search
Sök
menu
Meny

Internationella projekt

Här finns information om pågående och avslutade internationella projekt som ägt rum i Jönköpings kommun. Internationella projekt kan bland annat avse studiebesök samt utbildningskonferenser i utlandet m.m.

Visingsö förskole- och skolområde, Kumlabyskolan

Vad är det för projekt ni bedriver/bedrivit?

Ett skol- och förskole projekt vid namn Partnerskapsprojekt. Det fanns ett behov på skolan att utveckla och få ett tydligare internationellt perspektiv på undervisningen. Vi ville också få en ökad interkulturell förståelse. I och med att en av lärarna på skolan hade kontakt och även besökt skolor i Sierra Leone tidigare blev det självklart att använda sig av den här kontakten.

Vad för slags finansiering har ni använt er av för att kunna bedriva projektet?

2010 ansökte lärarna om ett kontaktskapande besök och bjöd in två lärare från Sierra Leone att under två veckor besöka Kumlabyskolan. Det blev en succé och samarbetet fortsatte genom att söka till Partnerskapsprogrammet. Det har blivit flera besök i båda länderna sedan dess. Det senaste var fyra lärare från Visingsö som besökte Sierra Leone under februari.

Lärarutbytesprojektet finansieras till 50 % av Universitets- och Högskolerådets Atlaspartnerskap. Resten är en egeninsats.

Varifrån fick ni information om den specifika möjligheten till finansiering?

En lärare på skolan hade kännedom om Atlaspartnerskap och tyckte att lärarna skulle skicka in en ansökan.

Länkar
Frågorna besvarade av:

Yvonne Wetterbrandt

Annelie Merkell

Growkomp, EU-pengar till företag

EU-pengar ska delas ut till 10 Jönköpingsföretag för att bland annat skapa ökad tillväxt och bättre kompetensförsörjning. Projektet kallas Growkomp och är en gemensam satsning för Jönköping, Nässjö och Vaggeryd.

Länkar

Growcomp

Svenska ESF-rådets projektbanklänk till annan webbplats

Per Brahegymnasiet

Vad är det för projekt ni bedriver/bedrivit?

Elever på yrkesprogrammet Hotell- och turism på Per Brahegymnasiet får en möjlighet att göra praktik på Kreta eller i Budapest under fyra veckor. En lärare åker med eleverna och stannar i en vecka. Resterande två veckor får eleverna vara på egen hand. De bor i en lägenhet. Dagtid är eleverna tid på praktikplatsen. Praktiken ger dessa elever stor lärdom om turismbranschen, livet och sig själva.

Vad för slags finansiering har ni använt er av för att kunna bedriva projektet?

Finansieringen kommer från en ansökan till Erasmus + mobilitet yrkesutbildning. Det innebär medel som täcker elevers resor, boende och uppehälle under deras praktik utomlands. Skolan har säkrat finansiering från Erasmus + mobilitet yrkesutbildning ända fram till 2018.

Varifrån fick ni information om den specifika möjligheten till finansiering?

Per Brahe gymnasiet har tidigare fått medel från Atlas för olika projekt och därifrån fick information om att nya Erasmus skulle starta.

Länkar
Frågorna besvarade av:

Daniel Tidstrand

Attarpskolan 7-9

Vad är det för projekt ni bedriver/bedrivit?

Förra året fick skolan besök av lärarstudenter från State College, USA. Det resulterade i ett intresse av att fortsätta ett samarbete med syfte att lära sig mer av varandra. Lärarna insåg snabbt att det inte skulle gå utan ekonomiskt bidrag.

Vad för slags finansiering har ni använt er av för att kunna bedriva projektet?

Lärarna skickade in en ansökan till Atlas konferenser. Ansökan blev godkänd och därmed fick ett antal lärare möjligheten att delta i en konferens för lärare och forskare inom utbildningsväsendet i Philadelphia USA. Det besöket kombinerades med ett studiebesök på det universitet som lärarstudenterna praktiserade vid.

Varifrån fick ni information om den specifika möjligheten till finansiering?

Chantal Coté som är internationell strateg på Jönköpings kommun informerade oss om aktuella webbsidor där vi kunde ansöka för att få finansiering för vårt projekt.

Länkar
Frågorna besvarade av

Linnéa Claesson

The Lakes in Our Lives, Erik Dahlbergsgymnasiet

Vad är det för projekt ni bedriver/ bedrivit?

”The Lakes in Our Lives” var ett samarbetsprojekt med sju partnerskolor 2014-2016 med Bulgarien, Island, Polen, Rumänien, Tjeckien, Turkiet och Sverige. Samtliga skolor låg i närheten av en sjö, vilket var ett krav för att få vara med i projektet. Med våra sjöar som utgångspunkt arbetade vi under två års tid med följande temaområden:

  • Kulturarv
  • Sport- och fritid
  • Flora och fauna
  • Hållbar utveckling
  • Hot mot våra sjöar

Inom varje temaområde jobbade flera klasser på respektive skola med projektuppgifterna. För varje tema möttes sedan representanter (några elever och några lärare) för de olika partnerskolorna till ett projektmöte i något av deltagarländerna. Detta tillfälle gav möjlighet till erfarenhetsutbyte kring och redovisning av aktuellt temaområde. Det var också en chans att lära känna ett annat EU land och möta ungdomar och lärare från de olika partnerskolorna.

Vad för slags finansiering har ni använt er av för att kunna bedriva projektet?

Lärarna ansökte om finansiering från Erasmus+ strategiska partnerskap för åren 2014 till 2016. Erasmus+ strategiska partnerskap riktar sig till skolor samt lokala, regionala och nationella utbildningsmyndigheter. Man kan söka medel för strategiska erfarenhets- och utvecklingsprojekt inom skolområdet.

Varifrån fick ni information om den specifika möjligheten till finansiering?

Vår skola har satsat på en internationell koordinator som på halvtid arbetar med internationella frågor. I uppgifterna ingår bland annat att informera om stipendieprogram, hitta nya stipendieformer och ge stöd och vägledning när det gäller internationaliserings­arbetet. Det handlar också om att söka finansiering, t.ex. EU-medel, för att genomföra av olika projekt. En viktig informationskälla och ett stöd för koordinatorn är UHR i Stockholm. Att delta i deras informationsmöten och ha kontinuerlig koll på deras hemsida ger mycket information, tillsammans med e-post- och telefonkontakter.

Genom att delta i olika informationsmöten (ordnade av UHR och de olika programmen) träffar jag kollegor från andra skolor. Vi utbyter tankar och strategier vad gäller internationaliseringsarbete på våra skolor. I kontakten med olika projektpartners lär man sig också mycket och får idéer om möjligheter att söka nya bidrag.

Länkar
Frågorna besvarades av

Katarina Sebenius

Internationalisering – en väg till framgång, Erik Dahlbergsgymnasiet

Vad är det för projekt ni bedriver/ bedrivit?

Det är ett EU-projekt, ”Internationalisering – en väg till framgång”, som är ett tvåårigt kompetensutbildningsprojekt för lärare. Det har två huvudspår; dels hållbar utveckling och dels fortbildning för språklärare.

När det gäller hållbar utveckling deltar lärare med olika ämneskombinationer i kurser/konferenser. De rustas för att på hemmaplan bidra till att dessa viktiga tankar genomsyrar vår verksamhet på ett mer naturligt sätt. Vi vill ta ett helhetsgrepp kring detta uppdrag som återfinns i de flesta ämnesplaner. Därför fortbildas pedagoger med olika ämnesingångar i hållbar utveckling. Fem engelsklärare har varit på kurs i Storbritannien med tema Shakespeare. Tidigare har en spansklärare varit iväg på kurs. Jobbskuggning har skett i Tyskland, vilket ledde till vårt elev-och lärarutbyte med Eisenhüttenstadt.

Vad för slags finansiering har ni använt er av för att kunna bedriva projektet?

Vi ansökte om medel från Erasmus+ mobilitet för vårt projekt för åren 2015-2017. Erasmus + mobilitet ger lärare, skolledare och annan personal möjlighet att kompetensutveckla sig och utbyta erfarenheter med kollegor i andra länder. Syftet är att projektet ska bidra till att höja kompetens och kvalitet i utbildningen. Vi ansökte utifrån vårt skolutvecklingsbehov. Erasmus+ mobilitet vänder sig till skolor på olika nivåer som vill erbjuda sin personal lärarutbyte, kompetensutveckling i ett annat europeiskt land m.m.

Varifrån fick ni information om den specifika möjligheten till finansiering?

Vår skola har satsat på en internationell koordinator som på halvtid arbetar med internationella frågor. I uppgifterna ingår bland annat att informera om stipendieprogram, hitta nya stipendieformer och ge stöd och vägledning när det gäller internationaliseringsarbetet. Det igår också att söka finansiering, t.ex. EU-medel, för att genomföra olika projekt. En viktig informationskälla och ett stöd för mig som koordinator är UHR i Stockholm. Att delta i deras informationsmöten och ha kontinuerlig koll på deras hemsida ger mycket information tillsammans med e-post- och telefonkontakter.

Genom att delta i olika informationsmöten ordnade av UHR och de olika programmen träffar jag kollegor från andra skolor för att utbyta tankar och strategier vad gäller internationaliseringsarbete på våra skolor. I kontakten med olika projektpartners lär man sig också mycket och får idéer om möjligheter att söka nya bidrag.

Länkar
Frågorna besvarades av

Katarina Sebenius

Möten med vårdperspektiv Hönefoss – Jönköping, Erik Dahlbergsgymnasiet

Vad är det för projekt ni bedriver/ bedrivit?

Detta treåriga samarbetsprojekt med namnet ”Möten med vårdperspektiv Hönefoss – Jönköping” fokuserar på möten mellan människor, möten mellan elever och lärare från två nordiska vårdutbildningsorganisationer på gymnasienivå. Det fokuserar också på möten mellan vårdtagare och personal – som vi förbereder våra elever för på respektive skola. Syftet är att utveckla och stärka våra skolors samarbete på olika nivåer i våra organisationer och främja samarbetet mellan skola och arbetsliv.

Projektet innehåller såväl elev- som lärarutbyte och ska pågå under tre år. Utbytena ska ge inblick i respektive lands vårdutbildning, men också i skolornas samarbete med arbetslivet och elevernas praktik ute på fältet. Vid lärarutbytena sker ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte när det gäller att utveckla pedagogiken på yrkesförberedande program – inriktning vård. Två gånger åker fem elever och en lärare från respektive skola till den nordiska partnerskolan för en veckas utbyte. Lärarutbyten kommer att ske fem gånger.

Utöver elev- och lärarmobiliteterna kommer elever och lärare att ha kontakt och samarbeta kring olika teman med hjälp av digital teknik i form av e-post, Facebook och Skype. Några av temauppgifterna är lagstiftning, yrkesroll, nordiska språk och vardagsjuridik.

Vad för slags finansiering har ni använt er av för att kunna bedriva projektet?

Vi ansökte till Nordplus Junior för att få finansiering för vårt projekt som pågår från 2015 till 2018. Inom Nordplus Junior är det möjligt för skolor att söka medel för samarbete med skolor i både de nordiska samt baltiska länderna. Nordplus Junior vänder sig till förskolor, grundskolor och gymnasieskolor samt även organisationer och institutioner som arbetar eller har starka intressen inom skolutbildningsområdet.

Varifrån fick ni information om den specifika möjligheten till finansiering?

Vår skola har satsat på en internationell koordinator som på halvtid arbetar med internationella frågor. I uppgifterna ingår bland annat att informera om stipendieprogram, hitta nya stipendieformer och ge stöd och vägledning när det gäller internationaliseringsarbetet. Det igår också att söka finansiering, t.ex. EU-medel, för att genomföra olika projekt. En viktig informationskälla och ett stöd för mig som koordinator är UHR i Stockholm. Att delta i deras informationsmöten och ha kontinuerlig koll på deras hemsida ger mycket information tillsammans med e-post- och telefonkontakter.

Genom att delta i olika informationsmöten ordnade av UHR och de olika programmen träffar jag kollegor från andra skolor för att utbyta tankar och strategier vad gäller internationaliseringsarbete på våra skolor. I kontakten med olika projektpartners lär man sig också mycket och får idéer om möjligheter att söka nya bidrag.

Länkar
Frågorna besvarades av

Katarina Sebenius

A School Library Built for the Digital Age, Erik Dahlbergsgymnasiet

Vad är det för projekt ni bedriver/ bedrivit?

 

Inom Atlas konferens-programmet deltog våra två skolbibliotekarier i en konferens 2016 i Tokyo med temat ”A School Library Built for the Digital Age”. I och med att Erik Dahlbergsgymnasiet gör en storsatsning på biblioteket för att ligga i framkant i den digitala utvecklingen, passade deltagandet på konferensen väl in i utvecklingsarbetet.

Vad för slags finansiering har ni använt er av för att kunna bedriva projektet?

Vi ansökte till Atlas konferens för att få finansiering till vårt projekt under år 2016. Atlas konferens vänder sig till personal på förskolor, skolor, vuxenutbildningar och resurscentrum som vill delta på konferenser internationellt med syfte att etablera kontakter och utveckla sitt arbete. Målet är att lärare ska använda och sprida sina nya kunskaper och metoder – som de fått under konferensen – i sin undervisningsmiljö med syfte att bidra till utvecklingen av skolan eller organisationen.

Varifrån fick ni information om den specifika möjligheten till finansiering?

Vår skola har satsat på en internationell koordinator som på halvtid arbetar med internationella frågor. I uppgifterna ingår bland annat att informera om stipendieprogram, hitta nya stipendieformer och ge stöd och vägledning när det gäller internationaliseringsarbetet. Det igår också att söka finansiering, t.ex. EU-medel, för att genomföra olika projekt. En viktig informationskälla och ett stöd för mig som koordinator är UHR i Stockholm. Att delta i deras informationsmöten och ha kontinuerlig koll på deras hemsida ger mycket information tillsammans med e-post- och telefonkontakter.

Genom att delta i olika informationsmöten ordnade av UHR och de olika programmen träffar jag kollegor från andra skolor för att utbyta tankar och strategier vad gäller internationaliseringsarbete på våra skolor. I kontakten med olika projektpartners lär man sig också mycket och får idéer om möjligheter att söka nya bidrag.

Länkar
Frågorna besvarades av

Katarina Sebenius

Kontakt

Chantal Coté
internationell strateg

Kontaktcenter
Tfn 036-10 50 00