Tips vid värmebölja

Här får du information hur du kan skydda och hjälpa äldre, barn och sjuka mot höga temperaturer.

Extrem värme är farlig för alla, men äldre, kroniskt sjuka, små barn, gravida, personer som tar viss medicin eller personer med funktionsnedsättning är särskilt utsatt. En värmebölja kan innebära en allvarlig hälsorisk i dessa grupper.

Var uppmärksam på inomhustemperaturen

Risken för hälsoproblem ökar när temperaturen stiger inomhus. Riskerna ökar när temperaturen utomhus når upp till 26 grader eller mer under tre dagar i följd.

Drick mer – vänta inte på att du blir törstig

Undvik dock stora mängder söta drycker och alkohol. Ät gärna vätskerik mat, t.ex. grönsaker och frukt. Lite extra salt på maten kan vara bra för att ersätta det salt du förlorar när du svettas. Personer med exempelvis funktionsnedsättning kan behöva hjälp med att dricka.

Försök ordna en sval miljö

Använd gardiner, persienner och markiser men om detta inte finns så kan ett lakan, filt eller liknande användas istället för att hålla sol och värme utanför. Försök att vistas på bostadens svalaste plats. Finns en källare är där oftast svalare. Vädra nattetid när det är svalare ute och ställ upp korsdrag.

Ordna svalkande åtgärder

En kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ eller ett kallt fotbad. Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande syntetkläder. Blöta ett lakan att ha över sig i sängen kan vara ett alternativ för att kunna sova.

Ta det lugnt

Framförallt under dygnets varmaste timmar. Undvik fysiska aktiviteter.

Lyssna på kroppens varningssignaler

Förhöjd kroppstemperatur, puls och andning kan vara tecken på att kroppen påverkas av värmen. Börjar du känna sig onormalt yr eller trött kan det också vara en signal på att hälsan är påverkad. Muntorrhet eller minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Vid vätskedrivande läkemedel kan dosen behöva justeras. Får du besvär i samband med höga temperaturer bör du kontakta din vårdcentral eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Tillhör du eller en anhörig riskgrupperna?

  • Äldre - När man blir äldre kan temperaturregleringen och förmågan att känna törst bli sämre.
  • Kroniskt sjuka - Hälsoproblem såsom hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, demens, diabetes och psykisk sjukdom ökar risken.
  • Personer med funktionsnedsättning - Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler. För personer med fysisk funktionsnedsättning kan kroppens signalsystem vara satt ur funktion, de kan också behöva praktisk hjälp med till exempel extra dryck, klädbyten och att förflytta sig till svalare platser.
  • Små barn och gravida - kan vara särskilt känsliga när det blir varmt. Små barn har oftast inte utvecklat sin förmåga att svettas. Gravida har en viss risk att föda för tidigt.
  • Personer som tar viss medicin - Vissa mediciner påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och neuroleptika.

Senast granskad/publicerad: