Tips vid värmebölja

Här får du information om hur du kan skydda dig själv och andra om det blir riktigt varmt. Tänk på att barn och äldre är extra känsliga för höga temperaturer.

Extrem värme är farlig för alla, men äldre, kroniskt sjuka, små barn, gravida, personer som tar viss medicin eller personer med funktionsnedsättning är särskilt utsatta. En värmebölja kan innebära en allvarlig hälsorisk i dessa grupper.

Hjälp personer i din närhet som kan vara extra känsliga, till exempel äldre eller sjuka. Fråga om de behöver hjälp med att dricka eller hålla bostaden sval. Följ vädervarningar från SMHI via smhi.se eller radio.

Var uppmärksam på inomhustemperaturen

Risken för hälsoproblem ökar när temperaturen stiger inomhus. Riskerna ökar när det är varmt under flera dagar i följd, särskilt om det också är varmt inomhus.

Drick mer – vänta inte på att du blir törstig

Vatten är bäst, men andra drycker kan också hjälpa om det är svårt att få i sig tillräckligt med vätska. Undvik alkohol. Ät gärna vätskerik mat, t.ex. grönsaker och frukt. Lite extra salt på maten kan vara bra för att ersätta det salt du förlorar när du svettas. Personer med exempelvis funktionsnedsättning kan behöva hjälp med att dricka.

Försök ordna en sval miljö

Använd gardiner, persienner och markiser men om detta inte finns så kan ett lakan, filt eller liknande användas istället för att hålla sol och värme utanför. Försök att vistas på bostadens svalaste plats. Finns en källare är där oftast svalare. Vädra nattetid när det är svalare ute och ställ upp korsdrag.

Skydda dig mot solen

Skydda dig mot solen genom att vara i skugga, använda huvudbonad och kläder som täcker huden.

Ordna svalkande åtgärder

En kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ eller ett kallt fotbad. Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande syntetkläder. Blöta ett lakan att ha över sig i sängen kan vara ett alternativ för att kunna sova.

Ta det lugnt

Framförallt under dygnets varmaste timmar. Undvik fysiska aktiviteter.

Lyssna på kroppens varningssignaler

Förhöjd kroppstemperatur, puls och andning kan vara tecken på att kroppen påverkas av värmen. Börjar du känna sig onormalt yr eller trött kan det också vara en signal på att hälsan är påverkad. Muntorrhet eller minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Vid vätskedrivande läkemedel kan dosen behöva justeras. Kontakta vårdpersonal om du tar läkemedel som kan påverkas av värme.

Får du besvär i samband med höga temperaturer bör du kontakta din vårdcentral eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Om du har allvarliga symtom eller läget är akut ska du ringa 112.

Tillhör du eller en anhörig riskgrupperna?

  • Äldre - När man blir äldre kan temperaturregleringen och förmågan att känna törst bli sämre.
  • Kroniskt sjuka - Hälsoproblem såsom hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, demens, diabetes och psykisk sjukdom ökar risken.
  • Personer med funktionsnedsättning - Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler. För personer med fysisk funktionsnedsättning kan kroppens signalsystem vara satt ur funktion, de kan också behöva praktisk hjälp med till exempel extra dryck, klädbyten och att förflytta sig till svalare platser.
  • Små barn och gravida - kan vara särskilt känsliga när det blir varmt. Små barn har oftast inte utvecklat sin förmåga att svettas. Gravida har en viss risk att föda för tidigt.
  • Personer som tar viss medicin - Vissa mediciner påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och neuroleptika.

Inomhustemperatur i bostaden

Under varma sommardagar kan temperaturen inomhus bli hög och påverka hälsan. Det finns flera enkla sätt att hålla nere värmen i bostaden:

  • Dra ner persienner eller gardiner dagtid för att stänga ute solen
  • Vädra främst kvälls- eller nattetid när det är svalare ute
  • Skapa korsdrag genom att öppna fönster och dörrar
  • Stäng av apparater som alstrar värme, till exempel datorer och TV
  • Använd gärna fläkt för att få luften att cirkulera

Om temperaturen ändå är hög under en längre period kan du kontakta din hyresvärd eller bostadsrättsförening. De ansvarar för att inomhustemperaturen normalt inte överstiger cirka 26 grader. Vid kortvariga värmetoppar kan temperaturen bli högre.

Får du ingen hjälp kan du vända dig till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor, som kan ställa krav på att fastighetsägaren ska utreda och eventuellt åtgärda inomhustemperaturen.

Läs mer om vanliga problem i boendemiljön, vad du kan göra och hur du lämnar klagomål via länken nedan.

Problem och störningar i din bostad eller boendemiljö

Länkar

1177 – Råd vid mycket varmt väder Länk till annan webbplats.

Folkhälsomyndigheten – Ta hand om dig själv och andra vid värmebölja Länk till annan webbplats.

Senast granskad/publicerad: