågan att patienterna önskar att veta mer om sitt sår och sin situation. Hur såret påverkar. Att bjudas in till att kunna ställa frågor till sin personal då. Sådana bitar så man kan få en vårdande relation mellan patient och vårdare. Det är det som på något sätt får vara lösningen eller i alla fall en början på lösningen på det problemet känner jag.

Talare 2
Ingår det också i din studie att titta på lösningen eller hur ser din avgränsning ut?

Talare 4
Nej, det gör det inte. Det har det faktiskt inte gjort. Utan det är mer förklaringar eller lösningar som vi har i förhållande till vad patienterna har sagt och efterfrågat. Så det är mer på det sättet. Det har inte varit målsättningen egentligen.

Talare 2
Jätteintressant. Tack så mycket.

Talare 4
Tack ska du ha.

Talare 2
Det där var ju Marcus Rosenberg. Just det här att det blir en så stor del av livet på ett sätt, ett sår. Tänker man på det när man jobbar med det?

Talare 3
Jag tror att det är lätt i en stressad vardag att glömma bort det. Men återigen det är så viktigt att vi som kommer in med kunskap om det här, att vi verkligen försöker att nå patienten. Det handlar också om relationsbyggande här. Därför tycker jag det är så viktigt när jag kommer till en ny patient som har ett sår. Det här är en människa som nu också har ett sår. Om då jag till en början kanske inte ens första halvtimmen tittar inte ens på såret utan jag sitter och kanske bara pratar. Vem är du? Hur ser ditt liv ut just nu? Vad är jobbigast för dig just nu? Och att vi möts där. Och sen om det är möjligt att få personer som möjligt träffar den här patienten så att vi kan bygga relationer. För det är en del i det här. Att fånga upp det som inte fungerar och utbilda igen och motivera igen. Det är så det måste vara. Men om vi tar bort de delarna och bara ser att det här är ett sår. Då kommer vi inte att lyckas med detta. Och patienterna kommer inte att må så himla bra.

Talare 2
Nej. Men Marcus var inne på det också att om man. Att patienter ibland kan uppleva att ni inte riktigt visste hur såret skulle läka. Att det var ni som inte gjorde rätt.

Talare 3
Och det är ju tragiskt. Det är ju tragiskt. Det hoppas jag verkligen inte att det är så. Det finns ju säkert situationer där det är så. Men jag tror att vi behöver bli bättre på att möta patienterna där de är. Och försöka informera utifrån den nivån där de behöver vara.

Talare 2
Men kan det vara förväntningar också?

Talare 3
Det kan det säkert vara.

Talare 2
Nu ska det här såret lösas på några veckor så är det klart.

Talare 3
Jag brukar försöka vara rätt så tydlig med det här. Det här kan vi hjälpa dig med. Men den här biten behöver du ta ansvar för. Det kan inte vi göra. Till exempel det här med att sköta maten. Eller det kan vara med kompressionsstrumpor eller vad det nu än må vara. Det är också en grej med sjuksköterskor. Vi är väldigt omhuldande. Och vill gärna ta tag i många saker. Men vi måste också lära oss att släppa taget. Och återigen utbilda och informera patienterna om att det här är någonting som du behöver ha ansvar för. Jag kan hjälpa dig med det här och de här bitarna. Men det här behöver du göra själv. Men jag hjälper dig gärna på resan med verktyg om så behövs. Och stöttar dig gärna. Det är så vitt att vi får tid till detta. För återigen gör vi inte det. Det blir bara det att vi ska springa och utföra en sårbehandling. Det kommer inte leda till något bra.

Talare 2
Men är det dokumenterat också? Mitt ansvar, ditt ansvar?

Talare 3
Det ska det vara.

Talare 2
Det skriver man ner.

Talare 3
Ja, det ska vara det.

Talare 2
Jag slutar röka.

Talare 3
Precis. Och att vi delar ut information. För det är så att vi tar åt oss av information på olika sätt. Vi behöver höra det och vi behöver läsa det. Och man behöver göra det här om igen. Så det är jätteviktigt att vi lämnar ut skriftlig information också. Och sån information som är tydlig så att vi förstår. Men du kan inte bara räkna med att nu har jag lämnat ut det här, nu är det färdigt. Utan har du läst pappret som jag gav dig?

Talare 2
Ja, hålla igång den. Ja, precis hålls igång samtalet.

Talare 3
Och nu har vi också teknik idag. Vi har många av våra patienter som har kunskap om att söka på telefon. Så vi kan faktiskt ge länkar till olika sidor eller filmer som man kan titta på. Men då behöver varje person ta sitt ansvar för att också göra detta. Men vi behöver vara där och påminna och motivera hela tiden. Gör vi inte det så kommer det inte bli bra.

Talare 2
Nej. Men det som är roligt tycker jag på konferensen, det är att det blir så många olika ämnen. Det händer så pass mycket under två dagar på ett komprimerat program. Vissa föreläsningar är rejäla. En av tyngdpunkterna på första dagen var brännskador.

Talare 3
Precis. Vi tänkte att vi satsade hårt på hands-on, någonting som man kan ta på. Så Matilda som föreläste om brännskador, hon fick en lite större del.

Talare 3
Det var riktigt bra. Intressant.

Talare 2
Ska vi lyssna på vad Matilda har att säga?

Talare 3
Ja.

Talare 2
Vem är Matilda Karlsson?

Talare 1
Jag är sjuksköterska på Brännskadecentrum i Linköping. Jag har disputerat inom sårbehandling och brännskadevård. Jag jobbar nu vidare med forskning särskilt inriktat mot barn med brännskador och infektioner. Jag jobbar som sagt på en av två nationella högspecialiserade vårdenheter, NOV, för svåra brännskador i Sverige. Vi delar det här uppdraget med Uppsala som också har ett brännskadecentrum. Vi har delat uppdraget sedan 2010 ungefär.

Talare 2
Då får ni förstås in en hel del brännskador. Vad är det vanligaste som ni stöter på?

Talare 1
Bland barn är den vanligaste orsaken till brännskada skållning. Det betyder att man har bränt sig på en het vätska. Det skulle kunna vara kaffe eller te eller pastamatten som man drar ner. Det drabbar i huvudsak barn som är ungefär 17 månader, det vill säga ungefär ett och ett halvt år är den vanligaste gruppen. Så skållning bland barn och bland vuxna och internationellt sett i världen även för barn så är det öppen eld, flamskador som är absolut vanligast. Termiska skador utgör, alltså termiska skador, värmerelaterade skador som både skållning och öppen eld är utgör ungefär 95 procent av alla brännskador i världen. Det finns ju också kemiska skador, elektriska skador och strålningsskador till exempel.

Talare 2
Du hade ju en ganska lång föreläsning här på första konferensdagen och en hel del frågor väcktes förstås. Men vad är det viktigaste du vill skicka med till konferensdeltagarna från din föreläsning?

Talare 1
Det viktigaste tror jag är att i preventivt syfte arbeta mycket med att upplysa om avkylningens effekt på skadans storlek. Att man måste sänka temperaturen och att det är viktigt att man använder sig av vatten och inte is eller andra produkter eller så som man kanske har fått lite husmorsknep kring. Och sen att det är jätteviktigt att rengöra brännskadan ordentligt, ta bort spruckna blåsor, ta bort stora blåsor som kan orsaka trycksår och infektioner. Och att göra en ordentlig bedömning av skadans omfattning och djup för att kunna värdera vilket vårdbehov den här personen har.

Talare 2
Och jag tänker att det är ju ganska många frågor som växer under en sån här konferens. Vad är det mesta du har fått höra nu från deltagarna?

Talare 1
Många har frågat kring kompression av brännskador och det verkar som att en hel del enheter använder sig av kompression, alltså att man försöker trycka bort ödemet som bildas kring en brännskada eftersom att brännskadan orsakar inflammation. Och det var tråkigt att jag inte fick den frågan under föreläsningen så fler kunde ha fått svar på den utan den fick jag efteråt. Men till viss del använder vi oss av det eftersom att vi lindar till exempel, eller ödematösa brännskadade fingrar. Och undertryck är en annan sak som kommer upp som ju på liknande sätt motverkar ödem i vävnaden. Och undertryck används jättemycket så den som gick på Tammys föreläsning av Partnermed fick höra ganska mycket om undertryck vid brännskadevård som används jättemycket globalt sett. Inte lika mycket hos oss men förhoppningsvis mer.

Talare 2
Men om man vill veta mer, vart kan man leta efter information då?

Talare 1
Både vi och Uppsala har ju hemsidor där man dels kan läsa om specialistvårdskriterierna och sen på 1177 så finns det en hel del skrivet om hantering av brännskador. Även internmedicin, internetmedicin, har ganska bra, fyllig information om brännskador som är skrivet av personer som är duktiga inom brännskadevård.

Talare 2
Då Matilda ska jag tacka dig och skicka dig vidare till nästa övning här på konferensen. Tack så mycket.

Talare 1
Tack så mycket.

Talare 2
Ja, det var Matilda Karlsson från Linköping. Jag tänker på det här med brännsår och brännskador. Är det något speciellt man inte ska göra?

Talare 3
Ja, jag har fått förmånen att hospitera hos Matilda i Linköping och då fick vi också chans att dels prata lite men träffa lite olika patienter. Ja, till exempel i vissa kulturer så tar man på tandkräm på brännskadorna. Det ska man inte göra.

Talare 2
Hur tänker du att det skulle kunna kännas?

Talare 3
Att tänk dig minttandkräm på en öppet sår. Det måste svida något oerhört.

Talare 3
Så det ska man inte göra. Utan följ de riktlinjer som finns och Matilda gav ju väldigt bra tips här också.

Talare 3
Så gör vi.

Talare 2
Inga huskurer egentligen?

Talare 3
Inte sådana huskurer. Nej, det gör vi inte. Utan följ de råd som finns.

Talare 2
Det ska man absolut göra.

Talare 2
Och ungefär 600 deltagare sa vi att det var under de här dagarna.

Talare 3
Ja, inklusive våra utställare också. Jag tror det var 586 personer.

Talare 2
Okej. Och hela Sverige representerade. Ja. Från norr till söder. Ja.

Talare 3
Det är ju häftigt. Helt fantastiskt. Och vi slog ju rekord i både antalet utställare och anmälda deltagare. Så det var riktigt, riktigt kul.

Talare 2
Har du fått några spontana kommentarer?

Talare 3
Nej, men att det var välordnat. Elmia är ju väldigt fantastiska med att ordna den här typen av konferenser. Det var ju lite så kul att ha det i min hemstad givetvis. På hemmaplan.

Talare 3
Sen finns det ju alltid saker och ting som vi kan göra annorlunda. Och vi tar ju med oss varje utvärdering och läser dem och skruvar på detaljer och så där. Men jättekul. Och det är ju så roligt att det är inte bara jag, Johan, som är sårnörd och gillar sår. Utan det finns ju många.

Talare 2
Ja, men det förstod ju jag egentligen. Vidden av det här nu. Först när man ser er samtidigt. Och den glöd och engagemang som finns just kring sår. Och jag tror också när man träffas så här så kan man prata helt obehindrat. Jag vet ju att du har nämnt någon gång att det kanske inte är det bästa samtalsämnet vid fester och så. Men här hade ni ju faktiskt middagar och luncher. Jag tänker att det pratades sår utan problem. Det gjorde jag. Även vid lunchen. Vi ska ta och lyssna på vad några deltagare sa om konferensen.

Talare 2
Nu är vi inne på dag två av SÅR-konferensen och nu står jag framför fyra stycken deltagare. Vilka är ni?

Talare 1
Vi jobbar alla fyra här i hemsjukvården i Vaggeryds kommun.

Talare 2
Vad tar ni med er hem från den här konferensen?

Talare 1
Att det har varit väldigt lärorikt. Man har fått se mycket alternativ och förband som vi inte kanske har sett förut. Det finns många olika preparat av samma förband kan man säga. Det beror lite på vad som är upphandlat.

Talare 3
Vad vi har med oss.

Talare 2
Vad kan du använda nu när du kommer tillbaka till jobbet nästa vecka?

Talare 1
Framförallt kan jag förmedla till mina kollegor, till sköterskorna, vad vi har fått ta del av på olika workshops och annat.

Talare 2
Är det någon särskild workshop som du uppskattar?

Talare 1
Jag tänker främst på en som handlade om melaninrik hud som vi inte kanske har så mycket erfarenhet av. Det har vi mycket att tänka på.

Talare 2
Är det något särskilt som du tänker på att man ska tänka på när det gäller melaninrik hud?

Talare 1
Ja, det är framförallt hur man upptäcker ett trycksår kanske som inte syns som det gör på en ljus hud.

Talare 2
Hur har dagarna varit?

Talare 3
Det har varit väldigt lärorikt och intressant. Vissa saker som man har börjat använda har man fått ännu mer lärdom om att fortsätta, till exempel som honung sår. Så det kommer jag våga fortsätta köra hårt med.

Talare 2
Och sist också från Vaggeryds kommun. Vad tycker du varit det bästa under de här dagarna?

Talare 1
All ny kunskap och också att man får lite bekräftat att man gör rätt, det man redan gör.

Talare 2
Tack så mycket.

Talare 2
Ja, det sista vi hörde här var ju mina kollegor från Vaggeryds kommun som berättade om sina erfarenheter och vad de tar med sig. Det här med honung, det var ju populärt.

Talare 3
Ja, vi hade ju lite missbedömt hur många det var som skulle lyssna på den workshoppen så det var väldigt många tyvärr som inte fick möjlighet att lyssna på den. Så det var ju lite tråkigt men det tar vi också med oss till nästa årskonferens. Men honung är bra, absolut. Till rätt patient och rätt sår så är det bra. Och då pratar vi ju inte sånt som du köper på ICA.

Talare 2
Nej, medicinsk honung ska det vara.

Talare 3
Ja, precis. Gud vad du kan, alltså Johan du kan så mycket.

Talare 2
Jag kan ju det. Så det spelar ingen roll om det är ljunghonung eller.

Talare 3
Nej, medicinsk honung. Medicinsk honung ska det vara.

Talare 2
Och som ofta kommer på nät.

Talare 3
Kan de göra. Men det finns på tub också. Det finns lite olika former.

Talare 3
Burk, på tub och så lite olika kompressor är väl det vanligaste. Lite olika varianter med olika styrkor och sådär.

Talare 2
Och framförallt inflammationshämmande. Nej.

Talare 3
Det dödar lite bakterier och rensar upp.

Talare 2
Det dödar bakterier och rensar upp. Det kan du säga om såret.

Talare 3
Det är bra Johan.

Talare 2
Ja, där får jag läsa på lite.

Talare 2
Vi ska få höra några röster till från deltagare på konferensen.

Talare 2
Nu är vi inne på andra dagen av SÅR-konferensen och jag tänker, Vilhelmina Lidström från Gällivare. Vad tar du med dig hem från konferensen?

Talare 3
Jag tar med mig att det är jätteroligt att träffa massa likasinnade sjuksköterskor som har samma intresse som oss. Man blir väldigt inspirerad av att vara här och få ta del av föreläsningar och olika saker. Workshops.

Talare 2
Och jag tänker, har du lärt dig någonting nytt? Nu kommer en annan konferensdeltagare, Rebecka Wennberg. Har du lärt dig någonting nytt?

Talare 3
Jag tycker att vi har fått lära oss många olika saker och sen att man även har fått ta del av nytt material och se vad som finns att välja på och att man kan ta med sig det hem och kolla vad vi har möjlighet att beställa hemma hos oss.

Talare 2
Vad ser ni fram emot i eftermiddag?

Talare 3
Grisfötterna. Det är samma, att man får prova och testa och känna.

Talare 2
Det låter bra det. Tack så mycket.

Talare 2
Det var många olika workshops och många var i välfyllda lokaler och du hade faktiskt en också tillsammans med en kollega.

Talare 3
Precis. Jag och Hanna Andersson som jobbar på regionen här i Jönköping. Vi hade en workshop som handlade om förbandsval. Vi tänkte att det är nog några som vill komma på den, så vi hade ändå en stor sal, men den blev fullsmockad, så det var 300 personer på den. Det hade vi inte riktigt räknat med, men jättekul givetvis. Så vi kan väl lyssna lite från den också.

Talare 2
Ja, vi tar ett klipp även från förbandsworkshopen.

Talare 3
Sen är det såhär när vi är runt och föreläser, för vi föreläser ju ganska mycket på olika håll i hela Sverige, och då är det ju det man vill veta.

Talare 2
Vad lägger du på det?

Talare 3
Det är ju den frågan man får för det mesta. Det är ju jätteviktigt, självklart, men då är det ju återigen det här med diagnos, att man inte får glömma de här övriga åtgärderna. Vad har patienten för cirkulation i benen? Andra bakomliggande sjukdomar som kan leda till olika typer av sår som behöver behandlas på olika sätt. Vissa läkemedel som behöver sättas ut när patienten har ett sår. Så när jag håller en grundutbildning inom sårbehandling på tre timmar så pratar jag inte förband överhuvudtaget. För förbanden är inte grunden. Men nu ska vi prata om det.

Talare 3
Så nu vet vi, nu blir ni glada förhoppningsvis. Lite som Hanna redan varit inne på, det finns ju mycket som styr vilket förband vi väljer. För att vi ska kunna välja rätt förband så måste vi först och främst ta reda på vad det är vi ser i såret. Och vad vill vi att förbandet eller produkten ska hjälpa till med? Vet inte jag vad jag ser här? Då kan jag ju heller inte välja rätt produkt.

Talare 3
Så vi måste veta dem. Vill jag att det ska fukta? Ska det rensa upp?

Talare 3
Ska det skydda eller hantera vätska? Eller allting kanske. Men kan vi inte svara på det så kommer vi inte kunna välja rätt produkt.

Talare 2
Ja det var en hel del olika röster och klipp från sårkonferensen i Jönköping. Är det nu dags igen? Eller hur? Har ni börjat planera för nästa?

Talare 3
Ja, så är det. Vi ligger flera år framåt här.

Talare 3
Ja. Nej, men nu är det dags för planering av nästa år och den är redan i full gång. Så vi ska vara i Malmö nästa år och då är det andra och tredje april. Så det är bara att gå in och anmäla sig.

Talare 2
Det är redan öppet.

Talare 3
Det är redan öppet. Vi håller på med slipningen av programdetaljerna, men det kommer att bli bra givetvis. Vi tar återigen med oss åsikter från utvärderingarna och försöker göra allting ännu bättre.

Talare 2
Men är det dags att planera inför två dagar då också tror ni? Ja. Det är detsamma?

Talare 3
Det är samma upplägg. Men som sagt, vissa detaljer har vi skruvat lite på. Så att alla ska bli så nöjda som det bara går. Det är vårt mål att alla ska känna att man åker från konferensen och får med sig någonting. Det kanske inte är så att du har med dig 100% nyheter, för jobbar du med det här så förhoppningsvis har du lite grundkunskap. Men att du ändå plockar med dig vissa saker och att du har fått inspiration till att jobba vidare. Kanske starta en sårmottagning eller prata med chefen om att starta en sårtjänst. Vad vet jag? Men någonting som gör att du kommer vidare i ditt arbete kring att hjälpa de patienterna som har svårläkta sår. Det är vår mission.

Talare 2
Jag kan tänka också att bara att få träffa varandra och vara helt fokuserad på den här frågan utan att det kommer in några akuta grejer i det hela.

Talare 3
Precis, det är jätteviktigt. Det är det. Det är jättekul och det är roligt att se så många kollegor som jobbar inom det här området. Bara att få prata med alla är jättekul. Vi hoppas givetvis att det kommer minst lika många till nästa år.

Talare 2
Det kanske blir deltagarrekord i Malmö. Men många olika professioner också.

Talare 3
Ja, precis. Det blir både undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, fotterapeuter, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, terapeuter, sjukgymnaster. Det är jättemånga.

Talare 2
Och representanter från lärare och säten.

Talare 3
Ja, precis. Ja, så det är kul. Och kommunikatörer.

Talare 2
Ja, just det. En i alla fall. Jag kanske träffade någon mer, men inte så. Det var ju trevligt. Jag hade förmånen att få säga hej till alla deltagare i början av konferensen. Då efterlyste jag lite skämt. Sårskämt är alltid uppskattat. Jag fick några förslag. Jag tänkte testa dem på dig, Malin. Jag hörde. Se vad du säger.

Talare 3
Vad kul.

Talare 2
Ja, då ska vi se här. Den här, vad tror du om den?

Talare 2
Vi fastnade i diskussionen om Cavilon Advanced. Det var väl?

Talare 3
Ja, det var ju roligt.

Talare 2
Den kräver lite förkunskap.

Talare 3
Ja, den är väldigt klistrig.

Talare 2
Det är väldigt klistrigt.

Talare 3
Du får nästan läsa den igen.

Talare 2
Vi fastnade i diskussionen om Cavilon Advanced.

Talare 2
Ja. Ja.

Talare 2
Ja, det var bra. Det var bra. Den var klistrig. Och den andra som jag skulle vilja testa på dig. Den är så här.

Talare 2
Man känner sig sårbar när konferensen inte varar längre.

Talare 3
Det var också väldigt bra. Det var lite besläktat med det som du sa förra säsongen. Men den var bra.

Talare 2
Den var bra. Den var den faktiskt.

Talare 2
Jag ska inte vara sämre än att jag ska försöka hitta någon form av eget skämt också.

Talare 2
Och då tänker jag så här. Ibland är det lite stressigt på jobbet. Det är det ena och det andra. Man måste kanske vara ledig eller någonting. Vad sa plåstret till såret? Allt är lugnt. Jag täcker upp för dig. Ja.

Talare 2
Ja, det var väl lite. Det var roligt. Lite okej i alla fall. Det var bra. Det var bra jobbat. Men ja.

Talare 2
Varför kan man inte lita på ett öppet sår?

Okänd
Jag vet inte.

Talare 2
Nej, men det läcker ju hemligheter som ett sår.

Talare 2
Ja, så är det.

Talare 3
Det var roligt.

Talare 2
Om man nu har sårskämt, var kan man skicka in dem?

Talare 3
Ja, det är till vår e-postadress. Vilken är den?

Talare 2
Särupppodden. Ja, precis. Jonkoping.se.

Talare 3
Ja, så är det. Tack.

Talare 2
Där kan man även ställa frågor och synpunkter om podden.

Talare 3
Vi körde ju så förra säsongen att man kunde skicka in frågor. Det var inte så mycket frågor, så vi hade avsnitt bara för det. Men vi är öppna för förslag, så får vi se var vi hamnar.

Talare 2
Det vore ju kul. Det är alltid roligt med kontakt med er lyssnare.

Talare 2
Ska vi avsluta?

Talare 3
Jag tror att vi är färdiga för den här gången.

Talare 2
Ja, så får vi se fram emot jättemånga avsnitt under året.

Talare 3
Ja, så gör vi.

Talare 2
Säger så.

Talare 3
Tack och hej. Tack och hej.

Talare 2 - 0:00
Välkommen till SÅR-podden. SÅR-podden är en podcast om sår. Vi diskuterar sårbehandlingar, förband, bedömningar, omläggningar och mycket, mycket mer. SÅR-podden är en podcast för dig som jobbar med sår, har sår eller är närstående till någon med sår eller helt enkelt vill veta mer om ämnet sår. Och vi som är i studion är Malin Munter.

Talare 1 - 0:23
Ja.

Talare 2 - 0:24
Hej.

Talare 1 - 0:25
Hej, Johan.

Talare 2 - 0:25
Och Johan Lundell heter jag, kommunikatör. Och vem är du, Malin?

Talare 1 - 0:28
Vem är jag? Jag är Malin Munter, sårsköterska i Jönköpings kommun.

Talare 2 - 0:32
Ja. Hur känns det här?

Talare 1 - 0:35
Ja, men nu är vi här igen.

Talare 2 - 0:37
Ja.

Talare 1 - 0:38
Det har gått några år sedan sist. Rätt många år. Sex, sju år sedan.

Talare 2 - 0:43
Sex, sju år utan SÅR-podden. När man tänker på det så är det både kort tid och lång tid.

Talare 1 - 0:49
Ja, men det är verkligen det. Det är jättekonstigt. För det känns som att det var igår samtidigt så känns det som att det inte var det.

Talare 2 - 0:55
Men vad har du gjort under de här åren?

Talare 1 - 0:58
Och varför är vi här igen kan man ju fundera på. Ja, men det är ju så här att när vi producerade SÅR-podden förra gången så vårt mål var att vi skulle ha ett gäng lyssnare. Men det blev ju mer än ett gäng faktiskt. Och säsong ett, som vi då kan kalla det, nu är vi på säsong två här. Det blev ju jättepopulär och det avsnittet som har haft mest lyssningar har ju över 10 000 lyssningar.

Talare 2 - 1:26
Vilket är helt fantastiskt roligt.

Talare 1 - 1:28
Ja, det trodde vi ju inte.

Talare 2 - 1:30
Nej, det trodde vi inte, men vi hoppades ju att många skulle vilja lyssna.

Talare 1 - 1:33
Ja.

Talare 2 - 1:34
Men det blev över förväntan bra.

Talare 1 - 1:36
Precis. Och sen så kom det ju faktiskt många förfrågningar om, kan inte spela in lite fler avsnitt? Och då började vi lura lite på det. Men sen kom ju pandemin i vägen. Och om vi nu får kalla det pausåren kom där. Allting lades på is. Vi hade väl det lite i bakhuvudet att det hade varit kul, men det var inte riktigt läge att spela in något sådant just då.

Talare 2 - 2:00
Nej, vi hade lite annat att pyssla med och sen hände det ju andra saker också. Ja.

Talare 1 - 2:06
Vad hände med dig, Johan?

Talare 2 - 2:07
Ja, vad hände med mig? Jag bytte jobb, bytte kommun. Från Jönköpings kommun så började jag jobba som kommunikatör i Vaggeryds kommun istället. Ungefär fyra, fem mil söder om Jönköping. Också som kommunikatör, men med helt andra förutsättningar egentligen. I en lite mindre kommun.

Talare 1 - 2:27
Och ändå så har vi samarbete kommunerna emellan.

Talare 2 - 2:31
Ja, det är jätteroligt.

Talare 1 - 2:33
Och det var ju lite där också vi började prata. Är det möjligt att ha en podd tillsammans när du inte jobbar i Jönköpings kommun längre? Och det är det.

Talare 2 - 2:42
Det är det faktiskt.

Talare 1 - 2:42
Så vi kan samarbeta kommuner emellan.

Talare 2 - 2:45
Vi är ju rätt duktiga på samarbeta mellan olika kommuner, men just det här sättet är ju unikt vad jag vet i alla fall hittills. Som är jätte, jätteroligt. Men du har ju varit hos oss.

Talare 1 - 2:57
Ja, jag har ju varit hos er och utbildat sjuksköterskor och undersköterskor i den hälso- och sjukvårdsfunktion. Och vi har ju ett hett samarbete. Vi har ju sår nätverk till exempelvis där det finns representanter i alla kommuner, inklusive Vaggeryd. Och sen är det ju också så när vi pratar om det här att vi skulle spela in SÅR-podden igen så kände väl jag att ska jag göra det här igen så vill jag gärna göra det med Johan.

Talare 2 - 3:27
Och ska jag göra det här igen så är det inte någon annan än Malin, det kan jag ju garantera.

Talare 1 - 3:33
Så det var ju väldigt kul att det faktiskt gick att få till. Så att säsong två av SÅR-podden är ett samarbete mellan Jönköpings kommun och Vaggeryds kommun. Superkul. Vi vidgar våra vyer. Du flyttade ju på dig.

Talare 2 - 3:48
Jag flyttade på mig.

Talare 1 - 3:49
Men jobbar fortfarande som kommunikatör.

Talare 2 - 3:51
Ja, jag jobbar.

Talare 1 - 3:52
Men i lite andra former och så där.

Talare 2 - 3:54
Ja, men det är ju lite annorlunda när man är i en mindre organisation. Man gör ju mycket av allt. Så är det ju. Jag kan tänka mig att det är likadant hos er. Om man jämför mellan olika kommuner och att på större kommun så finns det lite andra roller än vad det finns i mindre kommuner.

Talare 1 - 4:10
Ja, och det finns ju både positiva och negativa saker med båda två givetvis. Men om jag ska säga vad som har hänt sen sist med mig eller omkring mig eller vad man nu ska säga så. Ja, jag har ju lite fler strängar på min lyra nu.

Talare 2 - 4:26
Vad har du gjort då? Vad är det för strängar?

Talare 1 - 4:30
Ja, jag är fortfarande kvar som SÅR-ansvarig sjuksköterska i Jönköpings kommun. Och det är jätteroligt. Jag har inga planer på att ge upp det. Jag säger fortfarande att jag har världens bästa jobb. Jag har roligt varenda dag på jobbet och stormtrivs med det.

Talare 2 - 4:48
När jag läser på din avsändare i e-posten så står det något mer.

Talare 1 - 4:52
Ja, jag fick ett litet tillägg till hygien också. Ja, och det är ju det att de här bitarna hänger ju lite ihop. Jag har ju alltid pratat lite och utbildat lite om hygienbitarna också, för det hänger ju som sagt ihop med SÅR och SÅR-behandling. Men nu så kom vi fram till att det kanske är bra att jag formellt får det lilla påslaget.

Talare 2 - 5:14
Ska jag kalla dig nu för hygien och SÅR-sköterska?

Talare 1 - 5:18
Jag tycker vi kan ha SÅR-sköterska faktiskt. SÅR-sköterska. Så är hygien en liten parentes. Men ja, den finns där. Så är det ju. Och så är det ju SÅR-podden som jag spelar in på arbetstid, vilket också är helt fantastiskt. För det är inte så himla många sjuksköterskor som får spela in podd på arbetstid. Så jag är väldigt glad och tacksam över det. Det är otroligt lärorikt. Jag lärde mig jättemycket förra gången som jag gjorde detta, så jag hoppas att jag kan lära mig mer säsong två också. Vi har ju mitt jobb och sen så gör jag ju lite saker på fritiden också. Vissa är med i scouterna och vissa spelar bandy och vissa engagerar sig i idrottsföreningar. Och jag håller på med SÅR även på fritid.

Talare 2 - 6:04
Både på arbetstid och på fritid är det SÅR som gäller. Jag vet att vi pratade om i säsong ett, jag tror det var första avsnittet, det här med SÅR-nörderi. Och att du var en riktig SÅR-nörd och hade inga problem med att vi kallade dig för det. Och då ser vi det även på din fritid. Vad gjorde du? Vad gör du då på fritiden med SÅR?

Talare 1 - 6:21
Jag fick förmånen att bli invald i styrelsen i SSIS eller SÅR, sjuksköterskor i Sverige som det då egentligen heter. Och det här är en förening som arbetar för att lyfta SÅR-behandlingsfrågor i Sverige. Målet är att vi vill öka kunskapen för alla som träffar personer med SÅR. Så jag blev invald i styrelsen där. Vi träffas på fritiden och gör mycket saker för att utveckla. Bland annat har vi en medlemstidning som heter SÅR-Journalen. Och då fick jag frågan om jag kunde vara chefredaktör för den tidningen. Så det är jag.

Talare 2 - 7:04
Häftigt. Jag tänker att ni jobbar allihopa med SÅR på dagtid.

Talare 1 - 7:09
Precis. Vissa är forskare och vissa är bara kliniska.

Talare 2 - 7:11
Ja. Men det är en sjuksköterskeförening då?

Talare 1 - 7:14
Ja, det är en sjuksköterskeförening. Men man kan vara medlem i den som vi kallar det för associerad medlem. Då kan du vara egentligen vilken profession som helst. För att du är intresserad av SÅR och SÅR-behandlingsfrågor, men du har inte rätt att rösta på Års-möten och så. Men man kan vara medlem ändå även om man inte jobbar som sjuksköterska. Det är en ideell förening och vi är SÅR-nördar allihopa.

Talare 2 - 7:38
Men ni träffas ibland på arbetstid?

Talare 1 - 7:41
Enstaka gånger. Vi behöver träffas oftast flera dagar. Så det blir just helgerna som går.

Talare 2 - 7:47
Det är fokus på. Men det är bra. Det är engagemang.

Talare 1 - 7:51
Som sagt, en del är med i andra föreningar. Nu är det kanske många som tycker att det är konstigt just att det är SÅR jag jobbar med på arbetstid också. Men man är ju olika som människor och det är ju bra, tänker jag. Nu råkar det vara så att jag tycker det här är väldigt, väldigt roligt.

Talare 2 - 8:09
Men du sa innan att du har lärt dig så mycket kring SÅR-podden. Det är ju ett sätt att sprida kunskap. Gör du något mer för att få ut detta? Ja, det gör jag.

Talare 1 - 8:22
Jag kan bara fortsätta lite på det också. Den här tidningen SÅR-journalen skickas ut till alla medlemmar och 5 000 vårdgivare runt om i Sverige. Den har blivit väldigt välkänd. Så vi sprider ordet, kan man säga, med hjälp av den. I och med att jag sitter med i den här föreningen, så får vi också erbjudanden om andra uppdrag, till exempel Vårdhandboken. Så jag och min kollega Hanna Andersson, som jobbar på Region Jönköpings län med bas på Eksjö vårdcentral, vi samarbetar på SÅR-behandlingsavsnittet i Vårdhandboken. Och har hand om det.

Talare 2 - 9:02
Just det. Och då släpper man en sådan här bok?

Talare 1 - 9:05
Ja, den är ju på nätet. Så det är ju en metodbok för alla som jobbar i vården. Hur ska vi göra? Så där har vi också fått möjlighet att påverka. Hur gör vi i Sverige kring SÅR och SÅR-behandling?

Talare 2 - 9:18
Vilka är det som använder den metodboken?

Talare 1 - 9:21
Alla.

Talare 2 - 9:21
Alla i Sverige? Det är regioner och kommuner?

Talare 1 - 9:24
Alla. Det är den som man hänvisar till.

Talare 2 - 9:26
Så här har ni en väldig möjlighet?

Talare 1 - 9:30
Absolut. Väldigt tung. Vi fick ta över den här delen efter Kristina Lindholm, som fortfarande är Sveriges SÅR-guru. Men hon är ju lite äldre och känner att hon vill tagga ner lite. Och då fick vi frågan att ta över detta. Och det är en väldigt stor ära att få göra det. Men återigen, en möjlighet att kunna påverka, att vi ska göra rätt. Det är ju huvudsyftet med allting. Så jättekul. Vi lägger otroligt mycket tid på detta på fritiden.

Talare 2 - 10:07
Ja, men det är bra att vi kan göra det här.

Talare 1 - 10:08
Jag brukar säga så här, att så länge jag känner att ryggsäcken fylls på med positiva saker och att det ger mer än vad det tar, så kör jag.

Talare 2 - 10:20
Och nu både fyller vi på och ger ju. Så vi hoppas att vi får mer påfyllning än vad det tar. Men vi började spela in 2017-2018 och jag tänker att du har träffat jättemycket kollegor runt om i Sverige efter detta. Med någon som har känt igen dig.

Talare 1 - 10:36
Ja, det har ju varit lite roligt på, jag vet i början där när Sårpodden fortfarande var rätt så ny, så när jag åkte på konferenser så vet jag att jag började prata med några kollegor från någon annan stad, bara helt apropå. Och så tittade de väldigt konstigt på mig. Jag tänkte, har jag någonting i ansiktet eller vad är det? Och då sa jag, vi känner igen din röst. Sårpodden kanske. Och då var det liksom, haken åkte ner till backen. Är det du som är Malin i Sårpodden? Det är Starstruck, vilket var jättekonstigt. Jag har skrivit autograf också.

Talare 2 - 11:17
Jaha, wow.

Talare 1 - 11:19
Ja, väldigt ödmjukt, men otroligt roligt. Och bara det faktum att folk lyssnar på Sårpodden. Det är jättehäftigt.

Talare 2 - 11:27
Men det är härligt att det som vi gjorde då fick ringar på vattnet på olika sätt och sen får vi chansen igen på det sättet. Och det är verkligen roligt.

Talare 1 - 11:35
Jag kan säga att det fick större ringar på vattnet, mycket större ringar än vad jag någonsin hade trott. Och jag får ju fortfarande mail. Vi skapade ju en mailbox.

Talare 2 - 11:47
Ja, just det.

Talare 1 - 11:48
Jag får ju fortfarande mail till den. Och jag blir uppringd ibland från anhöriga, patienter själva, kollegor. Jag får mail från olika chefer runt om i landet på olika vårdinstanser som bara ibland vill bolla lite saker och det är väldigt högt och lågt om allt som har inom det här området att göra. Och det är ju jätteroligt för vi har ju satt det här på kartan.

Talare 2 - 12:11
Jag vet. Första gången vi körde så hade vi faktiskt några tillfällen när vi fick in frågor på mailen som vi kunde svara på i avsnittet.

Talare 1 - 12:17
Ja, det var ju så poppis. Vi fick ju avsätta två avsnitt med bara frågor och svar.

Talare 2 - 12:22
Men det får vi se. Har man chans även den här säsongen tycker du eller?

Talare 1 - 12:26
Ja, men jag tänker det. Mejlen är ju öppen.

Talare 2 - 12:30
Mejlen är fri.

Talare 1 - 12:31
Ja, mejlen är fri. Och kommer det mycket frågor så är inte det alls omöjligt. Vi får vara lite levande här tänker jag och se vad som händer.

Talare 2 - 12:39
Om vi kör på samma mejladress sarpoddenattjonkoping.se, Precis.

Talare 1 - 12:45
Det som jag märkt under de här åren som sedan sist då, det är att Sverige och världen är kunskapstörstande kring de här frågorna. Kunskapen är tyvärr fortfarande väldigt låg och vården är ju ansträngd idag och det är lätt att det blir fokus på fel saker när man är stressad och har mycket att göra. Och vi vill ju gärna leda rätt. Det är som en del bland böcker och vårdhandsböcker och tidningar så är podd en del.

Talare 2 - 13:19
Jag tänker också att den rollen som jag har, jag kan ju fortfarande nästan ingenting om så även fast jag fick lära mig ganska mycket i första säsongen. Så tänker jag att i den här säsongen ska jag försöka ställa lite frågor och kanske undra varför gör ni så här och vad ska det kunna leda till och så där. Det är ju liksom min roll i det här.

Talare 1 - 13:38
Det var ju det också som många sa till mig att det är så bra med Johan för han kan ju ingenting.

Talare 2 - 13:43
Han kan ingenting om så.

Talare 1 - 13:45
Han ställer de här frågorna. Det var också en av anledningarna till varför vi ville köra den här konstellationen igen. Det blev väldigt bra.

Talare 2 - 13:53
Men nu då, nu kör vi det här avsnittet. Det är ju som en uppvärmning för oss. En liten teaser. En teaser för att komma igång igen och känna att vi är på banan.

Talare 1 - 14:05
Ja, jag tror att vi är på banan, Johan.

Talare 2 - 14:08
Nu när jag har några minuter in så börjar det kännas lite som vanligt. Men för mig är det nytt att komma tillbaka hit till studion. Få träffa lite bekanta här ute och det är jätteroligt på alla sätt. Men vad ska vi göra i vår då?

Talare 1 - 14:21
Ja, vad ska vi göra? Alltså det är också så här, kan jag lägga till det då att sedan senast så har ju jag fått förmånen att träffa och nätverka med massa olika kollegor i Sverige och i världen. Och det är ju helt fantastiskt. Det är så berikande och det har ju berikat även mitt arbete i Jönköpings kommun med de här nätverkssätena. Så det är väl det som är det konstiga eller bra med mina fritidsintressen att det berikar även mitt arbete på ett väldigt, väldigt informativt och bra sätt. Men det här vill jag ju givetvis utnyttja lite. Så jag hoppas att vi kan få till lite intervjuer med människor inom det här området på lite olika sätt.

Talare 2 - 15:04
Precis, jag tänker att ute hos oss i Vaggeryds kommun så har vi mycket personal som säkert kan bidra på något sätt. Vi tänkte ju det.

Talare 1 - 15:13
Och sen har vi ju lite inslag, det som har hänt oss sen sist. Att vi har ju vårdförlopp och vårdprogram inom de här områdena. Och om jag säger vårdförlopp och vårdprogram, vad tänker du då? Vad är din spontana reaktion?

Talare 2 - 15:27
Spontan på vårdförlopp och vad sa du mer?

Talare 1 - 15:29
Vårdprogram.

Talare 2 - 15:30
Vårdprogram säger jag, yes. Det lät jättekul.

Talare 1 - 15:33
Nu är du lite ironisk tror jag.

Talare 2 - 15:34
Jag vet inte riktigt vad det är. Jag tänker att det är någonting man måste hålla ögonen på förstås när man jobbar med sår och sårbehandling.

Talare 1 - 15:43
Vad du är diplomatisk här Johan.

Talare 2 - 15:46
Kan du berätta lite kort vad det är då?

Talare 1 - 15:48
När jag först hörde talas om vårdförlopp och vårdprogram så min första tanke innan man börjar tänka, den som bara kommer så där, som man inte kan, den bara kommer. Så är det ju att, oj, det här lät tungt. Och någonting som man lägger på skrivbordet eller någonting som någon har skrivit som ingen sen läser. Det var min första reaktion. Sen när jag satte mig mer in i detta och började läsa och började förstå och vi då i SSIS började diskutera detta så tänkte jag att det här är ju så himla bra. Varför vet man inte om att det här finns?

Talare 2 - 16:23
Vem är det som tar fram ett sådant material då?

Talare 1 - 16:24
Ja, men det är så att SKR och staten har gjort en överenskommelse om att, eller man har sett att vården är väldigt ojämlik i Sverige. Du får olika vård beroende på var du bor och vilken region som du tillhör. Och så ska det givetvis inte vara. Så man har beslutat sig för att nej, vi behöver samla den bästa tillgängliga kunskaper som finns baserat på den senaste forskningen som finns och ska vi printa ner det i ett dokument eller ett sådant här vårdprogram och vårdförlopp då. Så man har samlat de här människorna som är kunniga inom de olika områdena inom sår och de har tillsammans upprättat de här dokumenten. Så det här är ju otroligt faktaspäckade dokument och helt fantastiska och ändå så är det ingen som känner till dem.

Talare 2 - 17:12
Nej, men då känns det som att vi skulle kunna fördjupa oss lite. Ja, och det finns ju olika, det är inte bara sår, ett sådant här vårdförlopp.

Talare 1 - 17:19
Det finns för venös sjukdom i benen, arteriell sjukdom i benen, kritisk i kemi och så vidare. Så att jag tänkte att vi ska sätta de här lite på kartan på ett lättsamt sätt. Ibland så kan det ju vara lite skrämmande med sådana här dokument. Kan jag uppleva det? Och just när jag pratar med kollegor runt om att det är svårt och det är tungt. Ja. Och du och jag är bra på att göra saker till lite mer lättsamt.

Talare 2 - 17:41
Ja, men vi sa innan att man redan kanske har mycket att göra och man kanske är lite stressad och det kanske är lite tufft att sätta sig med ett tungt styrdokument eller informationsmängd som är så stor. Här kanske vi kan filtrera vad är det viktigaste, vad måste man fokusera på?

Talare 1 - 17:56
Och lyfta ur lite saker så kan du få förklara eller säga vad du inte fattar.

Talare 2 - 18:00
Jag tror att du får förklara vad jag inte fattar. Det tror jag är det absolut bästa faktiskt. Men.

Talare 1 - 18:07
Så det är väl en av huvudpunkterna kan vi säga att grunden kommer vara. Ja, det. Men sen hoppas vi att vi kan kanske införliva lite andra favoritdelar som vi hade i säsong ett. Till exempelvis förbandsprovningen när Johan fick prova framförallt klistriga produkter på sina armar med lite behåring på. Och framförallt borttagandet av dem.

Talare 2 - 18:30
Det finns ju olika höjdpunkter på olika sätt. Det gör fruktansvärt ont i alla fall att ta bort vissa plåster. Men du har ju tekniker för det också. Man kan ju rycka på två fast man räknar till tre.

Talare 1 - 18:40
Jag kan faktiskt säga när vi pratar om det nu så fick jag faktiskt ett mail idag från en professor i Örebro som jobbar med just tejper och häftor på huden och hur man kan minska lidande hos patienter. Så det pågår forskning kring det också Johan.

Talare 2 - 18:54
Häftigt. Man kan ju forska om väldigt många olika saker faktiskt. Ja. Nej men det ser jag fram emot.

Talare 1 - 19:01
Sen har vi ju en annan sak på agendan här nu som inte ligger så långt bort faktiskt. I april. Det är så här att SSIS anordnar varje år Sveriges största sårkonferens på olika ställen i Sverige. Och det här året så är det i Jönköping.

Talare 2 - 19:23
Ja, superkul.

Talare 1 - 19:24
På Elmia. Så det ska bli jätteroligt. Och Johan, du ska ju vara där också.

Talare 2 - 19:29
Jag ska vara där. Jag kommer att dyka upp på. Det är absolut premiär för min del i det sammanhanget. Det ska bli jättekul att träffa lyssnare och se vilka som är andra sårnördar gissar jag. Precis.

Talare 1 - 19:43
Du kommer att träffa 500 sårnördar Johan.

Talare 2 - 19:47
Ja, men då får ni passa på också och ställa lite frågor och tips på vad vi kan ta upp i den här säsongen. Då hinner vi spela in ganska många avsnitt efter det.

Talare 1 - 19:56
Har ni nu inte anmält er till den här konferensen så gör det. Det finns en anmälningslänk på Sår och sjukvårdsskolor Sveriges hemsida. Så då går man in och anmäler sig där och konferensen är ju 10-11 april. Två dagar som är fullspäckade med sår och sårbehandling. Det kan ju nästan inte bli bättre.

Talare 2 - 20:16
Nej, det kan det nog inte om man har det som intresse både på dagen och på fritiden. Det är ju perfekt. Och så får man möta våren i Jönköping. April är det säkert jättefint väder.

Talare 1 - 20:28
Ja, vi kommer ha en väldigt trevlig och intressant och givande workshop med grisfötter. Vad tror du vi ska göra med dem Johan?

Talare 2 - 20:39
De tror jag vi ska griljera också. Smaska i oss på något gott sätt på kvällen.

Talare 1 - 20:44
Nästan.

Talare 2 - 20:44
Det ser jag fram emot. Jag kan sätta mig i kameran och ta några bilder.

Talare 1 - 20:48
Vi ska skära grisfötterna.

Talare 2 - 20:50
Det ska ni göra.

Talare 1 - 20:51
Ja, vi ska göra det. Vi ska debridera på dem. Så man ska få lära sig att skära. För grishud är väldigt bra att lära sig på innan man går på människor.

Talare 2 - 21:01
Ja, det liknar grishud.

Talare 1 - 21:04
Strukturen liknar människan. Vi har haft den workshoppen tidigare. Väldigt uppskattad. Och just det här lite hands-on.

Talare 2 - 21:11
Kan man hitta grisfötter med ett trycksår till exempel?

Talare 1 - 21:16
Det kan man säkert hitta. Men vi kommer skapa fusknekroser på de här grisfötterna.

Talare 2 - 21:23
Och då är död hud.

Talare 1 - 21:24
Titta vad du kommer ihåg Johan. Jag är imponerad.

Talare 2 - 21:29
Ibland tycker en del i min bekantskapsgräns att jag har snappat upp för mycket kopplat till sårbehandlingar.

Talare 1 - 21:34
Det kan du ju tänka på när man går på någon middag med någon som inte vet vad jag jobbar med. Och så kommer frågan, vad jobbar du med? Den blir alltid väldigt konstig. Så får jag alltid upprepa det för de förstår inte vad det är jag säger. Och så ser jag på min man som sitter bredvid. Då börjar han himla med ögonen.

Talare 2 - 21:54
Han har hört det förut också. Ja, så är det. Det är väl jättebra att man kan ha ett bra samtalsämne på middagar. Även fast det inte serveras gris.

Talare 1 - 22:05
Vi hoppas att ni vill följa med på den här resan den här säsongen. Så fortsättning följer.

Talare 2 - 22:16
Skicka ett mejl med glada hejarop också. Det blir vi jätteglada för. Skicka till sårpodden att jonkoping.se så hör vi att ni finns där ute. Ja, det var väl det Johan. Hur många år sedan var det nu? 6-7. Ja, men tiden går fort och lika roligt fortfarande. Det kommer bli superbra.

Talare 1 - 22:36
Helt fantastiskt.

Talare 2 - 22:37
Ja, brukar vi säga något speciellt när vi slutar?

Talare 1 - 22:39
Ja, du brukar ha en liten ramsa.

Talare 2 - 22:41
Tack och sår. Sår och hej. Jag kommer inte ihåg.

Talare 1 - 22:43
Kul så länge det varar.

Talare 2 - 22:45
Kul så länge det varar. Jag tror vi sa lite olika saker i olika avsnitt.

Talare 1 - 22:48
Vi får komma på lite sådana.

Talare 2 - 22:50
Det får vi göra. Nu var det här en teaser så du har inget färdigt skämt tror jag. Utan det får vi ta när det närmar sig.

Talare 1 - 22:58
Nej, men det var nog det för denna gång.

Talare 2 - 23:00
Då stannar vi där.

Talare 1 - 23:02
Ja, tills nästa gång.

Talare 2 - 23:03
Ja, det är kul så länge det varar. Hej då. Hej.